Det betyder inte alls att jag sitter i traktorn. Nä, i dagens “jordbruk” gäller det att sitta klistrad framför datamaskinen och försöka ta reda på vad skrivbordsherrarna menar med alla sina regler. Visserligen har jag bytt olja i traktorn men förrän jag vågar mej ut på åkrarna måste jag se om jag kan fylla i stödansökan på något sätt – och det går bara via nätet från och med i år. Nedanstående bild visar en av de viktigaste nutida vårbruksmaskinerna:
Visst har jag arbetat med datamaskiner i 50 år men tycker ändå att det känns fånigt – man borde vara ute på åkrarna och köra traktor … Att sitta framför en skärm och försöka fundera ut hur man fyller i en blankett är nog höjden av improduktivt arbete. Tyvärr måste man göra det i alla fall.
Nu vill jag inte alls kritisera de som gjort upp stödansökningsprogrammen. Tvärtom har de gjort ett fint arbete med att få till stånd ganska lättfattliga blanketter. Men de kan ju inte ändra på reglerna som är dem givna. Så det är ett par hack högre man måste gå för att kritisera det sjufalt förbaskade systemet.
Jag skrev redan tidigare om hur invecklade reglerna är och hur svårförståeligt det byråkratiska språket är (se Ordbruket förnyas) men det värsta är inte reglerna utan det faktum att de slogs fast (så man kan lita på dem) först den 9 maj 2023. De borde ha kommit för ett år sedan eller helst ett och ett halvt år sedan. Då hade man hunnit odla utsäde för alla de underliga reglerna och hunnit förbereda sej på en annorlunda såddplan för 2023.
Nu står vi här ganska så oförberedda långt inne i maj. Förstås kom det utkast till nån sorts regler redan tidigare men de dåliga erfarenheterna av tidigare förändringar har lärt att man inte skall lita på nånting. Det kan komma nya direktiv längre fram. Ho vet om det inte kommer förändringar ännu efter sådden …
På sätt och vis har byråkraterna satt in en mekanism för förändringar ännu på hösten i och med att höstanmälan blivit mycket viktigare. Efter skörden kan de sedan konstatera att en del direktiv gick fullständigt i putten och andra behöver ändras. Jag förstod att det redan råder en ganska stor enighet om att vissa alternativ är nästan omöjliga att förverkliga. De är mest önskedrömmar och har inte mycket med verkligheten att göra.
För oss leder den här situationen till att vi måste lägga en hel del i träda för att uppfylla kraven på växelbruk. Nu har jag inget emot växelbruk men man går inte över till växelbruk med nån veckas varsel … Tvärtom måste man planera och förbereda minst ett år i förväg. Nu har jag faktiskt kört med växelbruk men det gillas inte enligt de nya reglerna. Allting nollas från och med i år. Så tio hektar vall räknas inte alls med utan jag måste träda 33 % av fjolårets veteåkrar. Om reglerna hade kommit förra sommaren så skulle jag ha kunnat så höstvete men det gick alltså inte i det här systemskiftet. (Höstvete går för övrigt mycket dåligt på våra åkrar)
Förra våren borde reglerna ha varit slutgiltiga så att jag hade kunnat så in i vall nya åkrar – men det gick alltså inte. Dessutom borde jag ha kunnat bryta den nuvarande vallen men det gick inte heller enligt det gamla systemet.
ÖVERGÅNGEN till det nya systemet var fullständigt uruselt planerad – om den nu alls var planerad. Om avsikten var att förstöra all tillit till politiker och tjänstemän så har man däremot lyckats över förväntan. De enskilda reglerna kan man ha litet olika åsikter om men det absolut värsta var hur övergången genomfördes.
I år firas makttillträdet för Gustav Vasa 500 år. Han var en riktig skurk och dalabönderna fick ångra sej bittert att de gav honom sitt stöd för han tog in utländska knektar som tog livet av de som vågade protestera. Sedan tog han närmare 20 000 bondgårdar till sin egendom (inte kronans) varav tre i vår by. Trots det så funderar man i mången mörk stund då man kämpar med dagens byråkrater om det ända hade varit bättre med Gustav Vasas brev till fogdarna (=dagens byråkrater) som ofta avslutades med “Härefter rätten och packen I eder”. Men vi har sett vad en enväldig tsar (Putler) kan ställa till med så vi får väl stå ut med våra råddskallar …
Nu har i alla fall vintern börjat tappa sitt grepp (segt har det varit) och i dag sken solen och det var varmt och torrt så jag började torka fjolårets veteskörd. Luften fukthalt var omkring 30 % på eftermiddagen och solpanelerna gav maximal effekt (10kW). Dessutom var elpriset riktigt lågt (2,5 cent/kWh) så det blir en billig torkning. I morgon går elpriset på eftermiddagen ner till 0,15 cent/kWh.
Lägg märke till att panelerna gav nästan 90 kWh i går (Yesterday 89,24 kWh) då det inte kom några moln alls. Det är första gången som jag kunnat pröva dem på allvar och det verkar fungera som det var avsett.
Hela dagen i går satt jag framför datamaskinen men måste gå ut ibland för att få luft och då hjälper det att se på våra blåsippor som nu spritt sej över hela gården. Jag gillar blommor så jag blir genast på bättre humör.
Men man kan se att sipporna lidit av den kalla vintern som kom tillbaka i slutet på april. Ett par dagar i april var det +20 grader hos oss men sedan blev det svinkallt. Förr om åren har blåsipporna varit mera intensivt blå – nu hukade de sej och vågade inte riktigt slå ut. Som ni ser så ligger alla fjolårslöven kvar och det är därför som vi har så mycket blåsippor. Om man börjar kratta bort löven så förstör man lätt blåsippornas tillväxtpunkter (har jag fått höra av trädgårdsmästaren).
En olycka kommer sällan ensam. Vår lilla bråkstake Ruff vom Fjomp har växt till sej i styrka och snabbhet (men inte förstånd). Nu kommer han upp i närmare 100 km i timmen – ser det ut åtminstone. Det var problem att få en bild av honom för han stod knappt still en sekund. Till all tur så finns det många intressanta dofter och sedan blir han så trött att han slocknar i sin korg.
Jag har fortfarande inte någon såddplan men jag har försökt få igenom olika kombinationer på stödblanketten. Mest får jag ett utropstecken i “Vipurådgivaren” och aja-baja, går inte. Växtföljden är det värsta. Visst får jag igenom nånting men då blir det mycket litet veteodling (1/3-del av totalarealen). Resten blir träda fastän proportionerna borde vara tvärtom.
Jag får väl lita på att unga husbonden kan hitta på nånting. Han försökte på skoj använda det mycket omtalade AI (elektronhjärnan) för ansökan men det gick inte. Den kunde nog ge en massa text om vetenskapliga frågor (troligen helt felaktiga) men ifråga om stödansökan gav den upp direkt och meddelade bara att det klarar den inte alls av. Byråkratreglerna var så infernaliskt invecklade.
Så säj inte att att byråkraterna är dumma – de golvade AI direkt !
Tänk på oss då nisse obildade eller eller mycket lågbildade, själv har jag en mycket nära anhörig som får ta det alltså blankettifyllandet så jag lyckas hålla styrfarten och inte kommer av mig utan kan konsentrera mig på viktigare saker. Det är klart ett fel i blanketterna och följderna är katrastofala för jordbrukets ekonomi och framtid. I synnerhet om man inte har stöd av ett lönearbete att täcka upp med och kvitta moms med.
Igår kom skogsplanteringen igång och det blev en lugn start med två lådor stora granar 2*160 så det blev 320st plantor.
Jag tänker, jag tänker … Det är för jävligt. Men inte har jag mycket hjälp av teoretisk datateknik då jag fyller i blanketterna. Det krävs snarare juridisk och byråkratskolning för att klara av dem. Hanken med en extrakurs från ett amerikanskt universitet hur man drar folk vid näsan kanske ? Lagvrängarskolning är troligen det mest användbara … Nä, skämt åsido så är det nog andra inkomster som behövs. Men jag trivs så bra med att pyssla här på gården (och i skogen på vintern). Så man får bara försöka härda ut. Värre var det förr då kungens fogdar kom med beväpnade knektar och tog rubb och stubb och bonden fick vara glad om han kom undan med livet i behåll.
Alltså inte behöver du ju nån växtföljd i år om du lämnar bort fånggrödorna? Visserligen flyttar det problemet ett år framåt,
Men det finns ju nog andra sädesslag än vete som bryter paragraferna?
Men de borde ju nog ha öppnat Vipun redan i februari-mars, och med preliminära stödnivåer så att man kunnat göra odlingsplanerna lite tidigare än i Maj.
Tur nu ändå att man kan göra stödansökan före åkerarbetena så man inte behöver så om nåt bara för att fylla paragraferna.
Nu förstår jag inte. Även om jag lämnar bort fånggrödorna och sätter in mellangröda så får jag “Kravet på växtföljd uppfylls inte”. En tredjedel av fjolårets veteareal måste obönhörligen bytas.
Sedan är det frågan om andra växter. Det är alldeles för jävligt att byta ut vete mot korn eller havre. Efter 20 år har vi äntligen blivit av med korninblandningen i vetet. Hur man än försökte så kom det in det förbaskade kornet i utsädet – inte mycket men det retade ögat så in i norden. Och korn vill jag inte odla – är det torrt så gulnar det och är det vått så gulnar det på våra styva lerjordar. Vall är däremot bra för klövern luckrar upp jordarna vilket kornet inte gör. Havre är bannlyst på grund av flyghavreproblemen. Vall är det bästa i växtföljden – vi har ibland metershög klöver (liggande förstås) så jag får gnissla tänder och ta förlusten. På grund av att bara 25 % får vara naturvårdsvall så förlorar jag en hel del i år.
Ännu den 25 april kom det ändringar i stödundervisningen så de hann helt enkelt inte få igång systemet tidigare. Det är nog på högsta nivå i Bryssel som de klåpade genom att inte tillåta en övergångsperiod på minst ett år. De jäkla banditerna borde tvingas odla sin egen mat enligt sina egna regler – och ingen mat utifrån !
Var det månne så att fjolårets fånggrödor kräver 33% ombyte redan i år?
Jag hade 25% och det gick igenom som stödansökan.
Jag har haft växttäcke hela vintern på 100 % av arealen eftersom vi kör med direktsådd men det fick jag inga pluspoäng för utan allt börjar från noll på nytt.
Nu har jag efter två dagars sökande äntligen hittat mångfaldsåkerknappen (äng) och beställt utsäde så jag sätter in det i stället för grönträda. – alltid litet bättre. Men tio hektar vall måste jag spruta med glyfosat och sedan hacka för att kunna så vete. Det går massor med bränsle för jag måste köra med hacken mot jorden på krypväxel. Få nu se om det blir någon vidare skörd från det. Man borde nog förbereda skiftet på hösaten.
Jag har inte hunnit testa programmet ännu men har tidigare gått igenom anvisningarna. Då tyckte jag inte att det borde uppstå några problem men man vet ju inte vad som väntar när man börjar fylla i. Har en del nya åkrar i år och det kan vara att förra odlarens uppgifter trilskas. Men nu är det bråttom på åkern, jag sår enligt min tidigare odlingsplan från i höstas och söker stöden sen. Man kan ju inte börja låta Bryssel styra vad man odlar det får nog åkrarnas förutsättningar göra. Beklagar att jag inte hunnit skriva mitt påbörjade inlägg färdigt. God fortsättning med ifyllandet och vårbruket.
Det är inte problem med annat än kravet på växelbruk som är alldeles för strikt. Jag har 10 hektar vall men den räknas inte eftersom allt nollas så måste jag bryta den. Det hade jag gjort i alla fall men på hösten. Det är mycket illa på våra styva lerjordar att börja bråka på våren. Jordbruket går inte att ändra med så kort varsel. Det är som att vända ett stort fartyg i vår å – det är svårt.
Vall räknas ju inte med i växelbruket, bara ettåriga växter. Och har du bara vete utan fånggröda kan du så vete på samma åkrar där du hade vete ifjol, och bryta vallen först nästa år
Du måste ha andra åkrar där du bytt gröda för jag får genast fel i rådgivaren så fort jag försöker fortsätta med vete helt oberoende av om jag har fånggröda eller inte. Det tycks vara ett obönhörligt krav att en tredjedel av fjolårets ettåriga växter måste bytas. Mellangröda räknas med först nästa år.
Det här ställer till det ganska ordentligt för mej i år och jag är sur för jag har kört med vall i växtföljden ganska länge (en tredjedel) men det räknas inte.
har du fråga råd av någon rådgivare eller av myndighetterna hur du ska lösa dit problem?
Nix, jag är litet allergisk mot rådgivare och föredrar att ta reda på allting själv. Men Henrik (unga husbonden) och jag kom i går fram till hur vi skulle göra. Det blir litet problem första året (i år) men sedan borde vi få systemet att rulla. Om det inte blir problem med vädret så bryter vi de gamla vallarna och sår vårvete där. En del åkrar sätter vi med mångfaldsväxter – utsädet är inte så dyrt: 75 euro per hektar. Sedan skall vi kanske prova med höstvete även om jag har dåliga erfarenheter av tidigare odling. Vi har haft ganska mycket vall också tidigare så det ändras inte – det var bara det här året som blev problematiskt därför att allting nollades och växtföljdskravet började gälla utan övergång.
Rådgivarna är det inget fel på – vi har två från vår by som är riktigt sakliga men de har bråttom just nu så jag ids inte störa dem. Vi har fått ihop såddplanen ganska bra nu redan. Och rådgivarna kan inte ändra på idiotiska regler som kommer uppifrån. Som jag skrev tidigare så är huvudfelet att det inte blev en övergångsperiod på ett år åtminstone.
Bönder har överlevt värre tider genom århundraden …
Mycket möjligt att Nisse kan reglerna bättre än mig men jag är lika skeptisk som Magnus… Jag trodde det var mellangrödan(om man väljer den) som ställde till det?
Med gällande regler anpassade för praktisk odling i mitt huvud är:
Fånggröda – under hösten kvävesamlande växtlighet som sås tillsammans med huvudgrödan via höfrösålådans slangar ner i såbillen eller bakom.
Mellangröda- under hösten kvävesamlande växtlighet som sås efter huvudgrödan, dvs med höfrölådans slangar frisläppta EFTER såbillen. Men före välthjulen. Står inget i reglerna att det måste vältas emellan.
Kommentarer?
Själv fick jag gratis råd av ekoodlararrendatorn till grannskiftet att jag bör göra vallbrott på hela skiftet för det sprids maskrosor till deras skiftet av mitt. Mitt svar var att så har skett två timmar före.
Klöver hade också utvintrat och minskat så nyttoeffekten avtog drastiskt. Inte är vi på något vis osams
Somliga bara tänker och andra tänker och måste säga det också.
Skogsplanteringen fortsätter men bara 320plantor i medeltal per dag. Vårregnet uteblev(igen) och jordhoparna från högläggningen är kruttorra, är det skarplera så är de som en bordskiva som “flyter” på mossa och jung och vid fjärde femte stöten med planteringsröret spricker de sönder. Stöter man i marken direkt där det skrapats bort mossa är marken väldigt hård och man får dra allt vad man orkar för att få bort röret efter plansläppet. Skogsskiftet som höggs och höglades i fjol fick en nitlott och gick till granskning av skogscentralen. Bla kvarlämnade högstubbar och kvarlämnad dödved skall granskas. Virkesköparen hade också fått en hel del frågor och jag blev erbjuden att följa med på granskningen. Man får lite känslan alla granskar alla så tillsammans höjer vi bnp men det riktiga jobbet ger inte så mycket i sig själv.
Reglerna har jag inte läst så noga utan jag prövar bara hur man kan fylla i stödansökan. Och jag får back oberoende av om jag väljer fånggröda eller mellangröda.
Så jag måste lägga en tredjedel av fjolårets veteåkrar i vall (eftersom jag inte vill byta till korn eller havre som jag skrev tidigare). Det blir alltså “mångfaldsåker” eftersom det har billigaste utsädet och bästa stöd (300 euro/ha). Sedan kan jag välja mellangröda på *årets* veteåkrar och då kan jag så vet på dem igen nästa vår. Men i år kommer jag inte undan byte av växt på en tredjedel av fjolårets veteåkrar. Höstvete kan jag inte så på dem nu i vår.
Det betyder i praktiken att vetearealen minskar betydligt i år. Jag har inte hittat på något sätt att fylla i ansökan på annat sätt. Det är ingen idé att tolka reglerna för det är ansökan (Vipurådgivaren) som avgör vad man får odla eller inte. Berätta gärna för mej hur jag kommer förbi kravet på växtbyte på veteåkrarna på annat sätt … Då vill jag veta hur man fyller i ansökan !
Märk väl att jag aldrig haft någon fånggröda på hösten eftersom vi kör med direktsådd och inte bearbetar åkrarna alls efter skörd.
Lämna bort fånggrödan så kan du så precis samma som ifjol på hela arealen. Är ju endast om du anmäler fånggröda i år som du måste byta gröda på 33% av arealen. Och du kan så vete på 33% av arealen i 3 år i streck, 3:e hösten sår du en mellangröda som växer i 2 månader så har du brutit växtföljden och kan så vete på nytt år 4.
Nå, nu hittade jag felet. Den förbannade fånggrödan fanns kvar på ett ställe ännu fastän jag trott att jag tagit bort allt. Och nu godkänner “rådgivaren” (man borde döpa om den till “Vipufogden”) att växtföljden börjar först 2025. Men tyvärr så är traktorn sönder och måste brytas av på mitten (kopplingen är slut) så det blir ingen vetesådd mer i år misstänker jag.
Egentligen borde man väl inte skriva det här… men jag tror nog inte alla bönder insett detta ännu: Det här är den stödperiod med minsta restriktioner någonsin gällande kvävegödsling och skyddsremsor, av vilka båda två förorsakat mången bonde huvudbry genom åren. Så allt har inte blivit sämre. Nu borde det ju rimligen komma en spike uppåt i havens nitratnivåer eftersom allt är det finska lantbrukets fel… Eller? 🙂
Och så har antalet olika vallar minskat från 33 till 17 ! Se
https://www.ruokavirasto.fi/sv/om-oss/aktuellt/livsmedelsverkets-blogg/bloggtexter/blogg-fodervallen-ar-nu-annu-gronare/
Och på åkrarna ser de alla ungefär lika ut …
Nåå ja misstänker att Yaras ockerpriser effektivt begränsar gödselmängderna i år.
Jag köpte litet gödsel nu i vår även om det var med långa tänder. I alla fall hade priset gått ned från skyhöga 1500 euro/ton till litet under 600. Men priset på vete har också gått ned så värst lönsamt är det inte. Se på mitt inlägg för tio år sedan om “optimal” gödsling (Optimal gödsling – för vem ?). Det mest lönsamma är att gödsla ganska litet – då får man mest tillbaka för varje euro man ger ut. Fast bruttoinkomsten sjunker då också.
Som jag skrev tidigare så är det mycket problematiskt för mej eftersom jag säljer vetet ett eller ett och ett halvt år efter det jag köpt gödsel. Jag tror jag måste bygga upp ett lager med gödsel och köpa in bara då priset är lågt. Nu använde vi gödsel producerad år 2021 och det fanns inga klimpar alls fastän den förvarats utomhus i två vintrar. Men vi har 20 cm luft under säckarna och presenningar över dem – oftast med en eller två säckar utanpå så att presenningen lutar ordentligt utåt. Viktigt är att få säckarna direkt från fabrik för mellanlagring har ofta gett sämre kvalitet.