Ja, den elden… “En bra dräng, men en dålig husbonde”
Jag tänkte skriva en kommentar till alla brasinlägg, men det skulle ha blivit för långt så jag skriver ett eget litet inlägg istället.
Jag är nojjigt rädd för elden, ändå förbrukar jag fantastiska mängder tändstickor varje år. Kanske är det just därför, jag vet lite hur eld fungerar, och även jag har haft elden löst ganska nära mina egna saker. Jag var inte med själv, men såhär är låter historien när det brann i butikstaket.
Mamma och pappa drev alltså butiken på Kirjais, Björklöfs handel. Butiken var på nedre våningen och vi bodde i övre våningen. Dagen när det brann hade jag flyttat till Ytterholm, och “missade” det hela. Om det var samma år jag flyttat, eller året efter, eller hur det var minns jag inte. Nåja, solen sken, det var sommar och det var lite folk i farten. Många varor som kom till butiken var förpackade i papplådor som inte dög att packa varor som skulle med förbindelsebåten, och omslagspapper. Med tiden fylldes utrymmet där pappret förvarades. Mamma eldade så en dag lite papper i pannan för att få bättre rum. Vi värmde hela huset, och varmvattnet med ved och hade stor panna i nedre våningen. Mitt i allt hade någon kund kommit in i butiken och sagt att det ryker från taket. Ja, sa mamma, jag eldar papper… Skorstenen var rätt låg och syntes inte så bra från “nedre” sidan av huset, så det var inte ovanligt att folk trodde att vi ingen skorsten hade. Men sen kom det in fler och sade att… njäe, det ser riktigt ut som om det kommer ur taket, så gick de ut och kollade och mycket riktigt… Det brann…
Det hade rymt någon gnista ur skorstenen i mellantaket när mamma eldade papper och där var det. Det brann i mellantaket.
Det blev fart på folk. Branden var någorlunda liten då ännu, och det var en himskans tur att folk slog larm med en gång. På gaveln fanns en lucka så man kom in, och upp på mellantaket. Förste man på plats hade fått med sej en vattenslang från garaget som låg rakt där under. Otroligt nog räckte slangens längd men vattenslangens diameter var av minsta sort och han sade efteråt att det var som att stå och pissa med den slangen… Men sen började det komma upp brandsläckare. De hämtades från hela byn. Cafet, ladugårdar och från alla båtar som låg i stranden. Alla båtar har egen brandsläckare. Mängden av brandsläckare som snabbt kom till rätt ställe var det som räddade huset från elden. Den lilla mängd vatten som sprutades, räddade huset från en vattenkatastrof. Det skall ändå sägas att Nagu frivilliga brandkår snabbt var på plats. De hade susat iväg med grym fart genom Nagu kyrkbacken och syster Alice som var på jobb på kyrkbacken då, förstod ingenting när det kom till hennes kännedom att det brann på butiken på Kirjais. -Nääe, tänkte hon, -där bor ju jag… Hon slutade tidigare den dagen.
Det slutade bra och när jag på eftermiddagen “kom hem för att handla” fungerade ruljansen i butiken utan att man märkte av någon brand över huvudtaget.
Rör i skorstenen och renovering av mellantak och nytt tak på. Vi kom undan med blotta förskräckelsen.
Nuförtiden finns det en liten brandspruta stationerad på Kirjais. Den är stor så den bra duger som första hjälp ifall elden kommer löst, men är också så liten att man kan få den med sej i båt.
Hit till holmen kommer ingen brandbil. Finns inga möjligheter till det, ännu. Inte konstigt att man önskar sej en bro, även ur det perspektivet…
Brandbåt finns i kommunen. En välsignelse. Men det som gäller är ju som Kalle säger, göra vad man kan för att undvika att det ens börjar brinna. Och sen att skaffa sej “första hjälp” mot eld. Jag eldar med ved i köksspis och bredvid hänger en brandfilt, och i knuten står en 6kg släckare. Som tur är har jag inte behövt använda någon av de ännu. Fläkt har jag inte. Så brand i fläkten behöver jag inte vara orolig för. Jag har stor kåpa över hela spisen och eget draghål upp genom skorstenen för os och ångan från spisen.
Men det finns ju så många lömska prylar … En dag grejjade jag lite i köket och hade datorn att spela musik i rummet bredvid. Mitt i allt tystnade musiken. Jag funderade varför, kikade in i rummet, skärmen var svart, jag gick fram till datorn och så kände jag en röklukt och såg att det kom rök ur sidan på datorn. Jag rev sladdarna ur datorn, tog datorn, och sprang ut på trappan och hivade iväg den så långt jag kunde!
Utanför hemmet har jag en brandsläckare i fårhuset. Den är inte till stor glädje om elden “ensam” kommer löst i fårhuset, men är man där kan man göra en del med den. Annars är det att försöka få det tillställt så att man får ut fåren snabbt. Jag har dörrar i gavlarna till 2 av de tre storkättorna, och till den tredje kan man ta bort en grind, och sen är det stor dörr att springa ut genom. Om elden kommer löst är det på det viset rätt enkelt att få ut fåren. Man borde dock göra dörrarna så att man kunde öppna dem både från ut- och insidan. Som det nu är kan man bara öppna dem inifrån.
För att få ut djur ur ett hus snabbt, gäller det att veta hur ett djur tänker också. Små grindar lönar dej sej inte att försöka få ut någå får genom om det brinner. Blir dom stressade fungerar inte tänket, och dom skenar bara runt och ser inte vägen ut om det inte är uppenbart.
Traktorerna får jag på gott och ont inte in under tak, det enda som står under tak är tröskan som används en gång om året, om ens det, så den står utan akku. Och gräsklipparen. Den är jag lite rädd för. Det är en åkgräsklippare som jag brukar köra in under tak när jag klippt färdigt, men, pling pling, kanske man borde ha den att kallna utomhus…
Det finns så mycket man borde, men av det man borde är det så lite man gör…
Om klipparen behöver svalna vet jag inte, men jag rekommenderar starkt en huvudströmbrytare.
På den tiden det begav sig så blev jag lärd att man ska ta av tändhatten på gräsklipparens tändstift efter användning för att förhindra självstart och barnlek. Det är också en bra säkerhetsåtgärd när du borstar / tvättar kåpan ren efter klippningen. Bara så där ifall klipparen inte är utrustad med huvudströmbrytare.