Det är inte ovanligt att man i september undrar vart sommaren tog vägen. I år blev den dessutom en hel månad försenad. Sådden kom igång först de sista dagarna i maj och därefter har allting skjutits framåt. Nu är det september och vetet är ännu ganska grönt. Sommarens arbeten är till stor del ogjorda och man får hoppas på en lång och torr höst.
Vi hade på söndagen en ordentlig åska. Det har inte varit så hård åska på länge. I fjol somras var det nästan inga åskväder alls. Nu blev den nya nedgrävda elkabeln och åskskydden testade. Vad jag tills vidare kunnat konstatera så har inget gått sönder. Vi fick bara 12 mm regn men min kusin i Kungsböle Mosan berättade att de fått hela 56 mm på en timme och nästan allting som hagel. Det har man inte hört om tidigare. Kornet och vetet slogs ned och axen slogs sönder. Vi fick mest regn men haglet började trumma på plåttaket också hos oss. Största delen kom i alla fall ned på Mosan ett par kilometer längre åt nordost.
Det är slut på hettan och svalare väder med regnskurar utlovas. Det var bra för vetet med värmen och nu får man gå och trampa och vänta på att det skall gå att tröska. Det är frågan om man ens kommer ut på åkern till mitten av september med det här vädret.
Vi torkar nu den andra satsen flis och det går bra så länge solen lyser på plåttaket. Men ju senare det blir desto sämre blir torkvädret.
