Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Allt blir inte större.
Pojkarna som tog över spannmåls- och förnödenhetshandeln “i kroken” bärgade lite hö här granngårds för en tid sen. Unga pojkar brukar ha förkärlek för stora grejer och maskiner så jag förvånades något då dom kom med utrustningen för balningen av höet som i mina ögon mest såg ut som nån leksaksvariant av dom traditionella maskinerna.
Småbalarna är säkert mer hanteringsvänliga för sällskapsdjursägarna och jag kom att göra en jämförelse med Charlottas söndriga bal som enligt gamla mått motsvarade ett helt hölass. Kanske finns det andra fördelar också om man jämför minirundbalarna med hårdpressade småbalar? En hel del handarbete blev det nog jämfört med de mer traditionella rundbalarna men det är att hoppas att pojkarna finner en marknad som är beredd att betala för merarbetet. Hur som så kan pojkarna i alla fall stoltsera med att ha skördat nåt hundratal rundbalar per ha 🙂
Som jämförelse kom jag att minnas när travkusken bärgade hästhö på samma åker ifjol, jag hann knappt svänga ryggen till så var fältet omkullmejat. Man kunde inte annat än förbluffas över hur effektivt hö kan hanteras idag. Man har ju hunnit vara med på den tiden då det slogs med liten slåtterbalk, sprättades, räffsades, störades och med hjälp av hösvans och gaffel tråmades in i små hölador där det trampades och saltades för vinterns behov.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
5 reaktioner till “Allt blir inte större.”
Om man har endast ett fåtal djur är små kantbalar bäst att hantera (kan göras för hand) och de tar också minst utrymme att lagra. Visserligen blir det ett påpassande med vädret. Och om det lyckas tar det nog några veckor!
Stora balar flyttar bara över arbetet med högivorna till utfodringsplatsen, dessutom hinner den stora balen ofta förfaras innan den hunnit användas. Betyder både merarbete och spill.
I så fall är mindre rundbalar säkert bättre med mindre spill och kanske mindre maskinhjälp på utfodringsstället.
Bevaras stora rundbalar ute förfars minst 20% innan de körs till användning och kvaliteten lider. En ny förfaring väntar om djuren inte hinner äta upp hela rundbalen ganska så fort.
Så vad vinner man var? Går det fort på fältet flyttar man problemen till utfodringen. Min åsikt.
Ja just de, det är inte bara hanteringen som skiljer. Sen har jag för mig att små kantbalar har fler skurna strån än rundbalarna som enbart lindas, blir det mindre stickor kanske?
Jo. Blir kortare strån att knipa i munnen o säkert mera småskräp, ätbart, som faller av vid hanteringen.
Nu får vi regn här efter flera veckor med varmt. Började just.
segt me regn här, 0,2mm i mätaren i morse ett par småskurar idag….. Det borde tas fram lite tröskverk tror jag för att få det att lossna.
Här har det lovats och lovats regn i prognoserna under de senaste dagarna, men hittills kan det nog enklast räknas i droppar det som kommit. För spannmålens del är det kanske för sent med väta nu men allt annat skulle nog må bra av regn.
Om man har endast ett fåtal djur är små kantbalar bäst att hantera (kan göras för hand) och de tar också minst utrymme att lagra. Visserligen blir det ett påpassande med vädret. Och om det lyckas tar det nog några veckor!
Stora balar flyttar bara över arbetet med högivorna till utfodringsplatsen, dessutom hinner den stora balen ofta förfaras innan den hunnit användas. Betyder både merarbete och spill.
I så fall är mindre rundbalar säkert bättre med mindre spill och kanske mindre maskinhjälp på utfodringsstället.
Bevaras stora rundbalar ute förfars minst 20% innan de körs till användning och kvaliteten lider. En ny förfaring väntar om djuren inte hinner äta upp hela rundbalen ganska så fort.
Så vad vinner man var? Går det fort på fältet flyttar man problemen till utfodringen. Min åsikt.
Ja just de, det är inte bara hanteringen som skiljer. Sen har jag för mig att små kantbalar har fler skurna strån än rundbalarna som enbart lindas, blir det mindre stickor kanske?
Jo. Blir kortare strån att knipa i munnen o säkert mera småskräp, ätbart, som faller av vid hanteringen.
Nu får vi regn här efter flera veckor med varmt. Började just.
segt me regn här, 0,2mm i mätaren i morse ett par småskurar idag….. Det borde tas fram lite tröskverk tror jag för att få det att lossna.
Här har det lovats och lovats regn i prognoserna under de senaste dagarna, men hittills kan det nog enklast räknas i droppar det som kommit. För spannmålens del är det kanske för sent med väta nu men allt annat skulle nog må bra av regn.