Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Billen.
En rörlig vibrerande bill skulle kanske kunna lossa jorden så att moröttern lättare kunde lyftas även då blasten är svag. Purjoupptagaren jag har har en rörlig bill för att rensa jord från rötterna men dess rörelser är nog för kraftiga tror jag för att fungera i morot. Problemet är förstås också jordartrelaterat, de jordar jag har har tendens att limma ihop sig under regniga somrar trots att mullhalten är hög, speciellt där daggmaskförekomsten är riklig. Man borde kanske försöka få in någon växt i växtföljden som skulle efterlämna grövre material som daggmaskarna inte skulle bryta ner så snabbt. Tacksam för förslag på växter med längre nedbrytningstid än halmen hos spannmålen.
Lägger in bilder på billen så får Ni som är tekniskt intresserade fundera på lite utveckling 🙂
Morotsupptagarens pickup med bill, framifrån.Morotsupptagarens pickup med bill, bakifrån.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
16 reaktioner till “Billen.”
En fråga. Går det att lyfta morötter eller nåt annat som man kan odla än potatis med tillexempel en Grimme LK 650 potatisupptagare i originalskick och omodifierad eller är det dömt att misslyckas om man odlar morötterna i “potatisbänkar”?
Kom nu på en till fråga om upptagare som jag funderat länge på,
Om man saknar folk som sköter rensandet uppe på maskinen, går det då att köra tillexempel fem meter och stanna och rensa och sen köra fem meter igen och rensa osv.. utan att nåt börjar krångla?
Tack för bilderna, alltid lika intressant att se “specialmaskiner”.
Jag ser att jag uppenbarligen(?) tolkade din tidigare text fel, då jag antog att du lyfter 4 rader i gången så som vi gjorde med vår maskin. Vår maskin var utförd ungefär som en osthyvel, med ett helt vågrätt lyftskär, aningen bredare än hela odlingsbädden.
Så här helt oinsatt i just morotsodling kan jag tänka mej att både “förhållet”, djupet, skärets bredd och lyfthöjden(av jorden, inte morötterna) är ganska kritiska variabler, och antagligen därför blir slutresultatet så beroende av jordens egenskaper vid skördetillfället då inställningsmöjligheterna tycks vara litet begränsade.
Helt “i blindo” kan den där knappast förbättras, utan kräver antagligen nog konkret experimenterande, trial&error.
Visst kan det gå, nu känner jag inte till modellen ifråga men den har visst matta med medbringare som lyfter potatisen till sorteringsbordet. Men på nåt vis borde du få bort blasten och fallhöjden borde begränsas till max 20-30cm för att det inte ska bli bitar av alltihopa. Nere på kontinenten tas en hel del morot upp med sållmatteupptagare eftersom dom skördar nästan hela året.
Helt utan modifieringar går det knappast vet inte hur det är med Grimmen men bl.a. Juko hade i tiderna ett upptagningshuvud för rotfrukter, hur allmänt brukat det blev känner jag inte till.
Nåjaa, har du obegränsat med tålamod så visst 🙂
En enkel början i testningen skulle kanske vara att bara förlänga billen bakåt genom att klämma fast en extra plåt på billplåtens skruvar. Kanske med en mer uppvinklad släng i bakändan… Känns annars som morötterna skulle lossna lättare om billen gick längre fram relaterat remmarna, men sånt går väl att justera och har väl gjorts…
Glömde nicket… (kanske var ganska klart ändå… 🙂 )
Är det förresten gummidämpning på billen i fyrkantröret? Som på en släpvagnsaxel?
Förslag på en gröda som inte skulle brytas ner så snabbt som halm kunde väl vara hampa. Vet inte om det betalas odlingsstöd för den numera men om så är fallet kunde det ju gå att provodla en mindre areal. Växtmassan blir ju stor så den behöver kanske “krossas” före nedplöjning.
Om någon har erfarenhet av hampodling, alltså som jordförbättring, så tar jag gärna emot feedback.
Nää, egentligen så sitter där en 6 mm brytbult som skydd vid stenpåkörning men för tillfället så har jag den bara klamrad för steglös justering.
Problemet är nog det att jorden inte släpper så att morötterna hänger en och en utan i klumpar om 5-8 st och då klumpen belastar blasten ojämnt så blir den för tung. Hänger rötterna en och en så är det ju bara nåt 100 gram som blasten skall hålla för och då fordras inte så häv blast. Så bäst skulle vara om man på nåt vis fick rötterna separerade innan de lyfts eller just i inledningen av lyftet.
Att flytta billen framåt leder mest till att bädden bryts upp tidigare och belastningen på blasten i sidled som är det mest kritiska ökar, att lyfta rakt upp är mest skonsamt för blasten.
Verkar nog som en vibrator skulle vara rimlig att prova. Skulle ju vara enkelt att svetsa på ett rör invid billen som en betongvibratorstav passar exakt i(eller sätta fast med spännskruvar). Men då var det ju det här med elen… 2-3kW drar väl de handhållna(traditionella, ej högfrekvens) så det ska vara en rejäl inverter till det… Kanske skulle vara värt nåt enkelt test med skarvkablar, är det kring hemknutarna tro?
Ja de va ju också ett alternativ, hade själv funderat nåt kring rörliga plattor, kamaxel och hydraulmotor. Skarvkablar blir nog trixigt men en traktordriven generator i front PTO skulle kanske vara nåt?
Nu börjar de sorter med den svagaste blasten vara skördade så det blir knappast aktuellt längre men värt att tänka på till ett nytt år. Skulle det lyckas så har jag plötsligt lite mera mark som lämpar sig för morot att växla mellan, nu har jag fått begränsa odlingen till de jordar som lättast smular sönder.
Om man saknar folk som rensar på maskinen hur fungerar det ifall man bara kör tills man har en låda fylld orensad potatis tex? upptagningsmaskinerna tycks ju rensa bort det värsta iallafall? Skulle det fungera om man rensar lådorna efteråt för hand eller blir det nåt problem med upptaganingsmaskinen som jag inte kommer på vad det skulle vara om man skulle göra så?
Hur mycket betalas det för en sån där stor trälåda med potatis? Såg på nån bild att det ryms 10 lådor på en stor släpvagn.. Blir ju nog en hel del att rensa. 🙂
Hej, nu är jag ju ingen potatisodlare även om jag har lite potatis för husbehov så jag är ingen expert på just potatis, kanske inte just på nåt annat heller. Men visst går det att ta upp utan personal men då kommer ju allt med även skadade och sjuka produkter vilket inte är bra om du ämnar förvara potatisen en tid. Rensa efteråt i skilt rensverk är möjligt men medför extra hantering med risk för ytterligare skador. Bäst är att hantera produkterna så lite som möjligt. I övrigt så går de flesta maskiner att relativt problemfritt köras utan personal.
En trälåda potatis kan väl innehålla en 400-500kg potatis kan jag tänka mig en del går säkert till spillo vid sortering så det får man dra av, det blir en hel del att rensa, joo. Vad jag hört så rör sig priset kanske kring en 15cent/kg? Säkert finns det nån potatisodlare som kan lägga till mera information här.
En fråga. Går det att lyfta morötter eller nåt annat som man kan odla än potatis med tillexempel en Grimme LK 650 potatisupptagare i originalskick och omodifierad eller är det dömt att misslyckas om man odlar morötterna i “potatisbänkar”?
Kom nu på en till fråga om upptagare som jag funderat länge på,
Om man saknar folk som sköter rensandet uppe på maskinen, går det då att köra tillexempel fem meter och stanna och rensa och sen köra fem meter igen och rensa osv.. utan att nåt börjar krångla?
Tack för bilderna, alltid lika intressant att se “specialmaskiner”.
Jag ser att jag uppenbarligen(?) tolkade din tidigare text fel, då jag antog att du lyfter 4 rader i gången så som vi gjorde med vår maskin. Vår maskin var utförd ungefär som en osthyvel, med ett helt vågrätt lyftskär, aningen bredare än hela odlingsbädden.
Så här helt oinsatt i just morotsodling kan jag tänka mej att både “förhållet”, djupet, skärets bredd och lyfthöjden(av jorden, inte morötterna) är ganska kritiska variabler, och antagligen därför blir slutresultatet så beroende av jordens egenskaper vid skördetillfället då inställningsmöjligheterna tycks vara litet begränsade.
Helt “i blindo” kan den där knappast förbättras, utan kräver antagligen nog konkret experimenterande, trial&error.
Visst kan det gå, nu känner jag inte till modellen ifråga men den har visst matta med medbringare som lyfter potatisen till sorteringsbordet. Men på nåt vis borde du få bort blasten och fallhöjden borde begränsas till max 20-30cm för att det inte ska bli bitar av alltihopa. Nere på kontinenten tas en hel del morot upp med sållmatteupptagare eftersom dom skördar nästan hela året.
Helt utan modifieringar går det knappast vet inte hur det är med Grimmen men bl.a. Juko hade i tiderna ett upptagningshuvud för rotfrukter, hur allmänt brukat det blev känner jag inte till.
Nåjaa, har du obegränsat med tålamod så visst 🙂
En enkel början i testningen skulle kanske vara att bara förlänga billen bakåt genom att klämma fast en extra plåt på billplåtens skruvar. Kanske med en mer uppvinklad släng i bakändan… Känns annars som morötterna skulle lossna lättare om billen gick längre fram relaterat remmarna, men sånt går väl att justera och har väl gjorts…
Glömde nicket… (kanske var ganska klart ändå… 🙂 )
Är det förresten gummidämpning på billen i fyrkantröret? Som på en släpvagnsaxel?
Förslag på en gröda som inte skulle brytas ner så snabbt som halm kunde väl vara hampa. Vet inte om det betalas odlingsstöd för den numera men om så är fallet kunde det ju gå att provodla en mindre areal. Växtmassan blir ju stor så den behöver kanske “krossas” före nedplöjning.
Om någon har erfarenhet av hampodling, alltså som jordförbättring, så tar jag gärna emot feedback.
Nää, egentligen så sitter där en 6 mm brytbult som skydd vid stenpåkörning men för tillfället så har jag den bara klamrad för steglös justering.
Problemet är nog det att jorden inte släpper så att morötterna hänger en och en utan i klumpar om 5-8 st och då klumpen belastar blasten ojämnt så blir den för tung. Hänger rötterna en och en så är det ju bara nåt 100 gram som blasten skall hålla för och då fordras inte så häv blast. Så bäst skulle vara om man på nåt vis fick rötterna separerade innan de lyfts eller just i inledningen av lyftet.
Att flytta billen framåt leder mest till att bädden bryts upp tidigare och belastningen på blasten i sidled som är det mest kritiska ökar, att lyfta rakt upp är mest skonsamt för blasten.
Verkar nog som en vibrator skulle vara rimlig att prova. Skulle ju vara enkelt att svetsa på ett rör invid billen som en betongvibratorstav passar exakt i(eller sätta fast med spännskruvar). Men då var det ju det här med elen… 2-3kW drar väl de handhållna(traditionella, ej högfrekvens) så det ska vara en rejäl inverter till det… Kanske skulle vara värt nåt enkelt test med skarvkablar, är det kring hemknutarna tro?
Ja de va ju också ett alternativ, hade själv funderat nåt kring rörliga plattor, kamaxel och hydraulmotor. Skarvkablar blir nog trixigt men en traktordriven generator i front PTO skulle kanske vara nåt?
Nu börjar de sorter med den svagaste blasten vara skördade så det blir knappast aktuellt längre men värt att tänka på till ett nytt år. Skulle det lyckas så har jag plötsligt lite mera mark som lämpar sig för morot att växla mellan, nu har jag fått begränsa odlingen till de jordar som lättast smular sönder.
Om man saknar folk som rensar på maskinen hur fungerar det ifall man bara kör tills man har en låda fylld orensad potatis tex? upptagningsmaskinerna tycks ju rensa bort det värsta iallafall? Skulle det fungera om man rensar lådorna efteråt för hand eller blir det nåt problem med upptaganingsmaskinen som jag inte kommer på vad det skulle vara om man skulle göra så?
Hur mycket betalas det för en sån där stor trälåda med potatis? Såg på nån bild att det ryms 10 lådor på en stor släpvagn.. Blir ju nog en hel del att rensa. 🙂
Hej, nu är jag ju ingen potatisodlare även om jag har lite potatis för husbehov så jag är ingen expert på just potatis, kanske inte just på nåt annat heller. Men visst går det att ta upp utan personal men då kommer ju allt med även skadade och sjuka produkter vilket inte är bra om du ämnar förvara potatisen en tid. Rensa efteråt i skilt rensverk är möjligt men medför extra hantering med risk för ytterligare skador. Bäst är att hantera produkterna så lite som möjligt. I övrigt så går de flesta maskiner att relativt problemfritt köras utan personal.
En trälåda potatis kan väl innehålla en 400-500kg potatis kan jag tänka mig en del går säkert till spillo vid sortering så det får man dra av, det blir en hel del att rensa, joo. Vad jag hört så rör sig priset kanske kring en 15cent/kg? Säkert finns det nån potatisodlare som kan lägga till mera information här.