Klimatfrågor.

Plusgrader dygnet runt i början av december, till och med under dagar och nätter med klart väder, får en att undra över om det ändå är som expertisen menar att människan håller på att rubba klimatförhållandena. Och med det förorsaka vittgående följder med extrema väderförhållanden. November lär globalt sett ha varit den varmaste november som någonsin uppmätts och det är väl globalt man måste se på saken för lokalt kan det ändå vara naturliga svängningar i  vädret som noteras. Klimat diskuterade vi också med anledning av den varma hösten och pågående klimatkonferens i Paris under fredagens diskussionstillfälle “fredagsklubben”.

Vad gäller varma höstar så är det inget den senfärdiga grönsaksbonden ogillar precis. Nisse skrev för en tid sen om den långa säsongen och här är säsongen fortfarande igång. Ännu pågår lite skörd av bland annat kålrötter och även lite plöjning återstår. Jag kunde väl ha börjat vara klar om inte förkylningen slagit till, det gick några dagar “i haisk” men nu börjar näsan torka upp och styrkan återvända 🙂

Kålrotsskörd i varmt och soligt väder under självständighetsdagen 2015.
Kålrotsskörd i varmt och soligt väder under självständighetsdagen 2015.

Några fina skördedagar har också “slarvats” bort med möten som hör senhösten till men det kan inte hjälpas. Nu senast har det mest varit skogliga frågor på tapeten och under skogsvårdsföreningens fullmäktigemöte förra veckan besökte vi kraftverket på Vasklot där man nu satsat i en stationär flistugg av den grövre sorten. Tyvärr var silon full under vårt besök så vi kunde inte med egna ögon se den i drift men tuggen lär ha kapacitet att på 20 minuter tugga i sig ett helt långtradarekipage med flisved. I princip motsvarar det vad chauffören med bilens kran klarar av att lossa lasten. Tanken med den stationära tuggen är att man sparar in lite på transporterna i och med att flisved tar mindre utrymme än färdig flis. Omlastningarna blir också färre då veden hämtas direkt från upplaget skogen och ibland kan det vara svårt att på smala skogsvägar få plats för flistugg och transportfordon. Eldriven stationär tugg är dessutom både resurs- och klimatvänligare än dieseldriven dito. Flisråvara finns det gott om här vid kusten och varmare klimat gynnar tillväxten. Vi borde öka uttaget ur skogen för Finland utnyttjar nu endast 70% av den årliga skogstillväxten, fortsätter det så här blir mycken energi kvar i skogen och från ruttnande ved frigörs ytterligare koldioxid som lär vara en av bovarna till klimatförändringarna. Blott nu klimatet tillåter arbete i skogen för om den senfärdiga grönsaksbonden gläds åt varma höstar så önskar sig skogsbonden kyla på barmark så att marken fryser till så att bärighet för skogsmaskinerna fås. Det har varit litet dåligt med det de senaste vintrarna.

Flistugg av det grövre slaget vid kraftverket på Vasklot.
Flistugg av det grövre slaget vid kraftverket på Vasklot.
Ett billass flisved i väntan på "tuggning".
Ett billass flisved i väntan på “tuggning”.

 

 

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

15 reaktioner till “Klimatfrågor.”

  1. Jag har ingen lust alls att fara till skogs med det här vädret. Men jag minns att då vi satte dörrar på den nya verkstaden på 80-talet så var det +15 grader i mitten på december så helt nytt fenomen är det inte.

    Vädret har alltid svängt ordentligt. Ett år kom det snö i november och den blev kvar hela vintern till april … Fast så här långvarig värme är ovanligt.

  2. Officiella mätningar är en helt annan sak än lokal temperatur. Faktum är att vi hade +15 grader här. Bara som jag körde hem från Helsingfors så kunde temperaturen på den vägsträckan variera med upp till 10 grader.

  3. Ja, men det varierar inte så mycket, och det officiella värmerekordet för Sverige i December är 13.7 grader från södra Skåne

  4. Intressant med stationär flistugg. Detta tyder på att man mer går in för ordentligt flisvirke. Man har hört om sk. helträd som inte har varit kvistade utan bara klippta, har flisats och transporterats till brännverken med mycket dålig verkningsgrad. Om jag själv förvarar t.ex. björk som är obarkad över sommaren så är den garanterad halv rutten innan hösten. Vill man ha prima flisved så barkar man med motorsågen samtidigt som man kvistar, längs hela sidan. Då står flisveden sig i många år om den har en bra lagringsplats och att högen är övertäckt.

  5. Men de officiella temperaturerna är från fasta mätplatser. Då jag körde hem med bilen så såg jag ju hur temperaturen längs vägen varierade väldigt mycket – upp till 10 grader. Förstås kan de inte ha speciella lokala temperaturer som bara finns på vissa platser som officiell temperatur men visst finns dessa ovanligt varma eller ovanligt kalla platser. Hindersby är litet speciellt eftersom vi inte alls har något vatten här som skulle jämna ut temperaturen. Vi har både riktigt låga temperaturer och riktigt höga. Väderprognoserna brukar jag alltid korrigera med många grader för att de skall fungera hos oss.

  6. Så är det nog tänkt. Som du ser på nedersta bilden så är det närapå massakvalite i lasten. Ris lönar det sig knappast att transportera då det tar allt för mycket utrymme om det inte balats. Tycker mig inte ha sett balat rått virke längs skogsvägarna på sistone, kanske var det inte så lyckat att bala in barr och löv?

  7. Tittar man riktigt noga på bildetexten står där “kålrabi”, med ett b…vilket på norska visst betyder just kålrot. Både du och bilden har alltså rätt.

  8. Hade för mig att kålrot var nepe på norska …. eller var det rova som kallades så?

  9. Jep, nepe är rova.
    Tidigare användes visst kålrabi som synonym för kålrot bara i vissa dialekter, men numera heter kålroten så också på det officiella “nynorsk”.

  10. Just så…..har inte haft så mycket kontakt till Norge på sistone. Tidigare hade dom omfattande försöksverksamhet och deras forskningsresultat var lättare att omsätta till finländska förhållanden än försök som gjordes i Sverige och Danmark. Så då blev det läst en del norska rapporter.

  11. Tror inte vi behöver bry våra hjärnceller med den globala uppvärmningen. Det är ett fenomen som vi
    människor inte rår på (läs Eirik Granqvists insändare i Öt) Koldioxid behöver Christers rovor för att kunna
    producera näring och syre åt oss. Växthusodlarna gör ju koldioxid inne i husen! Den globala uppvärmning
    största mission är att ge tillfälle för diverse tyckare och experter att komma med sina kommentarer och ta
    bra betalt. Givetvis ska det även ställas till med världsomspännande klimatkonferans (läs hippa) med traktamenten och fina middagar. Att vi för x-1000 tals år sedan hade istid tycks man glömma. Men killarna
    har nog iaf helt rätt. På 50-talet hade kvinnfolket småbyxor som gick till knäna och nu har dom strings!!
    Snacka om uppvärmning! Vad som händer om det blir ännu varmare vågar man inte tänka på ens! Att skogsföret inte är det bästa stämmer bra. Trodde trädet slutar växa när man fäller det, men i år fort-
    sätter nog stubbarna att växa.

  12. Visst är det väl en och annan som lobbar för klimaträddningen, hörde på radion att nån “uppfunnit” en koldioxidätande mackapär (som om det nu skulle vara nåt nytt, min odlingar “äter” ju också koldioxid och producerar därtill ätbara produkter). Snart kommer det väl nåt påbud från lättlurade beslutsfattare att var och en skall skaffa en dylik mackapär……… jfr. avloppsförordningen.
    Som jag antydde i inlägget så är jag inte entydigt negativ till varmare klimat, det ger ju möjlighet till att odla mer värmekrävande växter och om det dessutom gör odling svårare på annat håll finns det kanske till och med lite större möjligheter till lite business 🙂 Nåå, knappast under min livstid men kanske för mina efterkommande.
    Även skogen växer bättre, man ser tydligt att de senaste varma höstarna och tidiga vårarna med lite eller ingen tjäle gynnat skogstillväxten, nackdelen är ju sen att frånvaron av tjäle gör det svårare att få ut tillväxten ur skogen.
    På tal om klimatkonferenser undrar man om dom räknat ut hur mycket konferensen skadat klimatet?

Kommentarer är stängda.