Värsta bantningen

Ja, det är vad jag håller på med nu, men, det heter väl halsfluss och tonsillit sådär egentligen.

Jag hade ont i halsen en kväll, så tänkte jag att “jaha, nu kommer flunsan”, men se, de va en amprare sort än jag riktigt räknade med. Efter att inte sovit något den natten och följande dag fått fara och ta svalgprov och därpå följande dag fått positivt svar, så bar det till att hämta ut medikamenter från apoteket. Och nu har jag ätit tre piller hästkur och det sjuka i svalget börjar lite ge med sej, men äta… Det är fortfarande en pina. I tre dagar har jag med envishet petat i mej lite ett som annat, men någonting normal-ätande är det inte frågan om. Kaffe har jag inte druckit på två dagar, så huvudet känns som en kokosnöt. Idag satte kroppsvärken in, så hur jag än sitter eller ligger så värker det. Så länge jag smågår omkring och rörs går det bäst, men jag orkar ju inte! Jag är totalkaputt. Huvudet vill, men kroppen orkar inte mer än nödvändigt. Tänk så liten och skör människan är, en liten bobba som bosätter sej i svalget, och man blir som en liten gnällig 4-åring med myror i byxorna, som jamar och marrar om ALLT.

Typiskt. Nu när det äntligen blivit varmt och man skulle vilja vara ute och grejja som aldrig förr, så får man sånt här jox. Nå, det är att ta det bara, vad kan man annat? Nog ska det finnas kvar värme och göromål när jag fått bukt med detta, vad det verkar.

Jag har inget på akut-listan att göra, men visst finns det sysselsättning. Fåren skall hem och sorteras. Dom som ska gå med baggen ska klippas och dom som ska till slakt ska benas ur, och dom som skall vara kvar över vintern skall också klippas i något skede. Jag har några hektar ensilage att kapa omkull här hemma på holmen, och efter det ska de åkrarna stängslas in åt fåren. Det är väl det som ligger närmast nu, förutom sånt där hobby grejs som också kan vara lite viktigt, det finns ständigt någonting att ta vara på. Blåbär, rödbetor, hallon och småningom ska vinterpotatisen tas upp, bara den får skapligt skal. Jag va och gräftade upp lite potatis häromdagen och oj va fint de vuxit i år, riktigt stora fina släta potatisar hittade jag, och som pappa sade när jag berättade hur fina potatisen var i år -Siibara, he blir skalan potetär ti julen då!  🙂

Det ska tydligen vara de största och finaste av potatisar man kan hitta på julafton till lutfisken. Själv tycker jag att man kan äta annat på julafton än potatis… 😉

Det har varit ett tacksamt år i år. Gräset på betena har vuxit fint hela sommaren, nästan lite väl bra på endel beten 🙂 Vallarna ser välmående ut och det är först nu den senaste tiden som jag vattnat mina grönsaker. Många har varit arga och missnöjda över sommarens väder, och visst har det varit tråkigt på många sätt. “Semestern regnade bort” säger den som haft semester, “dåligt med folk i farten” säger turismföretagaren. Ur spannmålsbondens synvinkel har väl skörden legat och vägt och hängt, men jag tror att om detta soliga håller i sej en tid ännu så kan även det bli hyggligt. Kanske kommer detta år att bli att kanon-år för många bönder? Skulle det bli så, så är det kanske lite som att många jordbrukare får sina bönder hörda. Ett annat år är det sommarrestaurangernas år igen, men låt det få vara böndernas år i år… OM det går vägen alltså, man ska inte ropa hej fören man är över bäcken, men, det ser lovande ut 🙂

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick. Visa alla inlägg av Charlotta