Bankeländet

Förr gick man in till Iris på Sparbanken då man for till butiken. Sedan stängdes kontoret i byn, därefter i kommunen och nu är det slut på all kundservice. Dörrarna till bankerna är stängda och det ekar ödsligt i de gamla bankpalatsen. Kundservicen har kantänka flyttat till nätet men bankerna svarar inte på meddelanden och begäran om tjänster. Ringer man så hamnar man i en telefonkö som kostar för varenda vänteminut.

Det är inte att undra på att folk blir förbannade. Att Nordea flyttar huvudkontoret till Finland hjälper inte ett dugg då dörrarna till kontoret i Lovisa är stängda och det är omöjligt att få några banktjänster uträttade. Nalle kan lika gärna flytta det till Bahamas.

Snart är bankernas saga all. Det kommer kryptovalutor och blockkedjor. Vad är det ? Det är kort sagt datatekniska lösningar som plockar bort alla mellanhänder (bankerna) så att köpare och säljare har direktkontakt.

Blockkedjor är helt enkelt distribuerade databaser. Varje transaktion granskas av andra noder och blir inte giltig förrän alla godkänt den. Då granskas också om nån skurk försöker sälja samma sak till flera. Nu är det inte så enkelt i praktiken utan man måste få ett system som är öppet och säkert utan att affärshemligheter röjs. Men förutom bitcoin så finns det redan flera andra tillämpningar.

För en bonde så kunde det leda till att man säljer och köper direkt utan banktransaktioner. Blockkedjan kollar att köparen faktiskt har pengar att betala med. Det blir inga väntetider som nu då bankerna pantar på pengarna ibland i flera dagar utan pengarna flyttas direkt på en millisekund. Valutor som ges ut av ländernas centralbanker försvinner mer eller mindre i det här systemet. Vart kommer då pengarna ifrån ? Ungefär från samma ställe som då en centralbank ökar på penningmängden dvs. ur luften. Som jag länge sagt så finns pengar inte. Det som finns är lån. Man lovar att göra nånting som motprestation till att man får “pengar” och sedan rullar det vidare till andra som i sin tur lovar det ena och det andra.

Vi behöver inte ta med en säck vete till butiken utan kan i blockkedjan sätta in ett löfte om säcken och om någon godkänner det så har vi fått “pengar” i blockkedjan som sedan går vidare på en millisekund. Efter några tusen transaktioner så vet ingen att de kom från vetesäcken men den finns nog kvar i blockkedjan så det är inte värt att slarva bort den för då klassas din nod som felaktig och dina pengar försvinner.

Det här blir knappast vanligt på länge än men pengarna går så småningom över till elektronisk valuta så göm inte papperslapparna under madrassen. De kan förstås bli mycket värda då framtida generationer hittar dem och de kan säljas som antika betalningsmedel och ställas ut på ett museum där ungdomarna går och förundrar sej över att nån kunde köpa nånting för dem.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

11 reaktioner till “Bankeländet”

  1. Kryptovalutor och blockkedjor……. tror nog att det alltid kommer att finnas nån däremellan som plockar åt sig lite provisioner om inte annat för att upprätthålla systemet.
    Också jag har undrat över vem som håller sekinerna över t.ex. veckosluten? Betalar jag t.ex. lön på fredag kväll så går det direkt ut från mitt konto men kommer in på mottagarens först på måndag. Inte alltid men ofta och även i de fall där både jag och löntagaren har samma bank. Så frågan är var finns dom under lördag och söndag?

  2. Säkert hittar man på nya metoder att plocka pengar av folk – om inte annat så genom att kracka systemet. En gammal metod är att plocka 0,05 cent från varje transaktion så det inte märks. På nån miljard transaktioner så blir det en hel del pengar. Men själva systemet betalar ingen för eftersom det är distribuerat. Liksom Internet så betalar du bara genom att skaffa datamaskin och uppkoppling. Det är det intressanta med fria system såsom Linux. Visst görs det massor med arbete men genom att dela med sej så vinner alla.

    Det jag är mest bekymrad över just nu är att bankservicen slutat fungera. Jag har länge försökt få ett nytt kredikort men det går inte att kommunicera med bankerna numera. Dörrarna är låsta och de svarar inte på meddelanden och telefonkö har jag inte tid att sitta i. Banktjänstemännen har sparkats eller flyttat själva. Med Nalles neddragningar så fattar förstås de mest energiska att det är dags att byta arbetsplats – och yrke.

    Jag tycker det är bra om det kommer blockkedjor men de är inte här än och hur skall man få sina bankaffärer uträttade till dess ?En hel del kan man göra själv på nätet men inte allting än …

  3. Det är väl nog så att många krav kommer uppifrån(EU) på banken ! För vi har väl de flesta av oss fått svara på de märkligaste frågorna av banken som man själv aldrig skulle komma på att fråga någon.

    Det är som allt annat i dag, den som är stor och effektiv som kommer att klara sig en tid, tills kraven ytterligare skärps !

    Gå in till ett prisma någonstans (7dagar i veckan) och sök ett nytt kreditkort på s-banken. De flesta gånger räcker 10 minuter och hem och vänta på kortet.

  4. Stämmer, första chocken var i tiden då jag traskade in på Aktias kontor och upptäckte muggar, slipsar och slipsnålar och Gud vet vad i fönstret. Sådana fick man köpa”förmånligt” mot att ha samlat vissa poäng genom depositioner… men att idag få pengar från ett bankkontor är svårare än att skida till månen!
    Jag skrev till banken redan 1999 att affärskedjorna kommer att ta över bankkontokunderna och dela ut pengar närhelst de har öppet. Det tog 10 år men nu har vi varit där redan länge… fast jag inte då gissade hur sannspådd jag skulle bli!
    Ändå står det i Hbl om krisreserver i hemmet och bland dem nämns kontanta medel förutom vatten och mediciner. Så bankerna kan inte 100-procentigt påstå att ingen mera behöver kontanter. Alla småhantverkare har inte heller råd att hålla sig med kortmaskiner som kostar både att skaffa och varje transaktion debiteras en avgift. För att inte tala om hur knarkhandeln skulle bete sig med mobilbetalningar och kort….skulle vilja se den dagen – polisen skulle inte behöva fundera länge på vem som handlar var och med vem.

  5. Då jag köper i bybutiken så är jag glad över att dom har uppbevarat sina produkter på sina butikshyllor så att jag kan välja vad jag vill ha. Det butiken tar i provision för sitt jobb betalar jag gärna och tillsvidare helst med fungerande pengar. Jag vill t.ex. inte till julen beställa skink-, pepparkaks- heller grötpiller från nätbutiker och betala via block-kedjor och databaser (med falerande magnetkortsläsare och ingen betjäning då betalningen misslyckas och du inte når någon som kan reda ut felen… kanske efter att ha väntat i telefon några 45min?).
    Så jag betalar gärna med sedlar, får betjäning och gör av med mina pengar nära den ort som förser mig med inkomster. Att få och att ge.
    Dessutom, bankerna behövdes visst i tiden för att kunna ge lån. Deras inlåningsränta är nu 0 heller mycket liten. Utlåningsräntan i mångt är mindre än andra “mellanhänders” så ?, och så ser man rätt så enkelt vad det finns kvar på ditt kontot, (heller inte finns). Låt oss säga att jag inte vill börja med att samla på mig olika förnödenheter (svinfläsk?, vinbär?, honung?) för att seda sälja dom mot kryptovaluta och beställa t.ex. bränsle till bilen heller ta ett lån för badrumsreparationen heller betala ngn skuld på torken.
    Det är bra att man kan betala sina räkningar via nätet. Inte bra då nätbetalningarna krånglar. Men bra så länge du kan betala med pengar (tagna från t.ex. otto-automaten). Sedan är det smidig betjäning!

  6. Kortmaskinerna börjar vara historia. Korten skall bort och du betalar med mobilen. Jag har haft Swish (bankerna i Sverige) nu i ett par år och det fungerar bra – också från Finland. Kostar ingenting (beroende på banken). Mobiltelefonen kostar förstås men man kanske har en sådan ändå. För småförsäljarna blev det mycket billigare då kortmaskinerna försvann. Man kopplar bara sin mobilnummer till sitt bankkonto och kan sedan skicka och ta emot pengar. Det är inget internationellt system men något liknande kommer säkert.

    Bankomaterna börjar alltmer försvinna så det kan vara svårt att få tag i kontanter i framtiden.

  7. Jag har faktiskt litet kontanter i plånboken men använder dem mycket sällan. Kortet är bättre för då ser jag på kontoutdraget vart pengarna gått. Kvittona brukar försvinna i något sorts svart hål …

    Antingen vi vill det eller inte så kommer pengarna i form av papper och mynt att försvinna allt mer. Jag hoppas vi får säkra elektroniska system i stället. Helst utan banker. Tills vidare är det svårt att förutspå exakt hur de nya systemen kommer att se ut. Det finns en mängd olika system som testas.

    Men det var inte betalningarna som jag mest var sur på – de fungerar någorlunda. Det är alla andra banktjänster som är omöjliga då man inte kan hitta nån på banken som man kan kommunicera med.

  8. Nå jo. Huvudsaken är väl i varje fall att man kan sköta, få och ha, ett sådant jobb som ger en sådan förtjänst så man har någonting att betala med för det som behövs.

Kommentarer är stängda.