Hela augusti gick till att försöka få solpanelerna uppsatta så det blev aldrig tid att skriva nånting.
Man planerar och planerar men då planerna skall förverkligas så kan det visa sej att det inte fungerar som man tänkt sej. Så gick det med mina solkraftsplaner. Visst fungerade solpanelerna och de ger en hel del energi men så gott som genast märkte jag att den mesta energin kom vid fel tidpunkt på dagen.
De nuvarande solpanelerna börjar ge energi redan klocka 6 på morgonen och producerar som mest klockan tolv mitt på dagen. Men luftfuktigheten sjunker ganska långsamt och är som lägst på eftermiddagen då de nuvarande panelerna redan ger mindre effekt. Torkfläktarna sätter jag igång då elproduktionen från solpanelerna redan börjar minska.
Så det blev att ändra planerna grundligt. De 20 paneler som jag satt upp får bli kvar men resten – 20 paneler – måste jag sätta upp på ett annat tak som ger mera effekt senare på eftermiddagen. Det blev ladans tak som är i vinkel mot uthusets tak – mot sydväst. Då blir det mera effekt senare på dagen.
Det gick inte att använda de fästen som jag hade hemma för de är avsedda för falsat plåttak och ladans tak är gammaldags vågplåt. Så jag måste beställa nya fästen från Tyskland och planera om allting . Det var besvärligt för på ladan finns det ovanpå det gamla pärttaket ett filttak med triangelribbor och utanpå det finns det plåttaket med sinusvågplåtar.
Det finns skruvar för trätak och panelernas fästprofiler men de var ganska korta för ett tak med tre lager. Efter mycket om och men och en del misslyckade försök så fick vi upp 100 skruvar så panelerna borde nog hållas fast. Sedan är förstås det gamla taket krokigt på alla sätt så det blev ett grymt mätande och ställande innan profilerna var så raka att man kunde sätta upp panelerna.
Till all tur satte vi upp ställningar (som vi hade använt för husets tak) för det blev mycket klättrande upp och ned. Men tid gick det så att vi blev två-tre veckor försenade.
Medan vi väntade på nya fästen för ladans tak så satte vi upp de sista plåtarna på bodvindens tak. Det var också lindrigt rakt och vad värre var så är hela uthuset krokigt. Det gjorde inget då man spikade upp pärtor men det är svårare med nästan fem meter långa plåtar.
Underlaget för den sista delen av taket var också ruttet och ojämnt (solsidan) så det måste förnyas. Takstolarna var i gott skick och ganska raka så slutresultatet blev inte så tokigt.
Åter måste jag förundra mej över våra katter som inte bara klättrar upp för aluminiumstegarna utan också kliver ned riktigt elegant. Och stegarna var branta … Jag förstår att katterna var intresserade för råttuslingarna hade byggt bon ovanför pärttaket men under betongteglen. Så det fanns en hel del råtthål och spår efter dem. Det var troligen på den tiden då vi hade sädtorken på bodvinden för omkring 60 år sedan.
Plåtarna är lätta att sätta upp med den långa skogslastaren (8,5 meter) men det var värre med åsplåtarna och ändplåten. Till all tur fick vi hjälp av bergsbestigaren (Henrik) som skuttade omkring på taket så man blev riktigt grön av avund. Jag satte upp en åsplåt och kom nog upp men det var svårare att komma ned helskinnad.
Sedan började tiden ta slut. Jag borde ha satt tröskan i skick men ville ha upp alla solpanelerna med tanke på de grymma elpriserna som ibland gick upp till 80 cent/kWh. Det kan jämföras med 6 cent/kWh som vi hade i december 2021. Vi arbetade med brorsan så mycket vi orkade och hann och fick också alla solpaneler i funktion dagen innan vi åkte till Sverige.
Så kan man förundra sej över att vi åkte till Sverige i stället för att börja förbereda tröskningen av vetet. Men nu var gubben så slut att det behövdes omväxling till takarbetet. Någon ledighet blev det inte för jag höll på i fyra dagar med att slå meterhögt tjockt gräs runt äppelträden i Medåker. Men man fick åtminstone stå rakt upp och ned på marken.
Då vi kom tillbaka så stod stora Zetorn med en spik i framhjulet och flismataren var sönderskruvad i små bitar.
Men det är en annan historia som man säjer.
Träffade ett nationellt tak(plåts)bolag på skogsmaskinmässan i Jämsänkoski och fick besök av en lite lokalare representant. Kort sagt 80-90€/m2 *335m2.
Virke, aluskate, plåt, skruvar nockplåt, kantplåt, frakt och rivning och fastsättning.
Från förut takstolar och rotbräder. Sedan på med ribbor, aluskate, nytt rote och plåt.
Som jag konstaterade här tidigare renoveringsskulden på lantbruksbyggnader kommer att bli enorm.
Varifrån köper du plåt?
Från fältet, samarbetet mellan kesko och lantmännen har börjat gnissla.
Solpaneler
Om det blir strömavbrott så slås invertern ut och panelen slutar ladda, hur har du löst detta ?
Blir aldrig strömavbrott.
Med batteri.
Med generator som automatiskt slår igång.
Jag beställde via Simolins i Borgå men man kan hitta flera leverantörer på nätet. Alla bara förmedlar plåten från Ruukki. Men det var lätt att byta tak för jag behövde inte riva nånting (annat än plocka ned betongteglen) och jag har ett fint pärttak under. Använd INTE skräpet till “undertak” som säljes. Jag satte spontade 15mm fanerskivor som undertak på huset. På det lilla bränslehuset använde jag inköpt “undertak” och det ångrar jag bittert. Tyvärr har jag också ett uselt undertak ovanför verkstaden så nu måste jag lägga om hela taket. Om man anser att spontad fanér är för dyrt så kan man använda oljehärdade masonitskivor som undertak (kallas “board” i Sverige – de kan ju inte svenska där).
Köp plåt på hösten – de har 25 % rabatt just nu. 31 euro per kvadratmeter takyta ungefär. Men den ska sparas ordentligt övertäckt över vintern.
Så långt har jag inte kommit än. Men jag har nog funderat på en “off-line” inverter. Batteri är också en möjlighet. Nu har vi så litet strömavbrott att jag inte är så motiverad att sätta ut mycket pengar på det. På ett år har vi haft ett enda avbrott längre än en halv timme.