Det känns ovant att skriva att vårsådden gick riktigt bra eftersom man är en gammal gnällspik. I alla fall så var det så torrt att varenda svacka gick att så utan problem. Det var dessutom så mört att man inte hade kunnat få en bättre såbädd hur man än hade bearbetat. Och vi sådde som vanligt direkt i åkern som den var efter skörden i höstas. Det var inte heller för torrt utan säden kom ner i fuktig jord överallt. Ingenting gick sönder utom en hydraulslang som varit dålig i många år redan och den kapade vi och satte ny snabbkoppling på mycket snabbt.
Det enda man kan klaga över är ifall det kommer för mycket regn. Det skall komma 10-15 mm på torsdag-fredag men det är bara bra med sprickanveetå så att utsädet gror jämnt. Vädret blir vad det blir men sådden gick bra i år. Till exempel svackan i Altjärri som det stod vatten i ännu på Mors dag (se föregående inlägg: Sicket elände) var nu riktigt torr:
Man kan inte påstå att fjolårets halm krånglade heller för det fanns just ingen halm från förra hösten. Och den halm som det fanns brast sönder mycket lätt. Huvudsakligen kan vi tacka kölden från november och december som bröt sönder vår styva lera riktigt grundligt. Vi hade ställt såmaskinen att gå djupare men den var lätt att dra i alla fall.
Det gick ungefär 100 liter motorbrännolja till hela vårsådden eftersom vi inte bearbetade jorden alls. På två dagar hade vi nästan allt i jorden och det var bara att tömma och göra ren maskinen. Man kan inte klaga på dyr vårsådd men så har vi problemet med handelsgödseln som blivit tre gånger dyrare än i fjol.
Med förra sommarens katastrofala väder i gott minne beslöt jag mej för att halvera gödselgivan. I fjol var sådden sen på grund av regnet och brodden drunknade i början på juni. Det som var kvar torkade bort i hettan. Inte en regndroppe under hela växtperioden förrän i slutet på augusti då det var för sent. Det är alldeles för riskabelt att släng ut svindyr gödsel på åkern – i fjol gick nästan allt till spillo. Höjningen av vetepriset är alldeles för liten i jämförelse med gödselns prisstegring.
Nu funderar jag på att köpa en centrifugalspridare och ifall det verkar bli någorlunda hyfsad växtlighet så kan man sprida ut litet extra gödsel. Jag har ingen vana av delad gödselgiva så få nu se hur det går. Man får också följa med vetepriserna även om det i vårt fall närmast gäller priserna nästa sommar. Först då kan vi sälja eftersom vi torkar först på våren då luften är riktigt torr. Och det hinner ändras en hel del innan dess. Det innebär stora risker.
Med direktsådd och solenergi så minskar odlingsutgifterna men gödselpriserna är nu det allra största problemet. Nu måste man hitta på nånting för att minska beroendet av Yara som fått glädjefnatt då konkurrensen från den ryska gödseln försvunnit och Yara i praktiken har monopol. Tills man hittar på någon annan lösning blir det troligen att helt enkelt att sänka gödselmängden radikalt. Det betyder mindre skördar men lönsamheten blir inte så mycket lägre för man spara på de höga gödselkostnaderna. I dagens läge är det dumt att bara se på hektarskörden. Se Optimal gödsling – för vem ? som fanns på Bondbloggen 2013.
Vi skulle behöva biogasanläggningar här i närheten så att vi skulle få avsättning för vallen, biogas för fordonen och biomassa som gödsel. Klövervall är mycket bra för våra styva lerjordar men lönsamheten är i alla fall usel om man inte får avsättning för vallen. Biogas kunde lösa flera problem tillika.
Fjolåret var riktigt katastrofalt men det här året började bra både i skogen och på åkern. Det gäller att glädja sej nu innan det kommer något bakslag.
I måndags måste jag stänga av pannan för flismatarens skruv har antagligen brustit. Det fanns ingen tid att se närmare på eländet men det har varit så varmt att vi alldeles utan värme har över +20 grader inomhus. Varmvatten värmer vi i en 500 liters boiler på natten mellan klockan ett och sex då elströmmen är som billigast. Sedan har vi varmvatten hela dagen.
Vårsådden gick ovanligt fort och nu då den är undan så kan man ta itu med pannan och sedan taket med solpanelerna. De behövs verkligen nu då elpriserna ibland gått upp över 50 cent per kWh.
Du får börja producera egen konstgödsel med egenproducerad elektricitet
Jag är nog frestad men det krävs investeringar och det är jag försiktig med. Men om jag hittar på ett sätt att komma igång utan lån så kan jag mycket väl tänka mej.
Jepp! Så var sista tunnan biogasslam, eller som det heter på fint, 3A5 , utspriden för vårbruket. Gick jämnt ut för slammet i lager vid gasanläggningen tog slut och det som finns kommer nu direkt ur processen. Alla mina kunder fick iaf vad de beställt och dessutom i tid levererat och utspridet. Blir väl första gången som jag minns som Kristi Himmelsfärd blir en ledig dag för mig! Utlovas dessutom regn, ganska mycket t.om, om nu prognoserna håller streck. Brukar de ju däremot rätt sällan göra. De sista två dygnen har varit de “stora såaredagarna” här innan det utlovade regnet. Enligt gammal praxis brukar man räkna här att havren ska vara i backen 19/5 och stora kornsåaredagarna är 23-24/5.
Nisses elpris (50c/kWh) har vi ingen känning av vid oss. 4,7c fast pris för strömmen, men däremot överföringarna klåpar man ju till med nästan 3ggr mer så jag brukar landa totalt med skatter Fingrid grundavgifter och dylikt på ca 13-14c/kWh.
Nu blir det att förhandla med UPM om leveranskontraktet och lite tilläggstid när svämrallyt är klart ifall man kunde få en vecka eller två extra huggartid. De ska ju förståss hinna få bort virket i tid innan 1/7 pga märgborrsrisken och dom har ju flera virkeshögar än mina så….
Jo micke, först är det gas som gas men sedan är det på vilken sida gränsen huvudkranen sitter.
Det är då agnarna skils från vetet. Var nog ett riktigt lyckokast med en biogasanläggning där.
Något jag inte berättat vad som hände när man var på infomöte om vindkraft för skogsägare 170km hemmifrån (ÖB)då. När det går som det går att man inte kan vara tyst, så plötsligt satt man i markägare kommitten för vindkraft. Det blev bara att börja på. I detta nu finns 120 000MW förnyelsebar energi som vill koppla ihop med fingrid när dagsbehovet är ca 8000MW. Med alla aktörer vi kontaktat så måste man säga intresset är enormt. När östgrannen fasa ur så blev droppen som fick bägaren att rinna över. Dock bör man komma ihåg att alla planer kommer aldrig att bli verklighet.
Det gäller bara nu att komma på energilagring, det är framtidens stora grej.
Sätter in en karta https://tuulivoimayhdistys.fi/tuulivoima-suomessa/kartta
Kustbornas levebröd genom tiderna
Spritsmuggling
Villatomtsförsäljning
Tidigpotatis
Vindkraftsparker
De flesta jag känner fick harva upp höstvetet och så något annat i vår.
Det är inte gränsen som avgör. Här höjer Gasum priserna men Henrik kan ju inte köra upp till Österbotten för att tanka fastän gasen är billigare där.
Vindkraften är jag skeptisk till. Det är alldeles för tunga anläggningar och det är markägaren som får städa upp för firmorna sätter bara bolaget i konkurs och så slipper de rivningskostnaderna. Det är ett rent helvete att få ett vindkraftverk närmare än 10 km. Solenergi har lätta anläggningar som man i värsta fall kan städa undan själv och de har inga rörliga delar som slits och kräver ständigt underhåll.
Gasverk har inga problem med lagring som är akilleshälen för vind- och solkraft.
varför köpa en egen spridare när de säkert finns någon som kan komma o köra för ca 18€ per hektar?
konstig sjukdom som många har att man måst äga allt själv.
Vad är problemet med vetepriserna? Du kan ju binda priset nu med leverans nästa sommat
Visst har jag funderat på det men det känns också osäkert. Ännu vet man inte om det blir någon skörd alls (med fjolsommaren i gott minne). Sedan vet man inte om priserna går ned – eller upp … De som band priserna för ett år sedan förlorade stort. Det man lärt sej är att man inte vet nånting alls hur det blir. I motsats till andra produkter finns det bara inte något pristak alls för livsmedel. Vad som händer är också helt oklart. Ingen trodde att det kunde bli krig i Ukraina den 24 februari.
Förstås kan man binda halva skörden … Men jag gör inga beslut innan hösten.
Jag har absolut den sjukdomen. Det sitter i ryggmärgen att man skall vara så självförsörjande som bara möjligt. Med gamla maskiner blir det inte speciellt dyrt heller. Man får en ganska bra spridare för 2500 euro och för det får man inte mycket Y-gödsel. Om jag sparar in litet på gödselkostnaderna så är den betald på ett år med nuvarande priser.
Det var på det blöta 60-talet som man lärde sej att ha egna maskiner. Om det blev en enda dag med bra väder så fanns det ingen möjlighet att få någon att köra åt en. Väderberoendet är grunden till att det finns en massa maskiner som står och väntar. Sprutning kräver bra väderlek liksom spridning i brodden. Och det kan mycket väl bli ett sådant väder att bravädersdagarna är sällsynta. Och man kan inte vänta till juli eller augusti för då är det ofta för sent.
Jag har ett arrendeskifte inne i skogen nära Jakobstad som helt tydligt hör till en annan (nordligare!) odlingszon än mina andra åkrar. Tänkte i alla fall plöja där idag och det gick bra annars om än lite slipprigt efter regnet. Utom på ett ställe förstås, där ja grävde ner lite stubbar och stenar i höstas. Gick hur bra som helst att köra där flera varv med plogen uppe, men andra gången jag passerade med plogen i backen tog det stopp. Kom nästan loss bakåt på första försöket med hjälp av stengrepen. Då borde jag ha stannat och stigit ur… Men jag var förstås ensam och en bit hemifrån så man måste ju försöka.
Ringde sonen som kom med andra traktorn och vi drog hitåt och ditåt, men plogtraktorn sitter där den sitter. Har nu lastat grävaren på lavetten och ska göra nytt försök efter lunchen. Kanske man borde sova middag en stund också för att lugna ner sig lite.
Detta bara som en kommentar till den “lätta vårsådden”.
Det där med stengropar känner man ju till. I två år borde man bara köra runt dem. Jag har två stengropar på en åker som varit mycket förrädiska men nu är de i vallen och jag hoppas att de satt sej tills den skall odlas upp igen. Skogsåkrar är också ett skilt kapitel. Tänk bara på vårt Aaltjärri som varit fågelsjö i ett par år. Nu hade jag bråttom att så den innan regnet kom och underligt nog lyckades det. Nu skulle jag inte mera komma över groparna.
Ett i lands problem de här nu? Faktist ytters lämplig vår, mört, pasligt torrt och nu lätt regn i flera dygn, kan lungt rycka på akslarna de man täckdikat längs åren, grnaanarna har små sjöar, inte jag… Men lika tankar ang gödseln. Hur nu on europa tar alla tiders skörd, pris dump till 150€ ton, meda här tröskas mellan skurar vått och därtill bränsle och knstgödselpriser siger ytterligare, värt mödan? Själv hade jag eftertrötthet av kovid, så lite i tunnell och därmed för lite gödsel for ut. Nu då kraftiga regn, fjolåret sk. gödslat till tappen men låg skörd, kanske dit i jorden är fjolårs, kanske restrerande sprittas på efter regnperjod på de bästa. a
Osäkerheten är alltid där. Om man satsar så kan det bli god skörd – och låga priser ? Eller usel skörd och ändå låga priser ? Var och en måste tänka själv vilka förutsättningarna är och hur mycket man har råd att satsa. Jag satsar mycket litet och snålar på allt men det är inget som alla skall ta efter. Det är ytterst vanskligt att ge råd åt en bonde. Utifrån ser alla bönder lika ut men det är stora skillnader på jordarna och så har vi ju vädret som är helt oberäkneligt. Till allt det här behövs inte politik som ändras varje år så man inte vet ut eller in …
Jag har ofta sjöar eftersom jag inte plöjer och då inte har den reserv som bildas under tiltorna. Men jag försöker skopa svackor så att ytvattnet rinner bort tidigare på våren. Litet besvärligt då nästan alla våra åkrar ser ut som grytor. Men man behöver bara sänka vattenytan med några centimetrar så är det många liter som rinner bort.
Vi får bara vänta och se hur sommarens väder blir. Om det ser ut att växa bra så kör jag ut mera gödsel på de ställena – inte på den brodd som är usel. Det måste jag nog göra för jag halverade gödselgivan vid sådden för jag var så sur på förra sommaren då all gödsel for åt pipsvängen. Kvävet for upp i luften men kanske det blev nånting kvar av kali och fosfor ?
Har du Nisse prövat med tubulator i dina “sjöar”? Här på den gamla sjöbottnen kan tubulatorgångarna hålla t.om i 3 år blott man gör dem då det är TORRT innan sjöarna bildats. Då slipper luften in i hålen i marken och hålen blir nästan som rör. På ett skifte som lutar lite var det besvärligt om det kom ett vårregn strax efter sådden för när vattnet började rinna så slammade ytan igen. Efter att jag lärt mig att dra tre-fyra hål med tubulatorn efter vältningen och skära av skiftet. så hann inte vattnet “få upp farten” Tror metoden kunde fungera på dina lerjordar. I vall brukar också ibland lyckas rätt bra att
dränera “påtten” och tappa av den då gräset hindrar skåran att jäsa igen. Hur det lyckas är mycket fast på jordart och hur vått det är. Ibland håller det 3 minuter, ibland 3 år. Torrt före ger bäst resultat. Går också på kortare sträckor att köra ett testdrag först för att kolla stenförekomsten och sedan vid andra draget fästa ett 50 mm:s dräneringsrör i “kulan” och dra det efter in i hålet. Brukar gå max ca 50 meter. Vid ändan trär man på en beg vaselintub och sätter i korken och förstås gräver ner ändan under plogdjup. Också vid utloppet är det bra att trä på en beg vaselintub så vattnet inte slipper att skära jord ur dikeskanten och slamma igen diket.
Var i Danmark för en tid sedan och där var grödorna mycket bra och vårregn kom.
Var i Litauen i dagarna tre och där var grödorna också bra med dagliga regn.
Var i Seinäjoki Härmä regionen i dag och där kom väldigt mycket regn och vissa åkrar var som små sjöar.
Den riktiga sommarvärmen vill inte riktigt komma loss men vinden har varit rätt blåsig.
Det talas mer och mer om den kommande hungersnöden när världen inte riktigt är lik sig.
Matkostnaderna i baltikum kommer i fatt oss och vissa saker har gått om oss. Frånsett bränsle och alkohol.
Jag har inte använt tubulator men jag har en täckdikningsplog som jag försökt dränera svackorna med. Det fungerar en tid men huvudproblemet är att ytan efter något år blir för tät. Vad jag kan se så är enda möjligheten att börja sätta ytvattensbrunnar i svackorna. Men det drar jag mej för eftersom de blir i vägen för maskinerna. Bara det skulle bli en bra höst så tänkte jag skopa rännor från svackorna så största delen av ytvattnet rinner bort. Om det inte hjälper så måste jag väl börja med ytvattensbrunnar. Jag såg att de har en hel del sådana i Sverige och de är ju effektiva mot ytvatten.
Det går bäst att köra med täckdikningsplogen på försommaren då ytan är torr men jorden under ännu är mjuk. Det stör egentligen inte brodden alls för man ser knappt var man har kört om man backar med hjulet mitt ovanför diket.
Det har de senaste åren varit en massa byggande (tak) som man måste göra på försommaren då det är relativt bra uppehållsväder så åkrarna har fått vänta onödigt länge. Och i år är det igen solpanelerna som måste sättas upp just nu. Men jag har åkrarnas dränering på listan :-).