Sprickanveetå och svandamm

Förra natten kom det över 50 mm regn och då jag tog mej en promenad till Aaltjärri för att plocka morsdagsvitsippor (en gammal tradition) så upptäckte jag att vi hade flera nya sjöar på åkrarna. Till all tur var de alla sådda och jag hoppas det torkar upp så fort att utsädet inte drunknar. Men jag tror det var bättre att regnet kom ett par dagar efter sådd i stället för vid tidigt broddstadium.

Aaltjärri
Gamla utfallet på Brennendjin
Svandammen på Rööledusjifti (svanparet finns nog mitt i dammen)
En tydligare bild av svanparet

Det var minsann en sprickanveetå som duger … Jag vet inte vad det heter på höugsvenskå men tanken är att det är en väta som får utsädeskornet att spricka ut och börja växa.

Nu kan det möjligen bli skorpbildning men jag tror att halmen på ytan förhindrar en riktigt hård skorpa. I alla fall var det bra att vi fick sådden så här långt för de här sjöarna skulle inte gå att så på ett par veckor. Väderprognoserna lovar sol och varmt för hela tiodygnsperioden och enligt SMHI:s Lantbruksväder blir upptorkningen mellan 3 och 4 mm per dygn. Om man nu vågar tro på prognoserna …

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

11 reaktioner till “Sprickanveetå och svandamm”

  1. Kom 17,5mm under natten (har svårt med uttrycket längs med) här, kom lite till på förmiddagen. Ganska lagom skulle jag tro.

  2. Syns det nån skillnad där du har/haft vall/viltåker då? Iofs tar det väl ett antal år innan man har ordentlig aggregatstruktur uppbyggd i leran men några år har väl Nisse hållit på med detta?

  3. Inte ännu. Jag tycker det är för litet med tre år vall. Vår styva lera hinner inte ändras mycket på den tiden. Nu kan jag förstås inte jämföra med hur det skulle ha varit utan vall för våra åkrar är ganska åtskilda och har olika struktur. Besvärligast är de som har kullar med hård lera i ena ändan och mull från gamla mossar i andra ändan. Där vet man inte riktigt vad man skall göra och när man skall så.

  4. Du får beskriva hur svackorna klara regnet och groningen över lag sedan, femtio mm var nog mycket på en gång.

    Nu går mycket tankar åt till att parera trumps twitter oro över välden, återkommer kanske senare.

    Utanför ständerhuset har mycket ung(röd)grön hennor demonstrerat flera dagar när det sonderas en ny regering.

    Pratade med en placeringsanalytiker på en privat fest och han sade att köttkonsumtionen i finland har passerat optimalt och kommer att sjunka.

  5. Kan hända Per din kompis har rätt, men tror inte det är det som inverkar på A:s störtdykning i aktiekursen.
    Till en del valet men framförallt borde man ha vett att avyttra allt vad utländsk verksamhet heter och koncentrera sig på köttmarknaden i hemlandet som man har bättre förutsättningar att känna till. Inte gå ut
    i främmande länder med samma mentalitet som på E-Pohjanmaa “isäntä käskee”. Då väntar man två år på vattenanslutning i ryssland och får säkert heller inte de lukrativaste kontakterna. Räknar man in förlusterna orsakade av utlandsverksamhet de sista åren och slår ut det på producentpriset så skulle nöden inom svinnäringen t.ex vara ett okänt fenomen.

  6. Hej .
    Tänkte bara hälsa och säga att jag läst din blogg från början till slut.

    Har för mig att vi är släkt på nåt vis..
    Är barnbarn till framlidne Frida och Edwin Andersson som bodde på Helgas i Hindersby när de levde.

  7. Jodå, då jag var liten var vi ofta och hälsade på Frida och Edvin. Min farmors faster Emma var gift med Edvins morbror på Bosas (Bos-Nystu). Edvins pappa var hemma från Nissas och hans farfar var en Bosas så det går liksom kors och tvärs med släktskapen. Helgas Erik var en humoristisk man och hälsade ofta på hos oss. Man räknar med att i Hindersby så är alla släkt med alla (ibland på långt håll).

    Jag sysslade en hel del med släktforskning och kom fram till att alla förfäder fanns inom en radie på omkring 30 km allt sedan 1600-talet. Helt logiskt för det är ungefär så långt man kan köra med häst och kärra för att fria :-).

  9. Jag tror nog det var slutfriat då sånakonon flyttade in. Håkan Strengs version är annars en av mina favoriter.

  10. En kuriosa i Håkans visa. “Kryxo” även dyngkryxo kallad blev registrerat i Hankkijas dator i tiderna när en kund kom och frågade efter en sådan. Något svenskt produktnamn fanns inte i registret för nämnda redskap så det blev registrerat kort och gott som “Dyngkryxo”, Månne benämningen ännu finns kvar?

  11. Kryxo är helt österbottniskt. Jag kollade Finlands svenska folkmål och ordet finns inte alls i söder – utom i Liljendal där det betyder “fästmö” ???

Kommentarer är stängda.