Överflöd av tid

Jo, faktiskt känns det så. Ingen kan nämligen påstå att det finns någon panik på hemmanet just nu. Möjligen en svag aning om katastrof i det fall att allting skulle gå till pepparskogs i höst, men för dagen absolut ingen brådska.

Vi skriver 27 augusti och tröskningen känns ännu långt borta. Vid senaste flyghavrekollen som inföll i söndags (bara det är ju anmärkningsvärt) så kunde jag konstatera att det nog krävs en hel del tid ännu innan Claas kan börja sitt säsongsjobb.

Både vårrågen och kornet var ännu då inte ens början till hårt i kärnan, utan gick ännu att trycka sönder så kärnan hoppade ut. Alltså ungefär som det skall vara i slutet på juli. Rågen tycker mitt rågodlaramatöröga (vem läste det ordet mer än en gång?) att bara blir sämre och sämre hela tiden, få se vad detdär experimentet slutar med. Kornet däremot ser riktigt bra ut om man kan hålla sig från att läsa i almanackan. Sådden var ju 30 maj och det är nog därefter också. Runt den 15 september om allt går bra kanske skörden kan inledas. Nu har ju vädret varit riktigt varit alldeles osannolikt i några veckor, men vad som komma skall vet ju ingen. Alla prognoser hotar med regnperiod, men jag går omkring och tror på mina teorier och menar att nog skall vi ha mera sommar i år ännu än vad vi hittills förbrukat.

Rypsen spelar mig precis samma spratt som tidigare år. Det som såddes 22 maj ligger gulnat och fult och ser allmänt trött ut, medan det som såddes 7 juni ser riktigt fint ut. Det är bara det att här viskar prognoserna skörd i oktober och det gör ju heller ingen glad.

Alltså vad gör man då. Evolutionen har ju försett oss bönder med en förprogrammerad termostat som säger tröskning i augusti och när inte det blir av så blir man lite besvärad.

Endel av tiden har gått åt till en mera grundlig översyn av Claas än vad som brukar vara vanligt. redan i slutet av juli såg den solen första gången och då byttes en gasfjäder samt motorolja och filter. Vi den genomgången kom jag underfund med att kopplingen eller variatorremmen sagt upp kontraktet. Vi närmare kontroll visade det sig att det var remmen som tackat för sig. Det var ju det bättre alternativet av dom två. Via en bekant fick jag ombudskontakt med någon Claasbonde från Sjundeå som gav goda råd om rembytet. Bra så – det är ju något man inte pysslar med varje dag och ännu klingar MF servicekillens ord i mina öron från ett tillfälle när jag skulle byta en variatorrem på min dåvarande MF. Han konstaterade att m jag fortsatt med det jag påbörjat så skulle jag återfinnas i Strandkärret (2 km bort) när fjädern hade släppt. Det hade jag inget intresse av så jag överlät rembytet till sakkunskapen även denna gång.

Lite förjobb gjorde jag själv, men resten fick Claasservicen på orten ta vara på. Det gick både snabbt och smidigt men en sak lärde jag mig. Det känns faktiskt som om det vanliga smörjunderhållet på en Claas 48 skulle gå snabbare om man tog av framhjulen. Det är ju så att det jag fick höra när jag spekulerade på Claas var att hela tröskan är alltigenom ogästvänlig men att det inte gör så mycket eftersom man aldrig behöver skruva en Claas. Faktum är att båda delarna har stämt. Tyvärr gäller ogästvänligheten allt – även placeringen av smörjnipporna som är nästan omöjliga att hitta och än värre att komma åt.

Men som sagt, men framhjulet rullat till sidan var det riktigt lätt att smörja både tröskcylindern och halmvindan.

Variatorremmen är den som ser ny ut. Den gamla remmen såg ännu rätt bra ut men konsterades vid mätning vara närmare 5 mm smalare än den nya. Hög tid för byte alltså. Vad gäller remmar godkänner jag inget annat än Claas orginal – dom tar ju nästan aldrig slut.

Hur som helst, nu börjar Claas och jag vara beredda – men spannmålen är det inte.

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort! Visa alla inlägg av Kalle