På fredagen fick jag 6/2-omkopplaren för hydrauliken och nu börjar den nya lastaren och processorn vara helt färdig. Omkopplaren behövdes eftersom ventilbordet bara hade 8 ventilsektioner och en saknades för att svänga processorns såghuvud. Det är en elektrisk ventil som kopplar om funktionen för ena fotens ventil till svängcylindrarna på processorn. Då man kör med processorn så behöver man inte tillika fotens ventil. Och det är mycket enkelt att byta – bara slå om en strömbrytare.
6/2-ventilen är placerad framför lastarfästet och kopplar flödet från ventilen på ventilbordet antingen till ena foten (de gulmärkta slangarna framåt) eller till uttagen på sidan som går till processorns svängcylindrar. Kabeln till spolen syns längst upp på bilden. Nu blev det också lättare att koppla in slangarna från processorn eftersom snabbkopplingarna kommer från sidan.
Vi har nu kört en hel del med den nya lastaren och processorn. Ganska snabbt blev det nödvändigt att skruva fast en skyddsplåt utanpå processorn för gripen höll på att rycka loss oljefiltret som nu är placerat utanför ramen så att man lättare skall kunna fylla på olja och byta filter. Men då man måste ta bort kvistar som huggits av av kvistjärnen så hamnar en hel del utanpå processorn och måste tas bort med gripen.
Nu triumferade skrotsamlarens lagerhållning. Jag hittade en perfekt plåt till skyddet med hål och allt. Den hade vi hämtat för 30 år sedan från Labors lager då det tömdes. Den har legat i skrotlagret sedan dess. En mycket stabil och tjock plåt som dessutom var målad grön liksom lastaren. Det var bara att skruva fast den med två stödjärn.
Före …
och efter.
Jag har huggit ned alla träd vid skogslaggarna som började skicka kvistar så långt ut på åkern att tröskan fick problem. Det var en mängd tallar som dessutom har styva och tjocka kvistar. Tyvärr måste jag fälla dem utåt åkern för det gick inte att få dem inåt skogen. Men det blev ett eländigt krattande att få bort alla kvistarna. Till all tur har det varit frusen jord utan nämnvärt snö.
Nu hade jag verkligen nytta av den långa bommen. Det gick att plocka kvistar långt inifrån åkern och sätta dem långt in i skogen.
Den långa huvudbommen är inte någon nackdel inne i skogen heller eftersom den går att sätta nästan rakt uppåt. Mellanbommen är så kort att jag får gripen ovanför traktorhyttens tak och fastän jag har ett träd invid bakhjulet så kan jag svänga lastaren framåt och bakåt ändå.
Ju mer jag använder lastaren desto nöjdare blir jag med rörelserna. Den är stark och snabb men ändå inte ryckig och åtkomligheten är fin. För att inte tala’om räckvidden. Tur att jag inte köpte en med kortare räckvidd. I gallringar så är det inte lastaren som är problemet utan processorn. Man kan inte sätta träd i processorn som bryter mot kvarvarande träd utan måste ha rak och öppen väg för det träd man kör genom kvist- och kaphuvudet.
Tyngd blev det i alla fall bak på traktorn – speciellt då man har processorhuvudet svängt rakt bakåt. Då måste man ha lastaren framåt för att inte traktorn skall vippa – fastän Belarus är mycket framtung.
Vädret har varit fint – litet minusgrader och ingen snö. Det har gått alldeles för bra – troligen kommer det snart något större elände som att processorn går sönder eller traktorn skär ihop. Går det riktigt bra så går det snart riktigt illa. Jämna plågor är bäst :-).
Är det bara en synvilla, eller har magnetspolen på den nya ventilen redan hunnit få sig en liten smäll, då den glipar snett?
Kontakten är inte alls fastskruvad på bilden – men nu är den … Ventilen är mellan traktorn och lastaren så den är mycket bra skyddad.