Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Hybridrågen.
Kollade in rågåkern igår. Det som såg så grönt och grannt ut när snön smalt är inte lika grannt längre. De kalla nätterna i slutet av mars hade satt sina spår. I svackan där det varit våtare hade jorden frusit upp så att rötterna slitits upp och den torra vinden har på så vis gjort att växtligheten torkat bort. Helt döda var inte alla plantor och en del hade skjutit nya rötter så om det hålls mulet och fuktigt kanske de slår rot igen innan de torkar bort.
De kalla nätterna gjorde gott åt utkörningen av det sista virket men var ödesdigra för rågen, det vill liksom inte passa alla gånger det här vädret 🙁 Hade snön legat kvar lite längre hade den skyddat rågen från uppfrysning, det är fast vid så litet i bland.
Hybridrågen 8 mars 2015Hybridrågen 11 april 2015Även om det ser väldigt illa ut på föregående bild så är i alla fall 2/3 delar av åkern (uppe vid backen och på åslänten) i gott skick med kraftiga plantor.
Markstruktur och groptest.
Av den skadade tredjedelen är nog 0,5ha totalförstört på grund av att vattnet stått för länge efter regnet, det var torrare efter snösmältningen än vad det var nu. En bit nedanför backen är det ett lager jord som är av väldigt tät struktur så vatten vill gärna lämna att stå trots otaliga täckdiken och grusögon. Jag borrade en hel del hål med grundvattenrörsborren i höstas för att komma igenom det täta skiktet men det tycktes inte vara tillräckligt. Vad gäller markstrukturen så känner jag nog till läget utan groptester och byråkrati, det blir en hel del krypande kring åkrarna då man håller på med grönsaksodlingen. Men det skall tydligen dokumenteras ändå 🙁
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
6 reaktioner till “Hybridrågen.”
Klantskallarna till byråkrater tror att det blir bättre av att man skriver en massa papper. Vad de skall bli förvånade då det visar sej att ingenting blir bättre utan bara sämre av att vi sitter och jobbar med papper i stället för att vara ute på åkern … O heliga enfald !
Jag har länge funderat på problemen med svackor där ytskiktet bara blir tätare. Inte hjälper det alls med massor av täckdiken då vattnet aldrig kommer ned till dem … Nu skall jag skopa svackor på ytan så att åtminstone en del av ytvattnet kan rinna bort. Men det är enorma mängder jord som måste flyttas för att man skall få ytan att luta åt rätt håll. Och då drar man bort matjorden … Jag försökte fylla ett täckdike med sand ända upp till jordytan men inte var det många år så hade den täta leran igen bildat ett skikt utanpå.
Ytbrunnar i svackorna ? Inte så trevligt för jordbearbetningen.
Det är på en begränsad areal nedanom backen som jag har problem med strukturen, antagligen har det orsakats nån gång från den tiden då havet skvalpade fritt för en så där 200 år sen.
Jag har också försökt med att fylla dikena helt med dräneringsgrus. Får väl lov att försöka göra ytterligare ett försök med något kompletteringsdike och då ska jag testa både med 4-8mm kross och träflis som fyllning. Kanske kan ett levande material som flis hållas bättre öppet än grus?
Det finns ju laserstyrda ytplanerare att dra runt åkern för att jämna ut svackorna men det är som du skriver problem med att matjordslagret blir för tunt där det tas bort. Så egentligen borde matjorden skalas av alven ytplaneras och matjorden fyllas på igen för optimalt resultat. Hade man egen grävmaskin så kanske…….
… och även om har egen grävmaskin så vill inte tiden räcka till att sitta i den så mycket som man skulle vilja…
Andreas H. ! Det är endast en fråga om prioriteringar …. 🙂
Mina rågåkrar ser också sådär halvskraltiga ut. Får hoppas att det tar sig ännu, men det ser nog inte riktigt bra ut just nu.
Dottern som är den som mest rattar bilarna här på gården och därmed rör sig omkring i nejden rapporterade också att många rågåkrars färg har förändrats till det sämre under de senaste veckorna.
Klantskallarna till byråkrater tror att det blir bättre av att man skriver en massa papper. Vad de skall bli förvånade då det visar sej att ingenting blir bättre utan bara sämre av att vi sitter och jobbar med papper i stället för att vara ute på åkern … O heliga enfald !
Jag har länge funderat på problemen med svackor där ytskiktet bara blir tätare. Inte hjälper det alls med massor av täckdiken då vattnet aldrig kommer ned till dem … Nu skall jag skopa svackor på ytan så att åtminstone en del av ytvattnet kan rinna bort. Men det är enorma mängder jord som måste flyttas för att man skall få ytan att luta åt rätt håll. Och då drar man bort matjorden … Jag försökte fylla ett täckdike med sand ända upp till jordytan men inte var det många år så hade den täta leran igen bildat ett skikt utanpå.
Ytbrunnar i svackorna ? Inte så trevligt för jordbearbetningen.
Det är på en begränsad areal nedanom backen som jag har problem med strukturen, antagligen har det orsakats nån gång från den tiden då havet skvalpade fritt för en så där 200 år sen.
Jag har också försökt med att fylla dikena helt med dräneringsgrus. Får väl lov att försöka göra ytterligare ett försök med något kompletteringsdike och då ska jag testa både med 4-8mm kross och träflis som fyllning. Kanske kan ett levande material som flis hållas bättre öppet än grus?
Det finns ju laserstyrda ytplanerare att dra runt åkern för att jämna ut svackorna men det är som du skriver problem med att matjordslagret blir för tunt där det tas bort. Så egentligen borde matjorden skalas av alven ytplaneras och matjorden fyllas på igen för optimalt resultat. Hade man egen grävmaskin så kanske…….
… och även om har egen grävmaskin så vill inte tiden räcka till att sitta i den så mycket som man skulle vilja…
Andreas H. ! Det är endast en fråga om prioriteringar …. 🙂
Mina rågåkrar ser också sådär halvskraltiga ut. Får hoppas att det tar sig ännu, men det ser nog inte riktigt bra ut just nu.
Dottern som är den som mest rattar bilarna här på gården och därmed rör sig omkring i nejden rapporterade också att många rågåkrars färg har förändrats till det sämre under de senaste veckorna.