Lite regn gav mig en ledig kväll eller egentligen hade det funnits massor att göra men tog ändå soffan i besittning för att lite minska på sömnskulden. Förra veckans regnskur och värme satte fart på växtligheten så det blev normal vårbrådska till sist. En tidig vårbruksstart medförde att arbetena kunde göras under dagtid och ändå hinnas med men nu blev det att ta småtimmarna till hjälp för att få den sista spannmålen i jorden. Ja riktigt färdig med spannmålssådden är jag inte, jag har en hektar kring grönsakslandet kvar att så men det var så mycket kvickrot där att jag måste få bukt med den innan sådden.
Utdragen spannmålssådd
Min målsättning är att få all spannmål sådd på en gång för att rationellt kunna sköta besprutningar och andra skötselåtgärder så att de stör grönsaksodlandet så lite som möjligt. Nu såddes det första rekordtidigt den 27 april och nu en månad senare eller natten till den 28 maj sådde jag sista kornet förutom den där hektaren som återstår kring grönsakslandet i kyrkbyn. Att det nu blev så här beror inte på vädret denna gång utan på att jag fortfarande saknar egen såmaskin på grund av branden och på sena gödselbeställningar / -leveranser. Grönsaksplantorna var inte klara för plantering då jorden redde sig rekordtidigt men spannmålen kunde jag gott ha sått i månadsskiftet april-maj om inte om varit. En månadslång spannmålssådd har jag inga erfarenheter av från tidigare men det som såtts senare har ju grott betydligt snabbare så skillnaden i utveckling behöver ändå inte bli så stor i slutändan.
Markstruktur
Att marken förskonats från hårda regn under hela våren är väl kanske den största orsaken till att marken redde sig fint i år. Att tjälen gick tidigt gjorde också att jorden torkade upp jämnt och snabbt överallt utan besvärliga blöta tjälhål. I mitt inlägg om harvningen lade jag in en teori om att sätta lock på jordytan för att förhindra onödig upptorkning och jag får nog så här i efterskott konstatera att åtminstone i år och på mina jordar så fungerade teorin också i praktiken. Lite bilder kanske förtydligar saken.
Välbevarad markfukt gör det lätt att se körmarkeringarna till och med in på småtimmarna. Bloggkollegan Kalle skrev i sitt inlägg vilse i öknen hur svårt det var att orientera sig på de jämngråa fälten men här har “locket” bevarat markfukten väl. Fältet såddes natten mellan 17 och 18 maj och hade harvats 3 ½ vecka tidigare. En närbild nedan för att ytterligare påvisa fukten i jorden.
I harvningsinlägget skrev jag att 2,5 hektar lämnats oharvat och det passar bra som jämförelseobjekt. Det här fältet såddes 19 maj och harvades kvällen innan. Här är det mindre markfukt kvar och på det jämngråa fältet hade det varit betydligt svårare att skilja sått från osått om det inte varit för att harvränderna går diagonalt i förhållande till såraderna.
En tidig harvning med senarelagd sådd ger också möjlighet till att bekämpa ogräs mekaniskt. Här har marken legat orörd sen harvningen fyra veckor innan sådd och en hel del fröogräs har grott och “tas nu om hand” av såmaskinen i samband med sådden. Också här syns “lockets” fuktbevarande effekt.
Sen då?
Som sagt sådde jag kornet rekordtidigt den 27 april, att det sen efter valborg blev kallt i över ett par veckors tid ledde till att det tog två veckor innan de första sylarna av brodden syntes och utvecklingen var långsam fram till förra veckans värmebölja. Denna veckas återgång till “långkalsongsväder” med hårda nordliga vindar sätter återigen sordin på utvecklingen så att nu en månad efter sådd har den första kornsådden nått 2½-bladsstadiet. En ovanligt långsam start med tanke på att den såddes på vårplöjd åker som annars brukar leda till att jorden värms upp snabbare. Att jag sådde det vårplöjda till först är jag glad över för det hade nog inte grott så här jämnt om jag sått det senare med tanke på den torra våren.
Även havren grodde jämnt tack vare “lockharvningen” och kolla in vilken fin grynstruktur jorden har i år. Noterar lite bruna bladspetsar men antar att det beror på den hårda kalla nordanvinden de senaste dagarna.
Lärdomarna från i år är således sammanfattningsvis att “harva när du kan och så när du vill”.
Nu är ju skörden långtifrån bärgad men så här långt ser alla mina broddar bra ut. Senaste nytt från lantbruksstatistiken meddelar också att det i år växer mer spannmål på de finländska åkrarna än vad det gjort de senaste fyra åren, vad det sen medför i slutändan får vi se.
Alternativa metoder.
Eftersom jag sått lite nu och då när jag haft tid och tillgång till såmaskin och gödsel har jag inte riggat upp desto vidare påfyllningsstationer för spannmålshanteringen. Testade i stället lite alternativa metoder som jag i efterhand bedömer utvecklingsbara. Att fylla såmaskin med skopa fungerade riktigt bra, nu råkar min snöskopa ha gallervägg i bakkanten så jag kunde inte fylla den helt men en ny skopa står på inköpslistan och den kommer nog att sakna galler efter årets erfarenheter. Lagras utsädet i lösvikt fungerar det riktigt snabbt och bra. Minns att grannen lagrat spannmål i plansilo och att lastbilschauffören vid leveransen något förundrades över hur länge det skulle ta att fylla bilen med hjälp av frontlastare men att farhågorna kom på skam när han konstaterade hur fort det gick.
Gödsel har jag också tidigare hanterat med eltrucken då jag slipper bättre till med den. Så kombinationen snöskopa för utsäde i lösvikt och truck för gödselsäckshanteringen blir nog använd här framledes också 🙂
Ett intressant inlägg med mycket information. Tack för det. Själv har jag börjat tänka om lite i vår. Jag har ju i flera år redan kört lite alternativt eftersom jag inleder med en crosskillvält med crossboard på plöjda åkrar. Direkt jag började med den metoden märkte jag en jämnare groning, men jag har hela tiden trott att det beror på att den mallar sönder leran till mjukare konsistens. I år har jag dock börjat tänka om och nu börjar jag mer och mer tro att det istället handlar om att jag tydligen lägger ett avdunstningslock på åkern med detta redskap. Jag har också i år noterat att den fungerat sämre än tidigare år, och detta då förmodligen på att det varit så torrt redan från början att det inte funnits nån fuktighet att bevara.
Jag mellanlagrade under några år en del spannmål på golvet i ena ändan av maskinhallen. Snabbare lastning än med frontlastare och en lagom stor skopa får man leta efter. Nackdelen är förstås att råttorna och mössen har dukat bord. Har man en gammal täckt plansilo som kan göras tät med faner på insidan och en tät dörr så är förstås problemet löst. En sådan silo kan ju också användas till mycket annat än spannmålslager, till skillnad från de runda plåtsilona.
Här är det mest fråga om multifunktionella grejer och attiraljer så några runda plåtsilor blir det knappast här på gården. Möss och råttor är inte speciellt intresserade heller om man inte har nånting i närheten som dom kan gömma sig i, och lämplig fälla kan man ju alltid rigga upp.
Var så god, Kalle! Jag är van att dela med mig av det lilla jag tror mig veta, man brukar få tiofalt igen och då vet man så mycket mera 🙂 Det här funderingarna är ändå inget man skall rista i sten ty två år är sällan lika så det som fungerar ett år behöver nödvändigtvis inte fungera ett annat. Det är antagligen just detta som gör bondandet så intressant 🙂
Huvudregeln är ändå att man inte skall bearbeta djupare än man tänker så om det är frågan om att spara på vårfukten!
Nu efteråt kan man konstatera att det var illa att lägga lock på åkrarna här hos oss. Det var i stället problem att få dem att torka upp. I svackorna har brodden drunknat och nu är det alldeles för sent att så om.
Det stora problemet är att se in i framtiden: Blir det torr eller regnig vår ?
Det är eländigt när det inte går att få tillförlitliga långtidsprognoser, det skulle underlätta beslutsprocessen avsevärt.
Helt klart är att en bearbetad jord drar i sig mera vatten, det märker jag tydligt speciellt vid djup bearbetning med fräs i grönsaksodlingen. Jorden blir som en svamp som suger till sig otroliga mängder vatten och det tar tid innan det torkar upp. På orörd mark söker sig vattnet djupare via sprickor och maskgångar. Det här kunde man utnyttja blott man visste med säkerhet hur de närmaste veckornas väder ser ut.