Kålrot 2.0

Ibland misslyckas det även för trädgårdsmästaren, i det här fallet första gången under en livslång karriär. Men nån gång ska det ju va den första.

Kålrötterna brukar jag så ganska sent framåt midsommar för att klara mig undan lite ogräsbekämpning och för att rötterna ska va i tillväxt ännu vid skördetillfället och inte ha stagnerat med träiga rötter som följd. Men framför allt så brukar problemet med jordlopporna vara betydligt lindrigare då. Men så inte i år. Det har överlag varit lite insekter i farten under den kyliga våren och den har kanske försenat utvecklingen hos lopporna så att de vaknade till liv först under de något varmare dagarna innan midsommar. Och då kålrötterna såddes den 17 juni så var det just till midsommar som dom borde ha kommit upp. Men nu kom inga plantor upp då lopporna angrep dem redan när dom började nå markytan. Att jag missade besprutningarna då får väl tillskrivas lathetskontot eller så var det SLC:s fel då jag råkade delta i deras fullmäktigemöte på Åland just efter midsommar.

Som tur var så hade jag tillräckligt med frön kvar för att så om åkern och hoppas att hösten blir varm så att de hinner växa till sig. Sådde lite glesare för at ge mera utrymme och försnabba utvecklingen för säkerhets skull.

Lyckas det inte med första försöket får man göra om och göra bättre.

Kålrötter och i viss mån rovor har annars varit populära i år och fröförsäljarna pratar om rekordförsäljning av frön till dessa. Det går inte så mycket frön åt till en hektar kålrötter och de är förhållandevis förmånliga så tröskeln till att odla kålrötter är ganska låg för den som vill pröva på lite alternativa grödor. Att bemästra ogräs och som här ohyra är däremot inte så lätt och blir beståndet allt för glest så kanske det inte uppfyller kraven för odling enligt god sed vid en granskning. I mitt fall med någon enstaka planta per kvadratmeter var det nog befogat med omsådd.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

7 reaktioner till “Kålrot 2.0”

  1. Orsaken till att det varit populärt med kålrötter och dylikt i år är att med 1 ha av dessa så kan du så 25% av arealen med saneringsgröda. Det är många som utnyttjar detta till fullo iår. Finns såna som sått 45 ha med oljerättika istället för spannmål, är ju 300€/ha högre stöd på saneringsgröda än spannmålen.

  2. Så är det förvisso även om jag inte skrev det i klartext 🙂 Allt som tangerar jordbruk vill lätt bli till en diskussion kring stöden som om de vore huvudsaken. Vill ju gärna lyfta fram att jordbruk också innehåller så mycket annat 🙂

  3. Jag har väl lite svårt att se just kålrot som en alternativ gröda, den är väl snarare ganska traditionell. Odlar man rättika, daikon, rotpersilja eller majrova så är det mera alternativt.

  4. He he, tänkte nog mera på spannmålsodlande bönder i det här fallet 🙂 Och anledningen till intresset står nog att finna i “bonden”s kommentar.

  5. Tillbaka efter att varit på semester sedan slutet av maj. När man nu kollar bloggen så undrar man vart kalle och lotta blev av ? Kalle lever i alla fall, har läst på lokalblaskan att han är med om att släcka någon brand nu och då.

    Bra att Christer och Nisse i alla fall orkar hålla igång.

    Så mellan sö och hesa ser grödorna riktigt bra ut och det kommer att bli riklig skörd, peppar peppar.

    Gurkan som odlarpriset var 10 cent/kg kostade 1,69 på prisma – bonus.

    Så där som ny grävmaskinsägare kan man nog konstatera att en sådan absolut behövs. Manöverreglagen är som skogskran plus några tryckknappar och pedaler. Den har gått i kommunalt jobb i Jyväskylä så den fodrar inte så långa och hårda dagar. Man är väl nog den första i Finland som köpt en maskin osett.
    Bra har den funka i alla fall. Förra ägaren sålde den för han måste ha rototillt och ett gps system som kostar 300.000. Det är inte så billigt att vara entreprenör i dagen läge heller.

    https://autoline.info/sf/construction-equipment-backhoe-loader-CASE-695-ST–17052422321288950700.html

    Och lite bondmusik

    https://www.youtube.com/watch?v=ZEscjhXbDc0

  6. Hej. Hann fundera om du övergett bondbloggen då du inte kommenterat på länge 🙂

    Joo grödorna ser oförskämt bra ut men än är det inte tröskat. Ska väl matcha Nisses lägesrapport med en egen så småningom.
    Grönsakernas odlarpris ligger lågt för tillfället, det vill ju va så att när det ena är lågt så drar det det andra med. Finländarna kan ju inte annat än äta sig mätta.

    Lycka till med grävandet 😀

  7. http://www.uuttahelsinkia.fi/sv/vik-stensbole

    Efter en cykeltur över viks ängar kan man konstatera, kornet och havren bra men baldersbrå har brutit igen på små partier. Bondböna bra och valltillväxen är på god gång efter första skörden. Här på motionsstigarna möter man mera folk på en timme en i en medelstor österbottninsk by under ett år

    .http://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Domarby

    Efter en ny cykeltur till Domarby-Tomtbacka och Nackböle marker som en gång ägdes av lantbruksrådet
    Jakob Kavaleff. Idag ägs markerna av Helsingfors stad och i råden har det gått inflation.
    På Domarby vilade jag en stund och titta på några hästar med ryttare . Hittade också en jcb traktorgrävare som hade gjerstad fästen. På ett solrossått fält hade baldersbrån tagit över till nittio procent. Borde inte myndigheterna ta itu med baldersbrån lite som med flyghavren ? Åtminstone ge bekämpningsråd råd !

    http://www.gjerstad.com/se/om-gjerstad/historie/

    Köpte idag avomaan mansikka. Det kommer ord till före gamla beprövade produkter.

    Roligt att kalle vakna till ! Ja tiden går fort !

Kommentarer är stängda.