Höstarbeten

Efter det att tröskandet är avklarat så börjar alla höstarbeten – plus alla sommararbeten som fått vänta på tröskandet … Och det första är att spruta mot kvickrot för sedan måste man vänta två-tre veckor innan man bearbetar jorden. Det har varit litet för torrt för en bra kvickrotsbekämpning – kvickroten måste vara i så bra tillväxt som möjligt för att man skall få medlet till alla rötterna. Men nu har det kommit regn och kommer väl i natt igen. Och sedan skall det bli varmt. Då borde kvickroten sätta igång och växa. Och jag att spruta ihjäl den …

I år köpte jag  ny spruta. Nåja, det blev förstås en begagnad Hardi eftersom jag har en mängd Hardidelar liggande. Den är av årsmodell 1997 så den är ganska ny :-). Huvudsaken är att den har elektrisk stängare och elektrisk tryckregulator. Den gamla Hardin har samma funktioner men den är till största delen heimlaga. Den är närmare 40 år gammal men i hyfsat skick. Den elektriska regulatorn byggde jag av en gammal vindrutetorkarmotor som mekaniskt vrider ratten åt ena eller andra hållet. Den har en lyxig tryckmätare (á la 5 euro från Biltema) som är kopplad direkt till sprutbommen och placerad utanför sidofönstret så den är lätt att läsa av.  Där är den nya sprutan sämre men den kan ju byggas om …

En fördel är i alla fall att den nyare sprutan har hiss för bommen. Den gamla kan också ställas in men bara genom att flytta skruvar så det blir inte ofta gjort. Och så har den nya skummarkör vilket är viktigt för jag börjar lessna på de gröna remsorna med ogräs. Däremot har den inte nån fånig monitor och annan elektronik. Då GPS gått ned till en tiondedel av de nuvarande priserna så skall jag fundera på elektronisk monitor (“datorstyrd”).

Nu råkade det sej så att jag surfade på mascus.se och ittade en spruta i Kouvola som grannens måg sålde. Så det var bara att sätta släpvagnen efter bilen och åka iväg efter sprutan. Till all tur var vägen nyasfalterad och mycket jämn. Sprutan väger bara 235 kg men den var ganska hög och släpvagnen krängde litet. Men bra gick det och nu står den utanför verkstaden.

I väntan på att vädret skall bli lämpligt för sprutandet så skall jag sätta in plastmatta i bränslehuset. Och sedan den nyrenoverade tanken. Adjöss med att köra tunnor med motorbrännolja från macken i kyrkobyn. Speciellt då man glömmer hem plånboken med tankningskortet (det finns bara automat där numera).Förrän vi for till Sverige på årets “semester” (uppskjuten tre gånger) så drog jag rappningsbruk utanpå golvet så det blev slätare. På den skall jag lägga en tålig plastmatta som jag viker i hörnen – inte svetsar. Till och med den hårda plastmattan går bra att vika bara man värmer den tillräckligt med varmluftspistol. Och inte glömmer handskarna …

Och så skall värmen sättas på. Det blev ganska kallt med två nätter nära noll, inga innerfönster och inga värmeradiatorer i stuvun. Vi gick med ytterkläderna på inomhus men frös i alla fall. Alla radiatorer togs bort eftersom vi satte panel (pärlspunt) på väggarna så allt skall installeras på nytt.  Dessutom skall flismataren byggas om innan vintern kommer så brist på sysselsättning finns det inte. Nu ids vi inte alls fundera på alla byggnadsarbeten som blev ogjorda i somras på grund av branden i köket.

Och jag skall få nya glasögon. Jag har varit närsynt i hela mitt liv och fått nya glasögon vart och vartannat år. De som jag nu har är två år gamla och jag tyckte nog att jag började se litet dåligt. Då jag inte mer såg vägskyltarna så gick jag till optikern (Ahmed i Örebro). Inget under – nu får jag hela två enheter starkare (mera minus) glasögon. Och med dem började jag åter se nånting. Ifall jag mött nån på gatan och inte hälsat det senaste året så beror det på att jag varit närsynt som en gammal mullvad.  Hemma klarar man sej bra med gamla och dåliga glasögon men ibland behöver man se klart på avstånd också. En närsynt ser ju alltid bra på nära håll. Vanligen då folk blir äldre så behöver de glasögon för att se på nära håll. Jag tar bort mina glasögon då jag vill se på nära håll. Det är liksom att ha inbyggt förstoringsglas

Visst finns det massor med jobb på hösten men det är i alla fall skönt att ha tröskandet undan. Och nu är det ju torrt också så vintern går utan problem. På våren torkar jag bara ned de sista procenten i vårsolen. Så det är maskinreparationer och byggande nu tills skogsarbetet börjar.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen. Visa alla inlägg av Nisse