Uthyres, enrummare med havsutsikt på holme. Tidlös strandfastighet, med rustik inredning uthyres för kortare tid, april – juni. Solig, naturenlig omgivning och långt till närmaste granne, säkert 5 meter. Utsikt mot nord-ost, så det fantastiska läget bjuder till många vackra solnergångar. Bostaden ligger på 3 stenkast (för mej, för jag kastar så dåligt) från stranden invid en grund, skyddad vik. Bostaden eventuellt i behov av en lättare renovering av taket. Båtplats kan gå att ordna även om ni inte behöver det. Borrbrunn och el på holmen. Byggnadsår: 1900-talet.
Och hyresgäst fick vi igen i moffas gamla ståmbå. I Nagu är en holk för sjöfågel en “ståmbå”. Den här ståmbån har hängt här sen jag var liten, så jag vet inte hur gammal den är. När man var liten fick man en gång på våren fara med moffa, och kolla ståmbår. Man gick tyst och sakta runt, och smög fram till ståmbån. Så knackade moffa lite på den och om fågeln inte ännu ruvade flög den ut och släppte en ordentlig blajja på den som stod rakt framför hålet, så det skulle man alltså inte göra. Efter det kände moffa efter om det fanns något i ståmbån. Ibland såg han fundersam ut, då kunde den vara tom. Såg han smålessen ut kunde där ha varit påhälsning av otyg som snott och ätit upp äggen, så där bara var skal kvar, men log han kunde där finnas varma ägg, eller fågeln själv. Nuförtiden är det så fiffigt att man inte alls behöver störa fågeln med annat än att den hör att man kommer, blir bländad ett varv och sedan hör den när man försvinner igen. Då varenda telefon är utrustad med kamera går det så bra att kolla ståmbåna nuförtiden, det är bara att sticka in handen, ta ett kort och tassa därifrån. Visserligen mindre spännande än förr, men tekniken har sina fördelar 🙂
Att hålla ståmbår är ett litet projekt för sej. Kolla dem 2 ggr, först en resa tidigt på våren när man ska byta ut stoppningen, så fågeln har ngt att grunda med, mossa eller tofs om man har det, sen bygger fågeln själv på med dun. Så ska man kolla att tak, väggar och golv är ok. Att den hänger rakt osv. Och eventuellt laga någon ny ståmbå och ersätta de som blivit gamla. Det har blivit lite si och så med det. Det är en hobby som lätt blir glömd bland allt det där nödvändiga man måste göra. Men vi försöker hjälpa sjöfåglarna lite på holmen. Systers sambo har spikat ihop nya ståmbår och där är barnen med, “med näsan ovani”. Ett av nöjena hos dem är att med kikare stå i fönstren och titta på alla olika “ankor” som simmar i viken nedanför huset. Endel “ankor” heter skraka, andra skäggdopping eller kanske måsa.
På andra kollen, kollar man om det kommit fågel i holken, och har det inte det kanske det lönar sej att flytta holken till ett annat år, eller så kanske den är för ny att den inte känns trygg för fåglarna ännu.
Förr var ståmbåna ett sätt för skäriborna att få lite extra ägg. Det var lite av en icke nedskriven överenskommelse mellan ståmbålagaren och fågeln. “Jag lagar ståmbå åt dej, du får bo där, och jag får några ägg av dej.” Men inte alla ägg! De var inga sjörövare som tog allt som kom i deras väg, utan de lämnade alltid ett-tre ägg, beroende på hur många ägg där fanns i boet. Så när fågeln kom tillbaka värpte hon några ägg till så hon sen igen hade så många ägg som det rymdes under henne. Och fågelstammarna frodades. Det var ingen brist på sjöfågel fast skärgården då var full på folk som sköt och plockade ägg. Nu är det med sjöfåglarna som med skäriborna – snart en utdöende art.
Jag kan rekommendera den nya boken “Knipa och storskrake : kärkomna strandgäster” av Kimmo af Ursin, han beskriver bla alla olika kombinationer som kan uppstå när flera fåglar lägger ägg i samma holk!
Fin bok. Värd att läsa, men Lotta har ju läget under kontroll, så åt henne ger den säkert inte mycket nytt… 🙂
Alla som sköter om knipholkar har nog mycket att lära. Det kan hända mycket ovanliga saker i en knipholk, och ofta kan det efteråt vara svårt att tolka hur det ser ut när t ex mården varit där och plundrat, eller vad man kan göra för att hindra mården.
Hej !
Det är alltid roligt o följa med våra “utlänningar” som troget kommer alla år hit för o häcka, stora som små.
Själv är jag en djurvän och tycker om att snickra små, små holkar för de mindre fåglarna både våra året-om fåglar o de som anländer hit ,, Jag lagar dom på eget vis o alla holkar har blivit bebodda varje år,, dessutom sätter jag opp dom bara så högt som jag själv räcks då jag står på “tå” … hålet borrar jag aldrig utan det är en liten fyrkantig ingång just under taket,, men dessa är godkända av våra häckare, jag har många år gjort sådana,, ( för gubben är inte alltid närvarande) då jag börjar tillverka dessa,, han gör “riktiga” o fina med runda hål i olika storlek.. Så när svalorna kommer o bygger sina “ler-bon” under häng-bräderna på hallarna och ibland har dessa rasat ner , därför har vi satt opp småa blomkorgar och t.o.m satt ungarna tillbaka dit opp då de hamnat på marken, detta har föräldrarna “gillat” och ungarna har klarat sej.. Ibland lägger dom äggen direkt i korgarna , lika gör flugsnapparen , så under våra “tak” finns många småa korgar som är populära av sommarfåglarna… För allt liv är värdefullt , både människans-djurens-växternas utan det inget . Fin sommar tillönskas dej och “ståmbåna” här hos oss är det ståbbor , hälsar bond-gumman från Borgå.
Varifrån kommer ordet ståmbå
Hej Bjarne
Ståmbå… Ja, säg de? Jag undrar lite samma, men, kan det ha någon koppling till “stam-bo”? Kan tänka att med lite dialekt på ett stam-bo, så blir det en ståmbå. Kanske? Förr fanns ju inte fina bräder att tillgå, så man eldade ur gamla, halvmurkna, innantomma trädstammar och gjorde ståmbår av sådana.
Ståmbå kallar vi knip o skrakaholkana här åxå, o jag har sku tolka ursprunget precis på, samma sätt. Naturligt ha dom ju häckat i ihåliga stammar, ståmbån?!