Det har mer eller mindre blivit tradition att YLE eller Rundradion som Nisse brukar kalla dem ringer upp så här års för att höra hur läget ligger vad gäller snö- och tjäldjup samt lite spekulationer kring när vårbruket kan inledas. I morse var då så dags för vårens rapport, tänkte att jag kan dela inslaget här också även om någon säkert likt vår trogne kommenterare Micke kanske hörde den på radion eller har hittat länk till arenainslaget på Yle Österbottens nätsida. Blev en ganska uttömmande rapport men kan betona att det gäller läget här i Solf med omnejd, såg när jag körde söderut i veckan att söderom Övermark tunnar snötäcket ut så där tror jag nog att tjälen har ett fastare grepp om jorden än härifrån och norrut
Har också en del skogrelaterat material jag ska försöka få till så småningom. Kan avslöja så pass att det är inte bara i Nisses skogar granen växer bra.
Länk till radiointervjun här. Och en facebook livevideo från mätningsdagen här
God fortsättning på veckan.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
Det var bra att du skrev inlägget. Jag lyssnar numera bara på Sveriges Radio via “appen” i mobiltelefonen. Kvaliteten är förvånansvärt bra. Jag har radio i traktorn men vi har så usel signal att man inte orkar med eländet. Men jag ska höra på din intervju via länken.
Den andra länken till videon lade jag först upp på youtube, fungerar nästan bättre än drive. Men nog tar det tid, denna på 120mb tog nästan 20 minuter att ladda upp. Förövrigt så har vi prima skogsvägar nu om man körde spår innan det blev kallt.
Idag hade snön farit ihop ordentligt i värmen så vi har bara nån centimeter på åkrarna men det är ojämnt och i skogen kan det finnas
stora drivor ännu.
Bägge länkarna fungerade bra (då jag fått inställningarna i skick).
Så har då denne (enligt Christer) trogne kommentatorn fått sin Corona spruta i förrgår! Med det omdebatterade Astra vaccinet. Jodå, i gårkväll, så kändes det som om man hamnat under en större terrängbil i leder och lemmar, och i morse som om samma bil backat tillbaka, men nu är formen som förr på gott och ont för närmast berörda! Snacket om hjärtsnörp o.dyl så får en att verkligen fundra på vett och sans! Siffrorna variera ngt, mellan 17-30 hjärtproblem sedan vaccinationerna började. Detta med 18 miljoner vaccinerade dvs 3,5 ggr finlands folkmängd Varje dag avlider i Finland 24,6 personer (,6 vet jag inte hur ser ut)/dag i hjärtproblem (källa:statistikcentralen)Med tanke på ålderstrukturen på vaccinerad personer så är jag övertygad om att det är tryggt med Astra och om man tar som jämförelseobjekt 18 miljoner personer som äter havregrynsgröt med en klick smör i till frukost så tror jag (är övertygad) om att inom samma åldersgrupp stryker med betydligt fler. (24,6 gäller alla åldrar enligt statistiskcentralen)
Så till Christers mixtrande å mätande av tjäle och snödjup. Enligt första takdroppet så ska isen gå lagom till Påsk, 1:a veckan i april, MEN, enligt vår fd frass, som slutar eller börjar lösa hår så har vi att vänta en Takatalvi ännu! Få se nu hur framtiden utvisar sig efter alla vaccinationer o.dyl men nog skulle lite sociala kontakter sitta helt rätt så småningom. “Kåtabränd” är snart bara förmamnet.
Har en kollega som också nämnde de två följande dagarna efter vaccineringen med astra som ett rent helvexx.
För mig är det nog bättre att då av en sjukdom än efter ett experiment, där tillverkaren fick bra förtjänst och och svär sig fri från ansvar likaså myndigheter. Bortsätt ålders rekommendation så går jag inte med på man måste ta vad som erbjuds på vaccineringstillfället om det blir nämnda namn.
Havregryn eller blandgryn rekommenderas fortfarande men resultatet är inte helt hundra så har nog fått lämna bort en och annan ost och korvskiva. Borde nog också äta (ännu) mera grönt.
Tjälen brukade vi mäta före första vårplöjningen. Om det ännu var kvar tjäle på djupet kunde tidigpotatisen drunkna om det kom ett häftigt vårregn strax efter sättningen.
Så bor man då i världens lyckligaste land med ett sånt här corona år bakom sig. Måste nog säga man överlever på minnen och inte på nuet om man uttrycker sig milt.
Startade en ny samling för några år sedan. Två stenar från varje världshav i bastuugnen. Hittills är det bara från stillahavet och atlanten men nu har insamlingen legat på is med de hittills insamlade gett bra med värme och minnen. Myntsamlingarna har också pausas pga coronan. Skiftnyckel samlingen fylls nog på nu och då. Då främst bahco(som gjordes i sverige före 97) och billnäs. Wc papper finns också ännu i rikliga mängder.
Jag fick Moderna och det kändes inget alls – bara själva vaccinationsstället var litet ömt ett par dar. Havergrynsgröt äter jag varje dag (med lingonmos) så det kanske hjälper. Men det bästa är nog litet motion i skogen varje dag. Jag läste nyss att det är helt fel att tro att man mäter hur glada folk är. Den så kallade “lyckligheten” handlar mest om sociala förmåner. Det är några töntar som får forskningspengar för att forska i strunt. De bara förstör ryktet för riktig nyttig forskning. De borde skickas ut för att röja sly i skogen i stället …
Jag hoppas verkligen att det kommer köldknäppar på nytt för det har varit fint skogsväder och vägarna är prima just nu men från onsdagen ser det ut att bli plusgrader dygnet runt – usch ! Men sociala kontakter vill jag inte ha för de bara stör skogsarbetet. Nu fäller jag massor med torra granar som barkborrarna har tagit livet av. Inte så trevligt men vi behöver också flisved och en del hårda torra stockar kan jag nog såga till virke för sommarens reparationer av uthusen.
Hej Nisse, finns det några nackdelar med att såga torra friska trän till virke jmf färska trän?
Jag har många gånger funderat på varför det alltid skall vara färsk stock till virke, är det sämre hållerbarhet på torra trän eller är det för hårt för sågklingan?
Det går bra men torrt virke kan ha mera sprickor och stickor. Alltså inget möbelvirke. Hållbarheten kan vara sämre men också för färskt virke är hållbarheten olika. Det tar mera på sågen att såga torrt än färskt virke men jag vässer bara sågkedjan litet oftare. Ett torrt tätväxt kvistfritt träd ger nog lika bra virke som det glesväxta och kvistiga virke som säljs i affärerna nuförtiden.
Visst är det stor skillnad på virke och virke men den kunskapen gick förlorad 1960 då man avskaffade virkesklassificeringen. Helt kort kan man säja att tätväxt (tunna årsringar) och kvistfritt virke är det starkaste. Kådrik tall är mycket motståndskraftig mot röta och man kan själv odla sådant virke genom att barka tallarna och vänta i några år på att de skall bilda kåda.
Gröten en gång till!
Sätt lite frusna bär i en grötkopp ca 14cm i dia och 6cm hög.
Sätt ett struket mått 2,5dl fräscht vatten i en kastrull och koka upp.
Sätt ett struket mått grötflingor i och låt koka i 3-4 minuter.
Rör om nu och då och i med lite salt.
Låt gröten dra i 2-3 minuter innan servering.
En liten smörklick och två tre sorters sylt, helst hemmagjord.
Men ni är inte ensamma som fuskar.
Ett glas mineralvatten och njut.
Allt Havre
Havre&råg
Havre&vete
Fyrkornflingor
Råg
Lite ombyte så det inte blir så ensidigt och tråkigt.
Grötmåttet 1 dl
Intressant med Nisses kommentar om virkes kvalitet.Man lär sig ofta något nytt när man följer bloggen.säger en gammal slöjdlärare iförskingringen.😇
Kunskapen om trä höll på att gå förlorad då industrin krävde att virkesklassificeringen skulle tas bort på 50-talet. Då fick man massor med billigt virke även om kvaliteten gick åt fanders. Före det måste man använda utvalt virke för känsliga konstruktioner som dörrar och fönster.
Till all tur så gav Nordiska museet och Riksantikvarieämbetet 1982 ut en skrift “Var virket bättre förr” som baseras på en undersökning som gjordes på 1930-talet hur erfarna timmermän valde ut virke. Och det var tuffa krav – speciellt för fönstervirket. Därför är gamla fönster mycket bättre än de nya. Har man fönster tillverkade före 1960 så skall man för allt i världen inte byta ut dem mot moderna som i jämförelse är rena skräpet.
1974 när gamla huset renoverades insisterade snickaren på att gå med till skogs med farsgubben och själv välja ut de träd som fönsterkarmarna skulle snickras av. Tydligen kunde snickaren sin sak för fönsterkarmarna är i oklanderligt skick än i dag. Så var också virket han valde ut så tätväxt att man nästan behövde förstoringsglas för att alls hitta årsringarna.
Var i fjol våras till bysågen och sågade upp en del stockar av tallar som drabbats och dött av “kådkräfta”
(heter väl törskate på fint). Lämnade okantat, så får man sedan själv såga till önskad dimension. Borde vara rätt bra impregnerat virke. Husets högsta beslutande instans har börjat andas ngt om ett litet växthus till våren (hennes förra från Biltema blåste bort!). Till det torde virket passa ypperligt.
Joo det är som ni och Nisse noterar stor skillnad på virke och virke. Jag har själv en liten figur med gammal tätväxt gran som tillsvidare hållits frisk som jag försöker spara till kommande generationers snickerivirkesbehov, faran med dylik avsättning är ju att nån får för sig att det borde fredas. Det verkar som om rätten att bestämma över egen egendom håller på att fråntas markägaren.
Asp lär annars vara ett bra alternativ till växthuskonstruktioner, lite bångstyrigt virke men håller bra mot röta och väger litet.
Jag har varit avundsjuk på bönder nästan hela mitt liv.
Som liten grabb var det för att man hade uppfattningen att ni dagligen får jobba med hästar, kor, får, grisar & höns och speciellt att få köra traktor och skördetröska hur mycket ni vill.
Nu i vuxenlivet, då man förstått att det bara var en barnslig illusion, är jag avundsjuk på möjligheten att få tag på virke…bra virke, rätt virke eller ens ett virke som är värt sitt pris…man håller ju på att få blodstörtning varje gång man behöver någon liten plankstump och ställs inför de urusla alternativ som brädgården eller järnhandeln erbjuder och täcks kalla för virke.
Nu är jag redan för gammal för den idén, men så här i efterskott förbannar jag ibland mej själv för att jag inte i min ungdom begrep att köpa en liten bit skog, precis hur liten som helst…
Jo, det är hemskt att se hur dåligt virke som säljes till grymma priser. Det var en orsak till att jag köpte Logosolen så att jag kan såga eget virke. Också sådant som inte går att sälja men en liten prick av svartröta mitt i stammen betyder inte att hela stocken är oanvändbar. Då man sågar så får man i alla fall mycket användbart virke. Men det är inte lätt att hitta riktigt prima virke. Då måste man välja ut träden redan i skogen och helst gå till en bit där de växer tätt – alltså helt emot alla nutida rekommendationer. Den nutida skogsskötseln leder just precis till dåligt virke som närmast duger till massa. Även om man får bra betalt för stockar som växt snabbt så är det rena skräpet ur virkessynpunkt. Problemet är att ingen betalar mer för tätväxt fint virke.
Joo så är det, förtjänsten som jordbrukare är oftast inte så mycket att yvas över men om man värdesätter goda råvaror och att få köra diverse maskiner samt umgås med djur så kompenserar det bortfallet av sekiner. Pengar är bra att ha men inte allt här i världen.
Den skog jag köpt så har oftast varit sådan som vårdats i generationer och där finns figurer med specialvirke som jag nog kommer att spara för kommande behov. Det är annars inte bara att köpa första bästa skogsplätt och tro att nu har man all sorts virkesbehov tryggat, för det finns nog en hel del som är misskött eller rötskadat. Ännu hittar industrin kvalitetsvirke men jag tror nog att en kvalitetsklassificering kommer tillbaka och det finns mindre aktörer som redan nu köper specialvirke till förhöjda priser.
Givetvis är det som Christer skriver ingalunda så, att man automatiskt får prima eller mångsidigt virke från vilken lilla skogsplätt som helst…men rent teoretiskt: Ponera att man i dag köper och ger en liten plätt som dopgåva åt ett barnbarn eller barnbarnsbarn, får man då som skogsägare där försöka odla ens ungefär vad man vill och tror sig behöva, eller är man väldigt bunden & begränsad av lagar, förordningar o. diverse påbud, både inhemska och från Bryssel?
Bönder efterlyses ? Först till kvarn!
https://www.hbl.fi/artikel/tusentals-hektar-akrar-ska-gipsbehandlas-frivilliga-bonder-sokes/
När jag var ung drömde jag om en herrgård
När jag var medel så drömde jag om skog, mycket skog
Nu är det nästan bra som det är
Nog är det fortsättningsvis relativt fritt att odla bara du har nån form av växtlig skog, skövla får du fortsättningsvis inte göra. Men har du nåt riktigt intressant finns risken att nån organisation eller myndighet tycker att det ska fredas. Finland har vad jag förstått störst andel fredad skog i hela Europa och ibland känns det som om allt utom ring 3 ska fungera som reservat för all slags naturobjekt. I klimatförändringens och miljöns namn tycks man numera kunna köra över det mesta och jag är rädd att vi har en hel del osett ännu. Tack vare privatskogsbruket har vi rätt mångsidigt skogsbruk då de flesta sköter skogen lite olika och en del inte alls så habitat för det mesta torde finnas. Så även om jag tycker att man ska värna om klimat och miljö så är jag inte speciellt orolig för saken här i Finland.
länken fungerar inte för oss utan prenumeration men den får väl hänga med ändå.