Som jag skrev så är klöverväxten våldsam i år. Jag har faktiskt aldrig sett en så våldsam klöver. Då jag skulle börja slå den så fick jag ge upp efter två varv. Klövern är över en meter lång men ligger och är våt. Underst börjar redan växtligheten ruttna. Den fastnar på fingrarna på slåttermaskinen och man får efter några meter backa och rensa bettet.
Och hoparna med klöver är inte just lägre än den oslagna växtligheten. Det värsta är att då man backar så fastnar klövern kring kraftuttagsaxeln – och stenhårt. Det tar en hel del tid att få bort den med kniv.
Så jag gav upp efter två varv. Det måste sättas en plåt under axeln så att klövern inte fastnar i den. Och så måste klövern torka upp litet om man skall få omkull den. Då kanske den inte fastnar så lätt på fingrarna på bettet.
Det är en grym harm att klövern som är värdelös växer som en galning medan vetet ser uselt ut efter de två stora regnen i juni.
Så nu blev det byggande i stället. Men mitt på dagen orkar man inte stå utomhus i hettan så jag måste börja arbeta i nedre våningen på nya torken. Den är till hälften ingrävd i skullbacken och ganska sval. Men mitt på dagen kan man inte vara där heller för då måste flisen torkas.
Nån brist på “regnvädersarbeten” (samma sak som solhettsarbeten) är det ju inte även om man borde jobba utomhus nu på sommaren så mycket man hinner. Litet går det att ordna så att man arbetar i skuggan av husen – på ena sidan om morgonen och på den andra sidan på eftermiddagen. Idag steg jag upp fem och skruvade takskivor tills solen började bränna.
Vi måste också köra hem mera flisved från skogen så att vi kan flisa en andra gång då första satsen är torr..
Här brister det visst i maskinvalet… Ta in nån entreprenör med 2,5-2,8m tallriksslåtter så ska du se det blir både billigt och bra. Om det är nån storlek på skyddszonerna tycker jag man borde klara hela skörden på kring 100e/ha och då har du ändå 250e bättre netto än ensilagevall och bättre jordmån. Så det finns ingen orsak att slåss med fel don…
Det där är nog ett hopplöst projekt. Det behövs vara en rotorslåttermaskin…
varför annvänder du inte trädeskrossen och zetorn?
Ja, si där kommer vi till grundläggande principer. Som jag skrev i Bonde – inte jordbrukare så gör jag allting själv. Det har inte varit nån “fackman” eller entreprenör här på de senaste 40 åren (möjligen något undantag men jag minns inte vad …). Det ligger djupt i DNA för redan min morfar hade som princip att “braa kaar reidär se sjölv”. Han var mycket ovanlig för han lappade själv kläderna och kokade mat (på 1920-talet). Delvis var det nödvändigt för mommo skulle ta hand om ett hushåll med 10 barn.
Min princip är att om det är helt omöjligt att fixa det med gamla maskiner så köper jag en grisbillig begagnad grunka. Eijji e alti eijji. I den stora helheten så är det viktigt att hålla kvar kunskapen om hur man gör allting själv. Annars blir man “nyhjälplös” som det heter. Det gäller både maskinerna och arbetets utförande.
Om jag börjar med mera grönträda och gröngödsling (den här klövern borde minsann vara bra gröngödsling) så kanske jag skaffar en gammal rotorslåttermaskin. Men det har härtills gått med den gamla slåttermaskinen. Som jag skrev så har jag aldrig upplevt en så här våldsam klöver …
Det är skyddszon så allting skall köras bort och det är svårare med krosset. Om jag köra omkull klövern med slåttermaskinen så är det enkelt att köra bort med den gamla hösvansen.
Och så kräver krossen massor av effekt i den täta och blöta klövern. Med gamla MF165 och slåttermaskin går det inte åt mycket bränsle.
Jaadu Nisse 🙂 ……. skyddsröret på kraftöverföringsaxeln borde förhindra att gräsväxten lindar runt ?
Det är ju harmt att klövern måste bärgas…… för att sen efter kompostering köras ut igen, kanske?
Slåtterkrossen – höräffsa – pickupvagn skulle vara ett tänkbart alternativ till maskinkedja men det finns kanske inte lämpliga begagnade maskiner att köpa 🙂
Förövrigt växer allt bra här nu ……… även ogräset :/
Skyddsröret runt kraftöverföringsaxeln är viktigt på alla hömaskiner, annars ser det förr eller senare ut som på bilden. Trodde faktiskt inte att det fanns fingerslåmaskiner i bruk mera…
Den här slåttermaskinen har inte använts på länge. Den är ungefär 60 år gammal och svetsad och lappad många gånger. Men vi slog allting (närmare 30 ha hö) förr – före 1975. Inte min favorit. På den tiden fanns inga skyddsrör för kraftöverföringen utan det kom en plåt som man kastade bort genast för den bara krånglade (öppen nertill …).
Komposterad klöver får inte sättas tillbaka på skyddszonen men kan ju köras ut på andra åkrar. Nyttan är i alla fall så liten att det knappast lönar sej att bygga upp en ny maskinkedja – så jag lappar de gamla hömaskinerna.
De gamla slåttermaskinerna har en strykande åtgång men används mest för grönytor. Sommargästerna vill ha en liten MF35 och en slåttermaskin :-).
ok. man kan ju fråga varför man annlägger en skydszon om man vet att ingen vill ha klövern?
kommer lite minder pengar på naturvårdsåker eller gröngödslingsvall men då böhöver men inte köra bort.
va säger reglena annars om att körs skyddszonen diret till skogen?
Det enkla svaret är pengar. Man får inte så mycket netto per hektar med någon annan gröda med dagens priser. Och så ville jag testa skyddszon. Naturvårdsåker är jag allergisk mot efter förra gången då det blev rena ogräsbomben med två dåliga höstar i rad. Gröngödsling blir det säkert nästa gång men nu är jag bunden i fem år.
Balk maskinen måste ha vassa och hela fingrar för at litet klara en sådan växt.Man kan hitta fördelaktiga talriks maskiner och trum maskiner på nätet. Men hur håller hösvansen en såndär klöver?
Hej Nisse,
Det finns i Borgå en årsmodell 98 POMO 185 tallrikslåtter som söker ett bra hem. Remmen som driver tallrikarna är av och något lager borde bytas. Annars i relativt gott skick, men ett ingenjör-mästerverk hur en maskin inte skall designas. Ett missfoster att servas. Jag tror du skulle älska den. Säljes till mer eller mindre skrotpris. Kan skicka kontaktuppgifter ifall du eller någon annan är intresserad.
Jag tror hösvansen klarar sej bra om man låter klövern torka litet först. Förr så körde vi jättelass med den så framhjulen på MF165 var i luften hela tiden och man måste styra med bromsarna.
Problemet med fingrarna är att den våta, halvruttna växtligheten fastnar runt fingret – inte på spetsen så där hjälper inget. Men jag skall försöka på nytt då klövern torkat upp litet. Det var ju grymt fuktig väderlek då jag provade och nu har det varit solsken idag.
Fastän jag köper gamla maskiner så är jag mycket noga med att de är välplanerade. Ta Rapiden som exempel. Den är mycket dyr som ny men om man väntar tillräckligt länge (15 år) så blir den också billig. Jag lappar gärna en välkonstruerad maskin men hopplösa konstruktioner är inte riktigt i min smak. Det allra värsta omdöme jag hört om en maskin var då Statens provningsanstalt bedömde en maskin som “icke lämplig för sitt ändamål” … En mera dräpande bedömning är svår att hitta :-).
Pomo får gärna tillbaka sin maskin. Om jag köper en tallriksslåtter så skall den vara bra konstruerad fastän den är i dåligt skick (väl använd). Om konstruktionen är bra så kan man byta en hel del men om själva grundkonstruktionen är hopplös så finns det ingen möjlighet att få den att fungera.
Du skall aldrig köpa eller ta emot gratis eller få lite för att ta emot en pomo slottermaskin till din gård. Jag körde i motvind bettet böjde sig nedåt skar av bleckplåten i balkens övre sida plus remmen. Detta efter ett balk och och remmbryte dan före. Den är den sämsta maskin som hittills varit och kommer att ha varit på min gård under hittills 28,5 år. Det skall vara kuggdrift i balken och maskinen skall inte vara gjord i finland. Vi köpte JF efteråt den väger 450kg pomo var ca 150kg. Vid behov tar jf,en ca 10cm grova albuskar om man låter den hugga utan att stressa.
JF har vi goda erfarenheter av. Vi har kvar JF:s sidoräfsa som jag kanske använder för klövern. JF:s gödselspridare körde vi mycket med då vi hade kossor och så hade vi två JF-skördetröskor (traktorburna). JF hade litet annorlunda konstruktioner än de vanliga men fungerade ganska bra.
Har Du balken stäld så den går 1 cm,per fot framöver basen . Men är den gammal och sliten får man ställa den lite extra till
Vänta till hösten och ta tröskan..
Jo, det lutar nog åt det hållet. Jag börjar allt mer fundera på en gammal rotorslåttermaskin. Den gamla McCormick som jag kör med är över 60 år gammal och har mest bara krånglat. Det finns en intressant JF 150 i Dalarna till ett hyfsat pris men jag undrar om jag får in den i paketbilen …
En modern JF har kuhn slåtterbalk. Remdrift skall du glömma. rotorslåtter måst vara kugghjulsbalk för att hålla!
Bäst om du hittar nån som behöver klöver för sina kor!
Är det av ekonomiska skäl du inte anlitar en entreprenör?
Delvis. Om man köper gamla billiga maskiner och lappar ihop dem i egen verkstad så är det arbetet som kostar. Eget arbete kan man räkna som kostnad enbart ifall man har möjlighet att få inkomster på annat håll. Om man bara ligger på soffan så är det egna arbetet inte värt nånting och då kan man lika bra syssla i verkstaden.
Men så gillar jag också att pyssla med saker och tycker att det är roligt att göra allting själv. Rent filosofiskt så är jag för anturahushållning – med litet high-tech inslag :-).
I vår by börjar kossorna vara utrotningshotade. Förr hade varje gård kossor och vi hade ett stort andelsmejeri men nu är det bara ett par ladugårdar kvar. En hästägare menade att klövern inte är lämplig för hästar eftersom den smulas sönder då den torkar.
Du får snesa och ta fröskörden!
Jo, det vore en idé. Men jag har litet problem med torkandet för hålplåten passar inte så små frön. Och den gamla tröskmaskinen är för länge sedan pensionerad. Som jag skrev tidigare så är vår tröska (MF20) ganska gles och det går åt mycket silvertejp att lappa ihop den :-).
Dessutom måste man ta med en del halm(ohackat) vid tröskningen eftersom enbart frötröskning inte är tillräckligt för att uppfylla kravet på “bortförande av skörden”. Att gå lite lägre med skärbordet än att bara ta med fröställningarna kan visa sig utmanande då klöverväxten kan vara både fuktig och seg och lindar sig lätt runt inmatningsrullen om man inte har bästa föret. Alternativet skulle väl vara slåtter av klöverstubben efteråt men då är ju mycket redan nerkört av tröskan… Fröet är visserligen någorlunda värdefullt så man kan givetvis laborera lite.