Då hösten kommer blir det vanligen regn och rusk. Det kan finnas undantag men inte i år. Jag bygger veranda och regnar det inte så duggar det. Väderprognosen lovar uppehåll men lika så väl så kommer det en skur i alla fall.
Åkerarbetet är slut för oss. Grannarna plöjer men här väntar vi bara på våren och direktsådden. Så nu återupptog jag arbetet med huset och det är verandans tur. Stommen är lagad och nu gäller det att täta och isolera. Tyvärr hann jag inte laga fönsterkarmarna medan det var varmt och torrt så de får vänta till nästa sommar. Fönstren satte jag in provisoriskt.
Balkongen rev vi i slutet på september och konstaterade att det gamla plåttaket från 1930 var i ganska bra skick så jag börjar fundera på att behålla det. Den nya balkongens golv blir ju vattentätt med takfilt så det borde inte komma vatten ned på det gamla plåttaket mer.
Den nya balkongen får också vänta på nästa sommar men nu gäller det att täta och isolera verandan innan vintern kommer – och alla blommorna skall in. Verandan har varit bra vinterförvaring för den är ganska sval. Men riktigt kalla vintrar har det dragit från alla springor och en del växter har dött. Inget att undra på för då vi rev väggarna så var en del konstruktioner sönderruttnade med stora hål.
Nu sätter jag tjockt tjärpapper både innanför och utanför isoleringen och försöker täta ordentligt. Man skall inte nita fast pappret för jag såg att det gamla pappret var sönderrivet vid nitarna eftersom alla träkonstruktioner rör på sej litet vid värme och fuktväxlingar. Och nitar man så skall man bara göra det i ena ändan.
Men man skall inte använda det vanliga tjärpappret som närmast liknar svart vessapapper utan det skall vara riktigt tjockt – som det var förr. Jag köper bara från Byggnadsapoteket för då vet jag att det är bättre kvalitet. Vanliga byggaffärer litar jag inte på alls. Och plast skall man undvika in i det sista. Det kondenseras fukt mot plasten som sedan röter allt på nolltid eftersom plasten hindrar fukten att ventileras bort. Tjärpapper däremot släpper igenom fukt fastän det hindrar drag.
Sedan satte jag in två lager ekoull (cellulosaisolering) (10+5cm) i olika riktning så det inte blir genomgående springor. Utanpå isoleringen satte jag takskivor som har den fördelen att de är spontade så det blir inga springor där heller. Egentligen hade jag tänkt lägga tjärpapper bakom brädfodringen men eftersom jag har överlopps takskivor så passar de riktigt bra här. Sponten gör att tjärpapper är onödigt.
Men det räcker inte med att göra konstruktionerna täta – de måste också gnagarsäkras. Nedre delen av en vägg är ett av de känsligaste ställena liksom en innervinkel. Så jag satte tätmaskigt galvaniserat nät i nedre delen av väggen och i innervinkeln. Just här såg man att mössen sprungit in och ut då vi rev den gamla verandan.
En mycket viktig sak är att man sätter plåtar både ovanför och under fönstren som för ut vattnet från väggen. Där såg vi vid rivningen att regnvatten runnit in och fått väggbräderna att ruttna.
Nu sitter fönsterplåtarna bara provisoriskt för de måste bort nästa sommar då jag skall laga fönsterkarmarna. Nedre delen av karmarna hade ruttnat 3-4 cm på utsidan så det högg jag bort. Men de var helt friska och hårda längre in så det är helt onödigt att byta dem utan jag skruvar bara fast en list i stället för den ruttna ytterdelen. Det kommer också en plåtlist utanpå listen så den håller nog i framtiden.
Det förs en massa reklam om att man skall byta ut fönster men det är det sista man skall göra. Om man har gamla fönster av utvalt kådrikt och tätväxt fura så skall man absolut inte byta till de usla moderna fönster som ruttnar på nolltid. Då hamnar man in i en ond cirkel där fönstren måste bytas vart tjugonde eller trettionde år. Det gillar förstås försäljarna men för den som skall betala blir det svindyrt.
Att isolera framsidan var däremot ett större arbete. Det är inte många kvadratmeter vägg men då fönstren gör att den är uppdelad i nio delar så tar det mycket tid. Det är lika mycket arbete att skära till för en liten yta som för en stor där man bara radar in de flesta isoleringsbitarna. Och så tar det mycket tid att vika tjärpappret i varje hörn. Jag skär aldrig upp det i hörnen utan viker dem så att de blir helt täta.
Nu är det inte mycket kvar ifråga om yta men då det regnar hela tiden så vill det inte bli färdigt. Det rinner vatten från verandataket precis ned på framväggen så jag måste sätta upp en gammal takränna provisoriskt. Det skall regna varenda dag hela veckan så jag måste kanske hitta på något annat att göra.
Det är inte så svårt för verkstaden är full av maskiner som borde repareras. Men man vill gärna ha slut på ett arbete för att i lugn och ro kunna koncentrera sej på nästa.
Men just september och början av oktober brukar vara torra, i år har det snarare varit novemberväder
Vädret är olika varje år. Jag minns också år då det regnade precis hela september och man kunde börja tröska först i oktober.
Fast 2019 var nederbördsmängden i t ex Helsingfors 78.3 mm för sept., vilket motsvarar 139% av normalvärdet för perioden 1981-2010, det har ju varit betydligt mera men det är ändå fuktigt
Samma före här med regn, regn, och igen lite regn. Det har blivit “vapenvård” i verkstan de senaste dagarna inför vintersäsongen med skogskörning och snöplogning. Frakttröskning av knappt 4 ha korn finns ännu kvar, men det kan nog hända att Kung Bore tar det. Så nära havet att det inte ens fryser färdigt…
I går var flisentreprenörerna igång och hackade. Hade planen framför verkstan som “logistikcentral” där man växlade kontainers. Efter allt regn och de tunga transporterna var ytan på byvägen inte att leka med.
Vägarna borde sladdas innan det fryser men det är alldeles för vått för att det ska lyckas.
Själv lät jag sätta in högeffektiva miljöfönster tredubbla med argonfyllning, under en torr sommar som är utmärkt för ett lyckat fönsterbyte. Hushållsavdrag skall ännu göras detta år.
https://www.aga.se/sv/products_ren/bulk_gases/argon/index.html.
Åkerarbetet börjar närma sig slut, den sista grässkörden hålles på att köras bort.
Senaste avverkning så gav tallstockarna 66,7% och gran 54+ klenstock 15,8%.
Talltoppdia 150-260 mm och gran 160-320 mm. Inga rekord siffror men priset var det gamla som uppnås om 4-5 år igen.
EU`s framtid är som en herrelös båt utan kapten, Alla stora har blivit nationella och nya länder vill ingen ha med. 25 års jubileum till ära för vår del.
Några moderna fönster kommer inte i vårt hus. De gamla fönstren är mycket bättre bara man sköter om dem då och då (vart femtionde år). Det är att ge fan lillfingret att börja byta fönster. Sedan kan de inte underhållas (underhållsfria ???) och man måste byta dem på nytt helt och hållet. Jag satte i misstag in sådana i Ribackan 1977 och skitet måste nu kasseras. Pojken tänker byta till gammaldags fönster bara han hittar sådana som är tillverkade före 1960 (då allt började gå åt fanders inom byggbranschen). I gamla skolan är fönstren från 1899 i fint skick – bara att kitta om och måla (med linoljefärg).
Världen går framåt, det gäller bara att hänga med.
https://www.svd.se/se-hur-matrester-blir-bensin-i-umeas-skog
https://www.kauppalehti.fi/porssitiedotteet/hkscan-oyjomien-osakkeiden-hankinta-17102019/b87edb0a-1e20-4c5c-a5d5-cd784891d124
HK köper bort (en del) av sina ägna aktier, sånt händer nu som då för att få upp kursen. Men priset 1,65/st
när värderingen ligger på 1,20/st . Hm fortsättning lär följa.
Hur är månne skördeläget norrut ?
Nisse har alldeles mer än rätt om fönstren. 1974 renoverade vi mina föräldrars hus (byggt 1858) och då byttes bl.a originalfönstren ut, 116 år gamla. Inte så mycket för att virket hade fel, men glaset hade runnit i dem och så ville man göra lite större fönster. Samma modell med 6 spröjsar. Snickaren var med i skogen och valde ut virket. Han knackade med en trädbit i stammarna och de träd som han godkände fördes till bysågen där virket till karmarna och spröjsarna sågades till av väldigt tätväxt rödfuru som han senare gjorde fönster av och glasade in. Linolljefärg var sedan enda alternativet att måla med för virket var så mättat av kåda så inget annat fäste men linoljefärgen blandade sig tydligen på ngt konstigt sätt med virket.
Tre gånger har de blivit ommålade och är än i dag i nyskick. Billiga var de inte med snickare och möda men tänker man totalekonomiskt så slår de alla gånger värmeglas som dimmar igen efter 20-30år och man får byta rubbet. Måhända är K-värdet ngt sämre men det fås igen med hållbarheten.
De över 100 åriga fönstren som byttes ut var tappade ihop med trätappar och under karmen på stockvarvet
hade man en hel näverbit som man tydligen värmt så den smet om hela övre delen av stocken och var vattentät. Inte en spik var använd i vare sig karm eller fönster och vid den övre karmen hade man lämnat
ett glapp så att timret hade rum att sätta sig. Endast karmsidorna var fästa med trätappar i timret.
I gamla anteckningar står skrivet att när huset byggdes så städslades timmermannen för tre år. Hur länge bygget i själva verket tog framkommer ej. I början på 1900-talet kompletterades pärttaket med falsat plåttak (exakt årtal har jag ej, men två gårdar i byn fick som första plåttak samtidigt) vilket målarfirman som målade huset för några år sedan beundrade plåten och sade att så tjock plåt görs inte mer och påstod att taket fortfarande var i ypperligt skick, så pass att det höll med råge att blästra innan målning!
I morgon kväll ska jag fördjupa mig i vinter vägunderhåll och kolla in om man har satt upp plogmarkeringarna ännu på Rhodos!
Det var smart att välja en sådan snickare. Jag min dumbom köpte fönstren till Ribackhuset år 1977 och där immar just precis rutorna inne i glaselementen och man kan inget göra annat än att byta hela skräpet. Det skall vara mycket billiga fönster om man måste byta dem vart 40:de år i jämförelse med de gamla fönstren av utvalt virke som håller i hundratals år.
Just nu håller vi på att piffa upp de gamla fönstren i gamla huset. Bågarna är fina men den plastfärg som målades på 80-talet flagar bort. Dessutom sattes rutorna fast med trälister som ju ruttnat. Jag kommer att ersätta dem med kitt.
Det är inte så underligt att linoljefärg (äkta sådan) dras in också i kådrikt trä. Linoljan har nämligen mycket små molekyler jämfört med moderna plastfärger – speciellt rå (icke-kokt) linolja. Därför blir plastfärgerna som ett tätt skikt utanpå träet som hindrar det från att torka och därför ruttnar det fort. Linolja däremot tränger långt in i träet.
Plastfärgernas fördärvelse visade sej extremt tydligt då en flaggstång blåste omkull på hembygdsgårdens fest för ett antal år sedan. Flaggstången såg alldeles fin ut på ytan men var genomrutten inuti. Det hade kunna gå riktigt illa för den föll mitt i folkmängden men till all otrolig tur mitt emellan stolsraderna. Den slog sönder en barnvagn men barnet var inte i vagnen. Så plastfärger är rent livsfarliga.
Molekylstorlek i jämförelse. Uppgifter hämtade från Conny Jerkbrant Avd. Bebyggelsevård på Chalmers Göteborg.
Rå kallpressad linolja ca: 0,000005 mm.
Kokt linolja ca: 0,0001 mm.
Alkydolja ca: 0,001 mm.
Poröppning i trä ca: 0,03 mm.
Latexmolekylaggregat ca: 0,5 mm.
Nu har det hänt igen
Den österbottniska gubbsjukan. Kört med en bil i bra före till ett och annat möte och pratat,pratat och igen pratat. Lämnat hemman och familj åt sitt öde för att få slippa bort och känna sig viktig. Åren går men bara JAG består. För att säkert inte ska glömma MIG så vägrar JAG sluta innan ni ger mig titeln råd och betala det får NI göra.
Vad jag varit med och åstadkommit. Lagt ned Ök och Milka mjölk och ostfariker. Stängt Metsä -Botnia och slarvat bort plantskolan.Tappat bort producentrörelsens riksdagsman ja listan kan göras hur lång som helst.
Gamla gubbar alltid gubbar. Kvinnorna då ? Ge något stipendium till någon ung studerande som slipper ut i världen och lär sig något nytt. Mogna gubbar borde nog ha råd att köpa sig vad de vill vid den åldern om man varit såå duktig.
För mig finns det bara ett råd som är värd sin titel. Vände ett konkursfärdigt bonde ägd skogsbolag till en världsledande industri. Till det fodrades det erfarenhet från bankväsendet.
Snälla ni kan vi avsluta det här med råd. Att adla folk slutade vi med för över hundra år sedan. I en modern tid är alla lika mycket värda. Fram med kvinnorna och ungdomen.
Ps har någon gjort något mycket bra då blir man hedersdoktor.
Hur man höglägger efter skogsavverkning i augusti. Skiftet är 30m brett och har en dikesvall som är ca 10 år gammal. Kör ca sex meter från dikeskanten på vänster sida och knuffar allt ris till höger så långt bommen räcks. Tar sedan en (skopa120 mm) ur dikesvallen och lyfter ganska högt för att få torvan att svänga ca 180 grader innan den når marken. Duntar i lite till för att få kapillärkraften tillräcklig i jordhögen. Lämnar kvar några stenar 1m3+ och sänker mindre jämnt av markytan. Där det inte finns jordvall så drar man 70-80 cm med skopan så matjord frigörs så får naturfrö också försöka tillsammans med planteringsplantorna. På stubbar skvipa jag lite lätt jord på för att hindra rotrötesporer att sprida sig.
https://www.youtube.com/watch?v=jG8dEkaQ7Fc
https://www.youtube.com/watch?v=9_bk-ePYZCk
https://www.youtube.com/watch?v=su97PdcJf0U
När jobbet är klart så kan man lyssna på en glad norrman
https://www.youtube.com/watch?v=IpBLcpAOj7U
Tänkvärda tankar inför framtiden.
https://www.youtube.com/watch?v=0dXMZfl5sEI
Någon uppfinner vapnet(n) men andra startar kriget(n)
https://www.va.se/nyheter/2019/10/25/oatly-grundaren-erovrar-varlden-med-svensk-havre/
Vi som följer skogen, noggrant.
https://www.affarsvarlden.se/play/skogsaktier-med-vaxtkraft-6976918
Intressant Per! Som vi ser av din länk så är ju i varje primärproduktionsverksamhet råvarupriset ett problem
med börsnoterade marknadsföringsbolag/industrier som marknadsförare. Mjölksektorn har räddat mjölkpriset genom att andelslaget marknadsför och ev. överskott delas ut som tilläggslikvid. Kött- och skogssektorn, även med beaktande av företagskulturen i detta land, kommer aldrig att få ut mer än vattenlinjen mellan näsan och munnen. Eftersom samma affärsmässiga regler torde gälla för samma bolag
men i olika länder är det ju lite mystiskt att man (som även framkommer ur reportaget) betalat ut 53€/m3 för massaveden i medeltal i Sverige som bäst (Estland ligger även ngt högre). Samma aktörer på en gemensam marknad men vi tycks ha ett slags “*made in perkele” avdrag och får inte ut mer än knappt hälften.
Vad lär vi oss av detta: Jo, sälj skogen och köp skogsaktier precis som finansvalparna inom skogsindustrin noterade i början av 90-talet när de sålde ut stora arealer av skogsindustrins egna skogar för att de hade noterat att det marknadsmässiga avkastningskravet var för lågt, ca 3%! Råvarutillgången gav man fan i!
Bättre att importera ca 10% från Ryssland till vilket pris som helst för att hålla nere priset på den inhemska råvaran. Då man skrämt skiten ur de inhemska skogsägarna och fått råvaran billigt så blir ju givetvis kvartalsrapporten rätt hyfsad.
Jaa vad säger man då: https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000006292540.html
Skall man ha ett skogskontor, av trä till och med och kläm in det på sämsta tänkbara ställe. Vid havet på en återvändsgränd på en udde mitt i centrum.
Mellan “stora” chefer sittandes ensam i sin stora bmw ensam till och från jobbet varje dag till tidens ände.
Skall man råka ha ett ärende till sverige så inte tas det nu färja i alla fall, det flygs. Kommer att ständigt vara i vägen i onödan för all handel,politisk och kulturell verksamhet. Bra vid en hamn när det skeppas virke men det är fel hamn den här gången.
Finansieringen har redan börjat till det kommande felbygget:
https://www.maaseuduntulevaisuus.fi/metsa/artikkeli-1.541067
Aktieägare och skogsexpert
Litet energi uppgifter igen https://www.is.fi/taloussanomat/oma-raha/art-2000006291621.html
Nu som då läser man om någon företagare som förklarar att det nog inte är så komplicerat att det handlar om någon raket teknologi inte! Häromdagen kom en arbetskompis in med en koldioxidmätare på jobbet och det mättes mellan 550-ca 900 ppm. Det var på wc`n det högsta värdet kom så skyll inte bara på kor inte.
https://www.vaisala.com/fi/products/anturit-ja-muut-mittauslaitteet/teollisuuden-mittalaitteet/gm70
ps vaisala har skickat ut ett och annat instrument i rymden, därav nog raket teknik den här gången.