Glad vändag till er alla läsare!
Jag har fått några nya vänner de senaste dagarna. Dom är ganska små och säger bä.
Tackorna har börjat lamma, det började bra. Gaga fick 2 lamm, Lala och Linus. Idealiskt med två lamm och en av var sort, exakt vad jag beställde 😉
![DSC_1389[1]](http://www.bondbloggen.fi/wp-content/uploads/2016/02/DSC_13891-620x349.jpg)
sen…..
Hååhå.. sen fick Grandiosa 3. Tre små bruna lamm med pliriga, pigga små ögon. Hon tvättade dem alla, och tullanduttan vad bra allt va… i fem minuter. Sen tog det stop. Äta skulle de INTE! Så där fick jag stå med huvudet inpressat i sidan på henne, vänster ben framför frambenet och lyfta bakbenet och stöda mej på högerbenet och så försöka få tre småttor att fatta var de skulle äta. Så fort de hittade spenen hoppade Grandiosa ett vigt och galant litet skutt, eller sparkade till så lammet tappade spenen och så var det bara att börja om från början. Ergonomiskt att stå och hålla i sprättande tacka? Nope! Inte en gnutta heller. Men, strunt i det bara lammen får ätet lite så trycket i juvret släpper, och att de får i sej mat så de håller livet.
![DSC_1406[1]](http://www.bondbloggen.fi/wp-content/uploads/2016/02/DSC_14061-e1455471859384-360x640.jpg)
Här är jag sådär lagomnöjd… 😉
Lamm som inte luktar EXAKT som hon ville i kombination med ett ömt och sjukt juver var inte poppis. MEN, efter att jag stått där dubbelvikt några gånger och blivit nergeggad av både helomynta-salva, helosan (som jag smörjt in juvret med) och tacka-slajm har hon fått ge sej och 2 av lammen har hon gått med på att bry sej om och ta hand om, och spänningen i juvret har släppt. Men, den där tredje lilla lammisen, den som hon INTE ska ha… Vad ska det bli med den då? Ja, vad tror ni…
Inte kan man lämna en sådan åt sitt öde, än mindre nacka den. Så, suck, där springer jag nu varannan timme med någon halvdeciliter mjölk… Håååhå… Det är liksom på gång igen nu! 🙂
Månne det skulle funka med lamm på samma sätt som med smågrisar suggan inte vill ha att göra med?
Jag minns fortfarande minen på expediten i kemikalieaffären när grisbonden tittade in för att köpa eau de cologne…och på frågan “vilken sort får det vara” fick svaret “största flaskan av billigaste sorten, jag skall hälla det på grisarna”,
Hejsan!
Oj så gulliga “fårbabyn” lamm, varför är mamman så töntig att hon inte godkänner alla sina barn? Är det för kämpigt eller är hon ovan? Men med din hjälp så klarar den lille sej säkert.. kanske hon börjar bry sej bara hon hinner. Tror att det i djurvärlden kan finnas olika “mammor” precis som vi människor endel kan o andra inte..
Lycka till med alla stora o små. Trevligt att få följa med era bravader..
Hejsan!
Jo, det finns absolut olika mammor. Det finns dom där “sköt er själv nu ungar”, och så finns det “lägg er där nu och sov så sött en liten stund, mamma kommer snart… (så säger ett lamm mää)… ååååherreejestanesenändå, vad är på tok” och så finns det dom som helt kallt inte bryr sej “dendär ungen är inte min, den luktar fel, den får nån annan göda på” och så finns det virrpannor ” är det här min unge? När, denhär då? Nä, nå men denhär då? … inte den heller, nähä, nå, jag har väl inte fött några lamm ännu… “, “jag? Vaddå, menar du att jag ska ta hand om dom där?” Ja, och så finns det allt däremellan. Dom är dock sådana, att ha dom en gång stött bort ett lamm kan dom vara svåra att övertala att ta tillbaka nåt. Jag har prövat det mesta, tvätta, smörja, och någon gång har tackat lite gett med sej, men oftast inte. Tackorna kan också stöta bort lamm om de är svaga. De ids inte öda någå av sina resurser på någonting som är lite svagt. Det är djungelns lag och de håller stenhårt på den.