Här är det -17 grader och bara litet snö. Nu borde det bli fina skogsvägar – speciellt som tiodygnsprognosen lovar mera köld. Men vi har bara sysslat med att bygga och tänkte rusta upp skogsmaskinerna i december. Vintern kommer helt plötsligt varje år och man blir överraskad hur gammal man än blir. Det var förstås dumt att planera in verkstadsarbete till december även om vi har haft flera år med varmt väder ända fram till nyåret. Bonden spår men vädret rår !
Det mesta hann vi få färdigt men en bit vägg saknar ännu brädfodring. Snö tror jag inte det blåser in nu mera. Vinkeln mellan ladan och den gamla ladugården från 1908 har förut fungerat som en tratt och då det vanligen blåser från syd-sydväst så har det blåst in snö genom varenda liten springa. Men nu är det (nästan) tätat med takfilt och ett lager bräder utanpå.
Man får se hur vädret blir framöver. Jag är misstänksam mot en så här tidig vinter och är rädd för att det blir varmt i januari vilket nu inte är så bra för skogsarbetet. År 2017 var det också fint skogsväder i november-december men så slog vädret om och det blev blött och lerigt före jul (se https://www.bondbloggen.fi/2017/01/03/skogsvader-igen/)
Det har varit bråttom med byggandet och så satte jag en vecka på att ordna mera LED-strålkastare inne i uthusen. Dagarna började bli så korta och för att få nånting gjort så behövdes lampor överallt. Speciellt i det nya virkeslagret under den nya torken där det inte finns fönster alls.
I somras ändrade EU på momsreglerna och det ledde till att Kina-paketen nästan tog slut. Jag brukade köpa en hel del från Tyskland men plötsligt så levererade en hel del företag inte mera utanför Tyskland. Även om det stod att de levererar till hela EU så var det bara leveranser inom Tyskland som fungerade. Troligen hade de inte lyckats få in de nya reglerna i sina system ifråga om EU-interna leveranser.
Jag behövde en mängd LED-lampor (strålkastare) som jag tidigare hade köpt från Kina och Tyskland. Priserna här i landet är alldeles för höga. Men så hittade jag en grossist i Helsingborg som hade riktigt hyfsade priser och som levererar till hela Norden (också i praktiken). Med tanke på att leveransen kostade bara 11 euro hemkörd till vår trappa så beställde jag några tiotal LED-strålkastare. Det tog inte många dagar så kom en liten flicka bärande på det stora paketet till vår trappa så man kan inte klaga på leveransen den här gången.
Det visade sej att kvaliteten på LED-strålkastarna var betydligt bättre än de tidigare partierna. De lyste mycket bättre och så var anslutningssladdarna kraftigare (men ganska korta). Jag använder mest 10 W LED med metallskal och bygel och de kostade under 4 euro per styck … Hållbarheten får man väl se så småningom.
Jag har nu en hel del automatiska lampor också. De är bra då man kommer in i ett utrymme i mörkret för de tänder genast då man öppnar dörren. Och så slocknar de utan att man måste gå omkring och släcka. Det är ju farligt att famla omkring i mörker i uthus med en mängd maskiner.
I den stora ladan har jag satt upp ett par 50 W strålkastare och de lyser faktiskt upp hela utrymmet men annars använder jag 10 W mest för att få ledbelysning. Alla icke-automatiska är kopplade till tidsreläer som släcker belysningen efter en timme (kan ställas in). Förr brände man el i onödan då man glömt att släcka efter sej.
I förrgår blev det också panik med värmen. Flismatarens styrcentral klappade ihop fullständigt – efter att ha hickat då och då hela hösten. Till all tur hade jag för flera år sedan köpt moduler med tidsreläer så nu kopplade jag in ett tidsrelä i stället för den gamla styrningen. Det var inte någon dyr reparation för tidsreläet kostade omkring 5 euro och ny styrcentral hade gått på ca. 400 euro. Dessutom har jag ännu fem tidsreläer kvar i lager.
De små elektroniska reläerna är ganska användbara till många saker. Jag har köpt en hel del i lager och det var inte så stor investering med tanke på att priset är mellan 3 och 8 euro per styck. Jag använder dem också för fjärrstyrning av fläktar m.m. för man kan använda lågspänning 5-24 Volt för att styra dem så det går bra med klen telefonkabel.
En hel del blev ännu ogjort. Jag hade tänkt gräva ned en ny trumma vid vägen men nu har vi så frusen jord att det är besvärligt. Man kör bara sönder nånting så trumman får vänta till nästa år. Det är svårt att veta när man skall göra vissa arbeten. På hösten är det mjukt och eländigt och det blir lätt djupa spår så det är bättre att det fryser på litet. Men nu frös det på så snabbt att man inte hann med allting.
Som sagt så är det vädret som rår och man får bara rätta planerna efter väderleken. Det finns en hel del arbeten som man kan syssla med nu också. Verkstadsarbetena börjar vara högst uppe på listan. Men blir det varmt så har jag ännu litet vägg att slå upp.
Hur gör du med inkopplingen av led arna? Fast installation eller via uttag.
Bådadera, men en hel del kopplar jag via uttag för det är lättare att flytta strålkastarna dit man behöver dem. Speciellt de stora 50W har jag monterat på en platta med ett par hål så jag lätt kan hänga upp dem på en spik just där jag behöver ljus. Sedan har jag skilda vägguttag för lampor som är kopplade till ett tidsrelä. Då släcks ljuset automatiskt efter en timme (kan ställas in). Det betyder att jag har kablar som är femledare: fas, nolla, skyddsjord, tryckknapp och lampor. Femledare är inte så mycket dyrare än treledare. Jag är ju elingenjör men det är ganska enkla kopplingar. Tryckknapparna är alla parallellkopplade och startar tidsreläet (tänder lamporna).
De fast inkopplade strålkastarna är närmast avsedda att ge ledljus (10W) så man inte faller över allt möjligt men arbetsljus är starkare belysning med sladd. Dessutom finns det fast inkopplade LED-lampor med sensorer som tänds då man kommer nära. De är bra då man bär på nånting med båda händerna så att det är besvärligt att komma åt ljusknappen. Priserna har gått ned så att man har råd att sätta in en hel del LED:ar. Och utrymmena är mycket mer användbara då de är ordentligt upplysta.
Det är kallt, det är halt och det är mörk.
Elen är dyr, gasen är dyr. gödsel är dyr och oljan är dyr.
Men Maten är billig. Så blev det, men ingen såg det komma.
Nå nu Nisse, börjar ju spannmålspriserna klättra uppåt när kornet börjar närma sig 290€/ton och vetet likaså, lite på 300€! For ett parti ekologisk livsmedelshavre från torken i förrgår, 315€/ton, men förmånlig frakt. Har ett parti majs i Polen som väntar på köpare, men kostar 265€/ton i Polen och innan det är skeppat och omlastat så är det nog en 3:a framför misstänker jag. Vi får se. Lite som ett spöke i bakgrunden finns erfarenhet från tidigare år när det ngn gång varit säljarens marknad att så länge stödpengarna som betalades ut i höstas räcker så pantar odlarna på varan, och sedan kommer allt för mycket ut på marknaden på en gång med resultat att priserna dippar. Ett exempel var 2007
då man pga felplanering hade in 2 båtar på samma gång i Vasa. Under tre dagar betalades över 250€/ton för korn. Långtradarna satt nästan ihop på riks8:an! 2008 på hösten väntade givetvis odlarna på samma fenomen och pantade på säden. Priset ungefär dehär dagarna då låg på 180€/ton så grannen och jag sålde bort ca 250 ton (fick ingen spannmål till grisfarmen jag jobbade på då). Efter nyår när stödpengarna var slut, var ju börsarna tomma och mycket kom ut på marknaden och priset dippade till 85€/ton! Höll i sig till nästa skördesäsong dessutom!
Skogsvädret kan man ju inte direkt klaga på! Grannen på G med att hugga upp stickvägar åt mig och
sedan tar vi gallringen med Naarvan!
Jag skrev mest på skoj att jag säljer först då priset går över 300 men inte trodde jag riktigt på den möjligheten. Nu måste jag fundera om jag i alla fall skulle sälja. Tyvärr har jag inte så mycket på lager men jämfört med priset förra våren så är det ju hyfsat. Intressant annars att priset på foder är ungefär detsamma som på brödsäd så det lönar sej inte att försöka sätta varken pengar eller arbete på att odla brödsäd (och det är länge sedan jag försökt med det).
Jo, det är lite konstig situation med fodersädspriserna/brödsäd. Åtminstone på våra breddgrader i Österbotten så bör man ju även komma ihåg den större risken med kvarnvete. Kvalitetsavdrag för t.ex falltalet gör ju att man i värsta fall hamnar och sälja som fodersäd trots allt.
Brukar kika på norrmännen, först tillverkar de dyr gödsel till oss så gödslar vi kornet och odlar billig till anora fd altia. Där är nu en norrman största aktieägare och säljer tredje gången starkdricka till oss finnar. Först gav vi bort gödseltillverkningen, andra gången kornet och tredje gången pengen för drickan. Norge- Finnland 3-0. Det är inte vem som drar slipstenen det är HUR man drar.
Finland är fattigt och skall så förbli. Nu finns inget skald som har ögon eller penna.
Glöm inte “Nalles” deal med Wärtsilä Marin åt norrmännen även det! Efter en klappjakt på bönderna så fick han ju till stånd den affären en gång i tiderna!! Det där med att locka utländska investerare till landet har jag inte ngn gång riktigt förstått eller tagit till mig. Då går ju även avkastningen utomlands, eller…? Wärtsilä Marin var ju en sak men största vansinnesaffären (ur böndernas synvinkel iaf) var nog försäljningen av värdens renaste apatitfyndighet för en spottstyver åt norrmännen. Året efter steg gödselpriserna med ca 150%! Nu har vi också att vänta att priserna stiger ytterligare pga att Kina och Ryssland börjar se om sitt hus och stryper exporten av konstgödsel för att klara egna behov. Lär nog Yara utnyttja maximalt!!
I Norge räknas ju heller inte som i Finland statsskuld/capita, utan milj./käft i oljefonder i stället! Och det är ju klart, att har man börsen i skick så har man ju att ta till när man ska köpa företag! Dessutom har man ju i Norge, likväl som i Saudi-Arabien kommit underfund med att oljan går inte att äta och har därför världens högsta lantbrukssubventioner!
Danish Agro, lantmännen, orkla, cibus och acco. Listan kan göras hur lång som helst. Livsmedel och förnödenheter glider ur inhemska händer.
Först kom järnvägen och förstörde spannmålspriset, sedan elen med kylmöjligheter och sänkte köttpriset. Så kom eu och tog resten. Krig och svält och folkförsörjning finns fortfarande kvar i ordboken. Valutorna kan också tappa i värde och då är det endast guld som går att få förtroende för.
Nu i moderna tider med corona kont komponent och elbrist är också bra lärpengar. När allt fungerar är det inte så mycket att klaga på men med ett fartyg på tvären och en ny världsbild plötsligt står för dörren.
2022 blir trettiofemte odlingsåret som påbörjas och mina föräldrar blev pensionärer sedan året de fyllde 55. Kan bara konstatera det var bättre förr.
Jo, men det är nog bättre för många människor nu då matpriserna gått ned. Problemet är bara det att handeln stoppar allting i egen ficka.
Det är förresten en myt att EU drog ned priserna. Det är bara att titta på utvecklingen i Sverige. Där skulle jordbruket avvecklas på allvar före EU-inträdet som tvärtom räddade det svenska jordbruket. Det är fullständigt klart att samma utveckling var på gång i Finland – vi var bara litet efter. Till all tur.
Framtiden vet man inget om men jag tror nog att maten kommer att bli dyr framöver. Folkmängden ökar och odlingsarealen minskar så i något skede smäller det (liksom med oljekrisen).