Man har många gånger svurit ve och förbannelse över byråkratin så det är inte mer än rätt att för en gångs skull ge en ros åt dem som byggt upp det elektroniska stödansökansystemet. Vi har ganska enkel spannmålsodling men i alla fall så tog det inte många minuter att fylla i ansökan. Jag bara kopierade fjolårets uppgifter och ändrade det som behövdes.
Nytt för i år var att äppelodlingen för första gången kom med. Och så blev jag positivt överraskad att jag kunde logga in med bankkoderna i stället för de förbaskade Katso-koderna som jag osat svavel över i många år. I fjol gav jag mycket arg feedback om den saken och Hast Du mir gesehen ? – de har tagit bort dem. Man behövde alltså Katsokoder för en sammanslutning som ju vårt jordbruk numera är.
Författare: Nisse
Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden.
Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.
Visa alla inlägg av Nisse
Njaa, jag håller inte med. Ritade några timmar i förrgår kväll och har nu suttit 4 timmar sen 23 och det börjar åter ljusna ute. Ett basskifte fick jag inte på nåt vis delat som det ser ut i verkligheten så jag skrev in i tilläggsuppgifterna vilka växter och vilka arealer som odlas. Det är nog inte tänkt att man ska odla mer än högst ett par tre olika växter per skifte.
Kör man monokultur med samma växt år ut och år in på samma skifte så kan man kopiera fjolårets kartor och då går det som du skriver på några minuter, men med 5-årig växtföljd så…… 🙁
Katsokoder är inte så illa ty då behöver du inte kosta på dig ett bankkonto för att få bankkoder.
Men nu går jag till sängs, de e ju trots allt 21 timmar till deadline även om jag ska till Farmari i Östermyra i morgon för ett besök i JSM’s monter. Får väl passa på med lite feedback jag då med 🙂
Jag tänkte nog på dej då jag skrev inlägget och satte in “enkel spannmålsodling” av den orsaken. Det är klart att du (och också djurägarna) har det mycket besvärligare. Dagens situation med urusla priser och besvärlig byråkrati gör att man inte alls är motiverad att försöka odla nånting invecklat och arbetsamt för man bara förlorar på kuppen. Så jag sätter hellre min tid på att bygga och reparera maskiner i stället.
Det är inte Katsokoderna som är problemet utan det system de har för verifiering av dem. Det är ett av de sämsta jag upplevt. Som jag skrev tidigare så får man inte göra minsta fel för då får man börja om på nytt igen. Ett av de mest användarfientliga system jag sett. Bankkonto har jag annars också och bankkoderna har fungerat utan större problem i motsats till Katso.
Hälsa ministeriet att jag håller med dej även om systemet är lätt för oss slöfockar :-).
Undrar just vad dessa bankkoder har blivit för identifieringssystem, övermäktigt allting annat. Vi blev strandsatta på Kastrup och försökte boka nya biljetter vid allmänna informationsdisken. Tyvärr godkändes
varken Master-Card eller våra tvås stycken Visa kort trots att täckning mer än väl fanns och heller ingen uttagsgräns var ens i närheten. Nåja, jag brukar ha med mig alltid så vid pass i kontanter att jag ska klara mig hem (trodde jag) ifall att ngt kort blir blockerat, men man tog heller inte emot kontanter. Till saken hör att korten fungerade att köpa mat och kaffe med men inte att boka biljetter med på enflygplats!!
En hjälpsam ung dam vid väskhanteringen kom med kommentaren att nog måste det ju funka via nätet. Hade ingen dator med men hon hade och började knappa in biljetterna varvid givetvis kom som första upp
begäran om bankkoder. Vem har dom stämplade i pannan när man är ute och reser? Blev at övernatta i
Köpenhamn och förklara följande morgon åt Norwegians personal att vi åker hem på konsulatets bekostnad
och de står för kostnaden om inte kontanter och tre kreditkort räcker. Då helt plötsligt gick det att hyvla kortet efter som det gjordes som muntlig telefonbokning trots att vi var öga mot öga! Vari består heligheten och bristen i dressa koder? Vid kassan i snabbköpet räcker pinkoden eller bara att du viftar med
kortet så det hinner läsas men ska du köpa en flygbiljett så fodras bankkoder trots att du har passet med,
kreditkortet med säkerhetskod på baksidan samt förstås pinkoden. Samma jävla bankkoder ska också viftas med när man går in på trafis hemsidor och avställer en bil t.ex. Har hittills levt i den uppfattningen att en persons personnummer och underskrift ska räcka till men tydligen bedrog jag eller ngn annan mig!
Jag har faktiskt bankkoderna med mej. Nordea i Sverige har ett bra system med en dosa som man matar in en kod i som banken skickar och så skickar man tillbaka en verifieringskod. Dosan styrs av bankkortet. Då behöver man inga listor med koder. PIN-koden visade sej vara alltför osäker så därför har bankerna satt in en extra säkerhetsnivå. Jag har också Bank-ID i mobiltelefonen som kan användas överallt. Mycket snabb metod. Man kan betala var som helst på ett par sekunder. Eller legitimera sej.
Det är tyvärr så att underskrifter kan förfalskas hur lätt som helst nuförtiden så det går inte mera. Det var en annan sak då man personligen kände bankfröken som satt i byns bankkontor. Identitetsstölder är ingen trevlig sak för den som råkar ut för dem så var bara glad över alla säkerhetskontroller även om de kan leda till mera besvär. Inte för att Bank-ID är besvärligt – tvärtom.
Så långt är jag med att man vill höja säkerheten men tyvärr så tillämpas det väldigt olika. Droppen var ju att inte reda pengar,cash i näven godkändes! Så går man förbi en kassaapparat och viftar med kortet bara
i närheten av kassan och dit for x-antal euro. Hur säkert är det? Lär även lyckas att kopiera dessa kort som
är möjliga art avläsas på håll direkt ur byxfickan bara man kommer tillräckligt nära med en läsare. Lösningen att förhindra det är att ha två kort nära varandra i plånboken, fickan. Då läses ingetdera av just
säkerhetsskäl! Till saken hör att jag reser mycket i arbetet i Baltiska länderna och ibland Ryssland och aldrig har det hänt att jag inte kunnat betala med Visa eller ännu hellre Euro i reda pengar. Kanske det är
lite av mindervärdeskomplex i Sverige och Danmark med deras små valutor som vilken större placerare i världsformat får i gungning på några timmar när det är så invecklat med betalningar. Så är ju även ryska rubeln, en inhemsk valuta icke konvertibel. Kommer väl att gå den vägen även med danska och svenska kronor eftersom ländernas export redan nu faktureras i huvudsak i dollar och euro, icke i kronor.
Mot enkelspåriga byråkrater hjälper inga system. De elektroniska systemen har också en hel del barnsjukdomar. Men det är väl klart att det inte går att lita på underskrifter för vilken skurk som helst som kommer över ett personnummer kan rita dit en hurudan krumelur som helst och sticka iväg innan nån upptäckt bedrägeriet. Svårigheten är att få till stånd säkra system som går att använda i praktiken. De måste vara lätta att använda överallt men ändå säkra. Kontanter är också en säkerhetsrisk för dem som hanterar dem så de vill bli av med kontanterna så effektivt som möjligt. Jag litar inte alltför mycket på elektroniken heller utan försöker se till att kontot den är kopplad till inte innehåller så mycket pengar.
“Pengar” finns egentligen inte utan vi tror bara att pappersbitar och – ännu värre – bitar i en datamaskin är värda nånting. Vi vill ju så gärna tro på dem för det är ganska besvärligt att ta med sej ett lass vete till flygplatsen för att betala biljetten …
Grillade i JSM:s monter på Farmarimässan, med var bland annat Mavi chefen så jag passade på att beklaga kartritandet som tar allt för mycket tid för oss som odlar effektivt men orationellt med många grödor. Måste ändå tacka honom för att jag tyckt att datatrafiken löpt hyfsat smidigt trots att många lämnade in sent. Tyvärr gjorde jag det lite för tidigt för när jag själv skulle posta min stödansökan så gick kommunikation i stå.
Kontanter tas inte längre emot på många ställen, vet sen inte om det är så att personalen inte har förtroendet eller om det är med omtanke om desamma eftersom rånriskerna minskar. Via REKO-försäljningen kommer en del kontanter som jag brukar använda vid inköp och det verkar som om det blir allt mer sällsynt med kontanter för jag har ibland fått kommentaren “så du har riktiga pengar” vid betalning 🙂
Mest blir det ändå köpt på räkning men många envisas med att lägga till faktureringsavgifter utan att ha meddelat om det vid köpet, så det blir oftast att räkna om beloppen. Nå dom håller ju reskontran sysselsatt.
Sen flyger du inte värst långt på ett lass vete …..
Pengar är väl snart straffbart att använda, man får ju inte ens betala räkningar i banken med kontanter. En släkting låg på sjukhus och gav mig pengar för att betala en räkning på banken, men väl där så sa man att inte går det man måste betala från kontot. Nå efter lite polemik fick jag då pengarna insatta på kontot (det var inte heller egentligen möjligt) och så kunde jag betala. Bussar, tåg o spåran har jag slutat använda när inte pengarna duger, jag är som Nisse lite gamalmodig, och man täcks ju inte snart betala med pengar i butikren heller. Allt var bättre förr.!
Det är annars ganska underligt att ett allmänt betalningsmedel (kontanter) inte kan användas överallt. Enligt min mening är det direkt olagligt. I Sverige är det nu hård press att stifta lagar att bankerna MÅSTE ta emot kontanter, Vad är annars idén med dem ?
Alternativet är att staten utrustar alla medborgare med elektroniska pengar som kan användas överallt och det är väl ditåt de strävar. Problemet är bara att få elektroniken att bli säker OCH så enkel att använda att alla klarar av den. Vilket minsann inte är lätt.
(Kanske man i framtiden opererar in en krets i nacken som kan användas vid betalningar och identifiering ?)