Det är egentligen bara en fjärdedel av taket men det tog en hel del tid att komma igång så hoppeligen tar inte andra halvan lika lång tid (två månader). I går skruvade Henrik fast nästsista plattan (vinkelplattan får vänta tills andra halvan är färdig.
Slutresultaten blev inte så illa. Egentligen ser man inte att vi har nytt tak och det är ju meningen. Jag vill inte ha de moderna äckliga taken. Dessutom håller de mycket sämre än de gamla. Vårt tak är från 1930 (pärtorna) med plattorna från 1949. Både pärttaket och plattorna var i prima skick men jag måste höja taket för att hindra värmeläckage från övre våningen. Så vi räknar med att det nya taket håller 70 år till.
Förutom litet bredare vedärbräädär (vindskivor tror jag de kallas numera) så ser taket precis lika ut som förr. Möjligen är det litet renare eftersom vi skrapade bort all mossa. Lägg märke till takrennån (kallas i Sverige hängränna) som inte har och inte heller får något stuprör. Det har vi aldrig haft heller utan rännan drogs ut över gaveln.
Stuprör är ett stadspåfund och bör inte användas på landet. Man kan förstå att regnvattnet bör ledas ned med ett stuprör i staden för man kan inte låta det rinna ned på trottoaren men på landet är det ren idioti att leda vattnet in mot huset (och i bästa fall sedan bort från det igen). Det är mycket förståndigare att göra som de gjorde förr: Drog ut rännan en meter från huset.
Förr var det mycket viktigt för oss att ta vara på allt regnvatten för vi hade bara rostvatten i brunnen. Allt tvättvatten måste köras långa vägar tills vi på 60-talet drog ett rör en halv kilometer till en naturlig källa i skogen. Under den lilla rännan i gaveln hade vi en tunna stående som samlade upp regnvattnet. Mest var det gamla oljetunnor (200 l) som rostade tills farsan fick tag i en galvaniserad tunna som vi ännu har kvar. Fin galvanisering de hade på den tiden …
På tal om takplattorna så hittade jag på vinden farsans bokföringsböcker från 1938 framåt som är ytterst detaljerade. Där kan man läsa att han köpte plattorna den 19 juli 1949 för 82084 mark. Så vi kan snart fira 70-årsjubileum.
Skäggbräder?, (står ytterst taköverhängets på kant.)
Du kanske menar skäggbräder? (Sätts ytterst på taköverhängets kant.)
Aldrig hört det namnet.
Plåttak takränna stuprör ( i varje knut) ned i en regnvattenbrunn vidare i ett eller några täckdiken helst ut i något dike eller utfall, i nödfall i ett dyrt täckdike som skall tjäna åkern. Det är inte bara att det regnar utan det blåser oftast förskräckligt när det regnar.
Hos oss talar man om skäggbräder. De yngre vet nog inte vad ett skäggbräde är.
Vi talar om att spantra ett hus men mera norrut talar de om att spira ett hus. Typ 2*4 stående plankor.
82084 mk 1949 är idag 3.572 euro
Det är mycket svårt att jämföra därför att varornas och lönernas inbördes förhållanden ändrats så mycket. Som jämförelse kan man nämna att juli 1949 var mjölklikviden 47559 mark (2857,5 Kg 4,2 % I klass mjölk). Tjänarinnans lön var 5000 mark för en månad men då ingick husrum och mat. En urreparation i juli gick på 550 mark. Två säckar cement kostade 590 mark och 1 fat petroleum kostade 2635 mark. Kransen till Nisses morfars begravning gick på 750 mark. För 4 kg ägg fick vi 650 mark.