Så var det visst nån kulturknutte som skaldade en gång i tiden. Om han då tänkte på min tröskstart hösten 2015 låter väl osannolikt, men rätt skulle han ha haft i så fall.
Min fiende just nu, almanackan påstod att det var 13. september i går. Det låter inte alls bra med tanke på att inte ett ax ännu skördats på detta hemman. Visst ser jag kollegerna köra omkring med sina tröskor, men inte är det någon riktig fat där heller tycker jag. Hur som helst så var mitt tålamod slut i går och jag bestämde mig för att tröska lite korn – med våld. Nog anade jag väl att det inte skulle vara speciellt upplyftande, men ändå riktigt hur illa ställt det var gissade jag nog inte.
För att komma till det tidigare sådda kornet måste jag tröska upp en väg genom det senare sådda. Planeringsmiss – jo jag vet. Att titta på det som kom i tanken under den färden var så bottenslöst eländigt att jag helt enkelt öppnade tömningsskruven och lät grönfodret rinna ut på backen i samma takt som det kom in i tröskan, det var det bästa jag kunde komma på.
På den tilltänkta åkern såg det nog bättre ut, men redan första varvet gav vid handen att riktigt såhär kan vi inte ha det. Det fanns nog en hel del grönt i växten och framförallt sprutspåren var gröna som försommarbrådd. Det blev att stanna och ta en virtuell tobak och fundera. Skulle även tank nummer två hamna på backen eller skulle jag köra av en tork med våld. Det blev det senare alternativet men innan det en drastisk åtgärd. Att köra omkull den gröna växtligheten i sprutspåren.
Det går alltså ut på att köra en gång till i spåren från sommarens besprutning och därmed välta omkull den gröna växtligheten som annars bara är till harm.
Bilden talar sitt tydliga språk. Det var som att köra längsmed en grön järnväg.
Att köra omkull sprutspåren känns inte alls bra, men är ett nödvändigt ont i såna här sammanhang. Man behöver ju inte titta bakåt för att se eländet, men gör man det ser det ut såhär:
Inte kul men inte heller grönt.
Nåja hursomhelst, jag körde av en tork men var inte på humör att mäta fuktigheten på kvällen. Det nöjet sparade jag till idag då jag drog upp grönfodret i torken.
Så nu sitter jag här och tittar ut genom fönstret på den upplysta torken. Den håller på och dricker brännolja och tänker hålla på med det i många timmar ännu. Jag får vara glad om den stannat i morgon bitti, men det tror jag inte. Hej å hå Antti – torka på.
Vad fuktigheten var? 34%
Hej Kalle!
Vi läste att skörden inte ännu är klar. Det är tråkigt. Vad önskar du att fuktigheten skulle vara nu för att fodret skulle bli bra?
Hoppas på varma dagar ännu i september så att kornet skulle hinna bli mognare.
Med vänliga hälsningar!
klassen i Billnäs
Hej ni där i Billnäs
Jo, det är sent i år och håller på att bli riktigt sent. Här i södra Österbotten borde allt utom oljeväxterna ha varit skördade nu, men ännu är mycket säd kvar på åkern. För att kunna sälja säd måste fukthalten vara under 13% Det betyder ju att man gärna vill att det skall vara under 20% när man tröskar den, för annars blir det så lång tid i torken. Jag brukar räkna med en 1% per timme i torken. Kvaliteten blir i alla fall inte sämre bara för att den är för fuktig, men kvaliteten kan annars vara dålig i år när vi haft så kallt och lite sol. Det är solen som ger kvaliteten.
Kvaliteten på spannmål mäts främst i vad den väger, vad den har för proteinhalt och hur mycket ogräs som finns med.
Ha en bra höst och läs gärna Bondbloggen. Hälsningar Kalle
Rätt smart att i denna situation köra ner det gröna i sprutspåren.
Fukten ska annars vara under 14 % för att kunna säljas…
Tack för korrigeringen.
Jaa Kalle! Att vara spannmålsodlare detta nådens år är inte lätt! Har tröskat och torkat några satser Jyvä-korn, allt på båda sidor om 10 timmar. Vete prövade jag på i lördags men efter allt regn (ca 40 mm här)
tog inte fuktmätaren ens upp det efter fem timmar. För vått! Gick mer än klockan runt! Hl-vikterna har
varit väldigt bra so far, 74 kg på flerradskorn är nog rekord vid den här torken. Vetet 83,5 – 84,1. Mängden per hektar på det som inte blev för lessen har heller inte varit dålig. Däremot är proteinhalten i kornet väldigt låg, bara 7,3 %! Fodrar nog koncentrat åt grisfarmarna i vinter! Den blåa byttan du har på tröskan?
Behandlar du med Roundup samtidigt som du tröskar? Lär funka bra. Körde ner Claasen för första gången på sexton år i lördags så vi fick dra! Nog har det varit nära många gånger tidigare men alltid har den kommit upp för egen maskin. Brukar se ut som om pansarbrigaden från Parola varit på besök där man
varit lagom djupt!
Jo, det är nog allt annat än roligt nu. Det har ju bara blivit värre sen jag skrev det ovanstående. Den blåa byttan ja, den hör till en spruta som är monterad på tröskan. Det satt på när jag köpte den -07 och användes några år i början. Det är alldeles klart en helt fantastisk uppfinning, det är effektivt eftersom man sprutar “under” halmen och det är miljövänligt och ekonomiskt eftersom man bara behöver bekämpa där kvickrot finns, och det syns ju jättebra ifrån tröskan. Orsaken till att jag slutade använda den är att hela systemet är gammalt och fullständigt igensatt av små partiklar så man kommer inte mer än 10 meter så är hälften av munstyckena igensatta. Hela manicken är ett hemmabygge bestående av en tryckregulator från någon traktorspruta, ett gammalt filter och en elpump. Klart att det skulle gå att renovera, men det har nu inte blivit av, det är ju sånt man glömmer sommartid och inte har tid med på hösten. Men ett RIKTIGT bra system är det när det fungerar.
Vad använder du för koncentration på preparatet? Måste funka bra eftersom det ju är “nysnittat” och snittytan drar in verksamma substansen mycket effektivare än bladmassan. Dessutom utan extra körning.
Siktade till ungefär en liter ha men det är hart när omöjligt att få den inställd ens ditåt eftersom man ju inte har nån hastighetsmätare på tröskan och ingen tryckmätare på systemet, men jag lade ungefär två liter i tunnan när den var full och det räckte till det jag behövde, så åtgången är nog minimal.