Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Sorten har betydelse
Gick en runda genom rågåkern i kväll och nu syntes det bra hur mjöldrygaangreppen blir denna säsong. En utdragen blomning lär ju vara stor orsak till svåra angrepp av mjöldryga och i år var blomningen utdragen på grund av svår vinter och kall sommar.
En sak som också ser ut att hålla sträck är att de nya pollenplussorterna verkar klara angreppen bättre då jag inte hittade just några angrepp i Magnifico medan Allawi var svårt angripen. Tänkte inte så desto mera råg i år men har lite överbliven Allawi från ifjol som jag tänkte så upp så det var ju synd att angreppen verkar svåra för just den sorten. Man vet ändå inte hur nästa säsong utfaller det kan ju gå vägen ändå.
I övrigt så har nog rågen tagit sig bra, den står fortfarande och nu hade tyngden i axen som matats böjt strået så att jag ser över växten igen. Det som såg så bedrövligt ut i våras kommer nog att ge lite skörd i alla fall 🙂
12.08.2017 Råg Magnifico12.08.2017 Råg AllawiMagnifico det ljusare till höger medan Allawi till vänster ser lite mörkare ut i färgen.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
9 reaktioner till “Sorten har betydelse”
Var på väg till skogen och skulle hugga upp en liten dikeslinje men det började regna för hundrade gången i år.
När man råkar vara ledig och skall försöka göra något !
Nu kom jag på att relativa fuktigheten måste ha varit långt högre i år en ett normalt år. Totala regn mängden är väl inte så stor och grundvattnet är inte heller högt men regnat har det gjort nästan varje vecka. När man nu mäter temp, vind, solstrålning, badvatten mm. Mäter någon relativa fuktigheten ?
Granplantorna har rotat sig bra men gräset är hack i häl !
Vad gör man med råg som trots allt blivit angripen av mjöldryga, duger den skörden åt någon?
Hej. Stämmer bra att det varit fuktigare än vanligt i sommar trots små nederbördsmängder härstädes. Vi har nog fått lite för litet nederbörd men jag har ändå inte bevattnat… ännu. Vid några tillfällen skulle det nog ha varit på sin plats men då prognosmakarna utlovat regn som uteblivit så har det inte blivit av. Dom regn vi har fått har ändå kommit sakta och fint så dom har gjort mera nytta än vad mängden skulle ha föranlett i normala fall.
Luftfuktigheten noteras nog vad jag förstått men jag hittar heller ingen årsstatistik på meteoroligiska institutets sidor. Sände en förfrågan och kan informera om saken ifall jag får något svar.
Skogsplanteringarna borde ha etablerat sig bra ett år som detta då värmeböljorna lyst med sin frånvaro.
Jaa du dess användning är nog begränsad i och med att drygorna är giftiga. Dom ger kanske lite hallucinationer så är man lagd åt det hållet så finns det användningsmöjligheter. Mjöldrygan är ju mörk till färgen så dom går att sortera bort med optiska sorterare men dom är få och dyra samt har låg kapacitet så det är inget vidare alternativ för så pass billiga produkter som råg.
Men vad gör man/du alltså då i praktiken? Suckar och plöjer ner hela grödan, eller skördar ändå och bränner säden i värmepannan…?
Båda alternativen är gångbara. I mitt fall är nu 7,5ha så gott som mjöldrygafritt medan 1,5ha har rikligt med drygor så merparten är OK. Tror jag, det är ju inte skördat än! Så antingen lämnar man dit 1,5ha eller tröskar och riskerar att det överskrider tillåtna analysvärden eller blandar in 1,5ha med 7,5ha och hoppas att det klarar godkänd analys med risk att hela partiet underkänns. Det är väl i stort alternativen. Har nån andra förslag så tas de tacksamt emot 🙂
Hör med laihian mallas, till malt så borde det inte göra nåt med lite drygor i.
Joo det är ett alternativ. Har för mig att dom har en sorteringsanläggning som tar bort det mesta av mjöldrygorna så är bara grobarheten i skick torde dom kunna använda rågen.
Nu Per fd har jag fått svar från meteorologiska:
Det finns 30-åriga medelvärden för luftfuktigheten från statistikperiod 1981-2010 för olika stationer. Du kan hitta den här statistik från här: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/35880
Var på väg till skogen och skulle hugga upp en liten dikeslinje men det började regna för hundrade gången i år.
När man råkar vara ledig och skall försöka göra något !
Nu kom jag på att relativa fuktigheten måste ha varit långt högre i år en ett normalt år. Totala regn mängden är väl inte så stor och grundvattnet är inte heller högt men regnat har det gjort nästan varje vecka. När man nu mäter temp, vind, solstrålning, badvatten mm. Mäter någon relativa fuktigheten ?
Granplantorna har rotat sig bra men gräset är hack i häl !
Vad gör man med råg som trots allt blivit angripen av mjöldryga, duger den skörden åt någon?
Hej. Stämmer bra att det varit fuktigare än vanligt i sommar trots små nederbördsmängder härstädes. Vi har nog fått lite för litet nederbörd men jag har ändå inte bevattnat… ännu. Vid några tillfällen skulle det nog ha varit på sin plats men då prognosmakarna utlovat regn som uteblivit så har det inte blivit av. Dom regn vi har fått har ändå kommit sakta och fint så dom har gjort mera nytta än vad mängden skulle ha föranlett i normala fall.
Luftfuktigheten noteras nog vad jag förstått men jag hittar heller ingen årsstatistik på meteoroligiska institutets sidor. Sände en förfrågan och kan informera om saken ifall jag får något svar.
Skogsplanteringarna borde ha etablerat sig bra ett år som detta då värmeböljorna lyst med sin frånvaro.
Jaa du dess användning är nog begränsad i och med att drygorna är giftiga. Dom ger kanske lite hallucinationer så är man lagd åt det hållet så finns det användningsmöjligheter. Mjöldrygan är ju mörk till färgen så dom går att sortera bort med optiska sorterare men dom är få och dyra samt har låg kapacitet så det är inget vidare alternativ för så pass billiga produkter som råg.
Men vad gör man/du alltså då i praktiken? Suckar och plöjer ner hela grödan, eller skördar ändå och bränner säden i värmepannan…?
Båda alternativen är gångbara. I mitt fall är nu 7,5ha så gott som mjöldrygafritt medan 1,5ha har rikligt med drygor så merparten är OK. Tror jag, det är ju inte skördat än! Så antingen lämnar man dit 1,5ha eller tröskar och riskerar att det överskrider tillåtna analysvärden eller blandar in 1,5ha med 7,5ha och hoppas att det klarar godkänd analys med risk att hela partiet underkänns. Det är väl i stort alternativen. Har nån andra förslag så tas de tacksamt emot 🙂
Hör med laihian mallas, till malt så borde det inte göra nåt med lite drygor i.
Joo det är ett alternativ. Har för mig att dom har en sorteringsanläggning som tar bort det mesta av mjöldrygorna så är bara grobarheten i skick torde dom kunna använda rågen.
Nu Per fd har jag fått svar från meteorologiska:
Det finns 30-åriga medelvärden för luftfuktigheten från statistikperiod 1981-2010 för olika stationer. Du kan hitta den här statistik från här: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/35880