Det är inte alls trevligt att vara i skogen på sommaren. Bara en massa myggor och älglöss och annat elände. Och så är det för varmt att göra nånting nyttigt. Dessutom har man en massa annat arbete på åkrarna och med husen. Så jag är aldrig i skogen på sommaren.
Men på vintern är det helt annorlunda. Då trivs jag i skogen – om det har frusit på. Det var meningen att börja med skogsarbetet i början på december men det kom allt möjligt annat i vägen så först i dag kunde vi ta traktorerna och fara till skogs.
Först var det regnigt och mjukt men då det frös på förra veckan så kom det annat. Vi har pysslat med sågverket. Väggen behövde tätas för det fanns fullt med sågspån inne i huset. Logosolen ger så fina spån att de blåser in genom varenda springa. Det behövdes också mera lampor eftersom det är så mörkt till och med mitt på dagen då det är mulet – och det har det varit nästan hela tiden. Ett bord för att fila sågkedjan till motorsågen behövdes också.
Regnet hindrade också takarbetet. Det var bara takrännorna kvar men de är mindre trevliga att sätta upp då det regnar. Till sist fick jag upp dem för en vecka sedan och kunde riva de sista ställningarna så nu är takarbete verkligen slut. Ett par stegar finns kvar och så skall det städas men annars är det klart.
Sedan kom Fredrik hit och vi satte upp en mast för GPS-antennen. Det är alltså en antenn för RTK-systemet som ger en korrigeringssignal till GPS-mottagaren så att noggrannheten blir nära en centimeter (i jämförelse med den vanliga 3-4 meter). Jag har kört med GPS-navigering på sprutan och då har det ibland varit felvisning på 20 meter. Det blir intressant att se hur det fungerar nästa sommar.
Det behövs en ny antenn och mottagare på traktorn som kan ta emot korrigeringssignalen. Sådana har man kunnat köpa tidigare också men priset har varit på flera tusen euro. De mottagare vi nu skall testa är betydligt billigare.
Belarus körde jag in i verkstaden för att spänna styrlederna eftersom framhjulen börjat vingla hit och dit alldeles för mycket. Det går nämligen att spänna till lederna för de har ledens kula inne i två koppor av plast med en mutter som pressar ihop dem. Jag öppnade alla fyra och alla utom en såg riktigt bra ut så jag bytte bara den ena och satte sedan smörjfett i skålarna och drog ihop dem. Glappet försvann inte utan det var en bult i fästet till styrcylindern som var den verkliga boven. Jag undrar om nån satt dit den senare för den var alldeles för kort så att gängorna tog emot hålets kanter och var helt nedslitna. Med en ny bult så försvann glappet nästan helt.
Då var det klart att åka till skogen – trodde jag. Men då jag skulle fylla på flis så började fläktremmen skrika på stora Zetorn och stora rökmoln bildades. En snabb undersökning visade att vattenpumpen och fläkten satt fast stenhårt. Då hade jag redan skopan full av flis så den måste jag tömma och därefter köra in traktorn i verkstaden. Båda fläktremmarna brann av eftersom fläkten inte rördes alls.
Det var ett mystiskt fel för vattenpumpen är helt ny. Vi började redan skruva loss motorhuven men märkte att fläkten och pumpen plötsligt började tvinna alldeles lätt. Inga märken syntes heller på plåtkåpan runt fläkten. Det har hänt sej att den börjat ta emot fläktvingarna. Fortfarande vet vi inte vad som förorsakade låsningen av fläkten och pumpen men det var bara att sätta ihop allt (och köra efter nya fläktremmar till Borgå). Efter det verkar allt fungera igen men man är ju orolig att det skall hända igen. Det var som om en bult hade fastnat i vattenpumpens vingar inne i pumpen men hur det skulle vara möjligt förstår jag inte. Det är bara att köra tills det går sönder ordentligt.
Nå, i dag kom vi då äntligen ut i skogen. Där hade en stor gran fastnat i en stor tall så jag måste dra roten bakåt för att få omkull granen. Det var besvärligt att komma nära roten på grund av alla stenarna men till sist fick vi ner den. Den stora lastaren har en så bra räckvidd att man kommer åt mycket bättre än med den lilla.
Det hann frysa så mycket att man kan köra med traktor till skogen nu men tyvärr så hotar de igen med varmare väder och regn den här veckan. Usch och fy !
Nu är i alla fall byggarbetet slut och skogsarbetet officiellt påbörjat.
Det pratas mycket om precisionsodling idag och då är noggrann positionering en del av konceptet, blir intressant att ta del av din installation.
Hmm, jag är skeptisk till hela begreppet “precisionsodling”. Mest är det fråga om att sälja onödig teknik för dyra pengar. Jag behöver bara få ned noggrannheten från 20 meter till en halv meter för att få sprutandet att fungera. För att få GPS att fungera också vid sådd behövs ganska bra noggrannhet – ned till 10 cm – men den verkliga nyttan tvivlar jag på. Åtminstone med de nuvarande priserna så måste GPS-utrustningen gå ned i pris ännu till en tiondedel av nuläget. Det tror jag nog att den gör men det kan ta sin tid.
Det fungerar alltså inte med en vanlig GPS-mottagare ännu utan man måste köpa en speciell antenn/mottagare. Den kopplas vanligen via Blåtand till plattan som visar hur man kör. Om jag är snäll så får jag kanske låna gummans platta då jag sprutar.
Men med 5G-teknik så kan du ju skickat traktorn på självdrift både på åkern och i skogen!
He-he, det vet jag inte om jag vågar. En gammal Belarus som löper amok kan ställa till med mycket elände. Redan på 1960-talet försökte man bygga traktorer som körde utan förare men det blev inte riktigt till nånting. Jag tror nog att jag väntar tills tekniken utvecklats litet mer. Och jag tänker absolut inte släppa in 5G-nätet eller något annat öppet nät till traktorn utan den styrs i så fall av en särskild förbindelse som är ordentligt krypterad. Annars sitter nån slusk på andra sidan jordklotet och styr traktorn än hit och än dit :-).
E de inte så att dina åkrar är för stora för 5G? Tycker det pratas om antenner i varje kvarter i stan, så då kan väl inte signalen täcka många hektar? Eller kanske de täcker större ytor i öppna förhållanden?
Det finns två olika “5G”. Ett använder de lägre frekvenserna och är nästan detsamma som 4G. Det egentliga 5G använder höga frekvenser och har alltså kort räckvidd och klarar inte av skog och andra hinder. Det är litet lurendrejeri att döpa om 4G till “5G” men så fungerar ju reklam och marknadsföring. Högfrekvens-5G fungerar inte på våra åkrar (utom de som är närmast huset) och det gäller hela landsbygden. Bara i någon kyrkoby kan 5G fungera i verkligheten på landet. Och så “glömmer” de att berätta att kapaciteten inte ökar just alls för lågfrekvens-5G utan är densamma som för 4G. De “glömmer” också att berätta att för att komma upp till bättre kapacitet med 5G så måste det finnas fiber som matar basstationen. Så håll inte andan då ni väntar på det saliggörande 5G …
Jag har också varit till skogs ett par gånger och börjat reda upp efter höstens stormar. Det går bra på stenbacken på vårt hemskifte, men de flesta vindfällena finns på blötlanden ner mot våra åar. Dit har man inget som helst ärende förrän vi har haft åtminstone – 15 en tid, om det nu alls blir nån köld i vinter.
Vi är också i stenbackarna för tillfället och jag tror att där finns arbete för hela vintern. Det är inte bara omkullblåsta utan vi måste också glesa ut så det kan komma föryngring. De gamla granarna står bara och ruttnar. Det stora problemet är att glesa ut lämpligt … Tar man för mycket så blåser resten omkull vid nästa oväder.
Men jag såg att där vi för ett antal år sedan högg bort de stora vid åkerkanten så har det kommit fin småskog 30-40 meter in från kanten så nu borde vi fortsätta och ta bort några rader till av de stora granarna. Ungskogen vid åkerkanten klara redan av gräset utan problem.
Men det är skönt att få komma ut i skogen igen !
Ett hemman i esbo som fostrat många höjdare (Hista) Ena dagen höggs andra utkördes och tredje kördes en stor del av virket bort. Inte så mycket funderande där inte, det är tydligen brist på virke. Det går ännu att göra på flera sätt.
Själv så blir det juljobb med vindfällorna.
För en del av vindkraftparkarrendepengarna blev det att köpa bla aktier. Cibus nordic. Svenskt fastighetsägare av bla keskos, tokmanni och en del halpa-hallifastigheter. Hyreskontrakt på upp till 8år Väntad dividendutbetalning ca 6%/år.
Av en finsk bonde drar svenskarna av i början (lantmännen) och slutet hyresfastigheter. Skall inte maten bli dyr innan den äts.
I ilta-sanomat berättades att våra bondkolleger Leppä och Blomqvist satt på 500 T i skulder. Inget billigt nöje att vara bonde inte. Det behövs biinkomster att stöda upp det. När jag läste lantbruksekonomi räknades tre gånger omsättningen började vara max skuld.
De va lite så där jag fundera att det låg till. Så pratet om AI-/ å 5G-styrda självgående enheter ute på åkrarna får vi nog glömma då.
Blir nog en snöfri jul och varmt ser det ut att åtminstone bli fram till annandag jul åtminstone.
Åtminstone skjuta på framtiden ganska ordentligt. Redan för 30 år sedan så hade vi AI-typerna i vårt labb. De kunde aldrig förklara för mej vilken skillnaden var mellan en vanlig algoritm och AI. Jag började snabbt misstänka att det närmast var frågan om att få pengar av okunniga beslutsfattare. Det gäller att haka på “trender” om man skall få pengar. Det var just det som fick mej att vända ryggen åt högskolan och bli bonde på heltid. Jag stod inte ut med att tigga pengar och vända och vrida på sanningen för att få det att låta bra i töntarnas öron.
Bondeyrket är i alla fall ganska så hederligt arbete. Alltså jag gillade forskningen – det var bara eländet runt om den som jag ogillade. Allt mer började jag tänka på Axel Oxenstiernas ord: “Ack min son, om du visste med hur litet vett världen styrs.” 3G-, 4G- och 5G-diskussionerna har bara bevisat hur rätt han hade redan på 1600-talet.
Jo, usch och fy. Det ser ut som att skogsarbetet tar slut redan i morgon då det börjar regna. Det var riktigt fint idag.
Känner bra till det där med forskningsanslag. Svågerns uppgift på helsingfors universitet, finns säkert många av dem. Nu är det inte bara finland utan då är också eu som är med och minst sagt lägger på mera byråkrati.
Har en barndomskompis på ett yrkeshögskola som varit med om flera projekt med livsmedelsproduktion.
Deltagare från alla världens länder. Flera odlingsprojekt på att odla på höjden och att odla i mörker. Allt har gått men alla har blivit minst tio gånger dyrare än normal odling. Han har varit med och byggt och trimmat massafabriker runt om i världen. Anställtdes en gång i tiden av självaste jaakko pöyry. När(jp) han ännu var med så kunde han namnet på alla anställda( i finland). Utan pöyry skulle knappast skogsindustrin vara som den blivit idag.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jaakko_P%C3%B6yry
Nu har en matåtervinningscentral grundats i stapelstaden och föråldrade livsmedel plockas igenom och ges gratis åt de svältande. Det räcker inte fast man kan leva på två euro om dagen helst skall det vara gratis
och i nästa skede skall det vara någon som stoppar in det i munnen med den här utvecklingen.
Kommit snö nu tre dar i föjld men det smälter och regnar bort vart efter.
Jag känner i alla fall litet medlidande med beslutsfattarna. Det måste vara för jävligt att besluta om nånting man inte har en blek aning om. Ännu värre än att vara tiggare är att behöva besluta om utdelning av pengar. Fast de kanske inte lider alls om de har sådan natur ?
I min praktiska lantbruksekonomi när jag byggde upp driften under sent 80-tal och på 90-talet hade jag som varningssignal att skuldsättningen aldrig fick överstiga omsättningen. Var fullt möjligt under de tiderna
med “något annorlunda produktpriser”. 3 ggr omsättningen i skuldsättning i dagens lantbruksvärld lär nog leda till problem om man inte har ngt slag av specialnisch med ett täckningsbidrag utöver det vanliga.
Vidare kan man också förundras över dagens unga som bygger nytt. Kostnadsförslag som inte är av denna världen, men räntorna är låga och lånen får de till och med på 30 år. Men, men, jag minns nog när låneräntorna kunde stiga till både 15 och 17%! Ett huslån på 200.000€+ blir nog övermäktigt i en sådan situation och vad som helst kan hända under 30 år.
Farsan hade som princip att aldrig ta lån. Jag vet inte om han klarade av att bygga den stora ladugården 1945 utan lån. Kanske han fick något statslån men huvudsakligen finansierades bygget då han sålde sin Opel. Den hade stått under hela kriget för det fanns ingen bensin. Efter kriget var den mycket värdefull för det fanns inga bilar att köpa. Enligt historien sålde han den åt en svartabörshandlare (åtminstone enligt ryktet) som hade en massa pengar. Det jag har byggt och köpt har nog gått från besparingarna. Och byggnaderna byggde vi själva så det var bara materialet som kostade. Virke fick vi från egen skog. Alla maskiner är billiga begagnade. Nackdelen är att man inte kan skryta med nyaste och finaste modellen på traktorn och tröskan. Men man kan skryta med hur billiga de varit :-).
Nu måste man komma ihåg att det var en tid då inflationen åt upp lånen ganska kvickt men det gäller inte idag mera.
När jag var och klippte mig senast så hade någon stulit kassan och givetvis kvittohäftet, för tre veckor sedan men underligt nog blev saxen och maskinen kvar. Bankkortsterminal hade han aldrig skaffat. Någon gång så hade han aldrig växel så det gick med tjugo jämnt i handen. Det trixas och fixas även i dag i finland men är man naiv nordbo och tror gott om alla så märker men det ej. Syskonen runt om i europa skickar regelbundet pengar så farsan får mat och kläder borta i arabien. Där finns ingen pension men här kommer pensionen till och med en månad för tidigt. Det borde vara som virkeslikvider och dividender att skatten dras direkt och eventuellt kan korrigeras efteråt med en bokföring, en riktig bokföring.
Ja vad säger man då, folk som jobbar ensam på landsbygden blev till provkaniner.
https://www.atl.nu/lantbruk/eu-kommissionen-vaccinera-bonder-forst/