I förrgår kväll lyckades vi få ihop den stora Zetorn (14245) med hjälp av två domkrafter, två taljor och mycket ruggande hit och dit. Problemet var förstås att få axlarna på rätt plats i kopplingen. Ett nytt centreringsdorn hjälpte inte utan den yttre axeln med räfflor krånglade. Den är kort och går till kraftuttaget men är alldeles lös så det hjälpte inte att vrida svänghjulet. Inte heller hjälpte det att vrida kraftuttaget för det är kopplat till axeln med en hydraulisk koppling så man borde starta motorn först. Men till sist lyckades vi genom att turvis släppa efter och spänna ihop vrida den lösa axelstumpen så att räfflorna passade ihop.
Centreringsdornet har också en historia. Jag hade en centreringsmanick för lilla Zetorn (8011) men den har en annorlunda koppling. Som man kan se på axeländan till höger så ska centreringsdornet ha tre hack. Enligt handboken skall de vara 19,95 mm, 32 mm och 47 mm. Det visade sej sedan att det inte stämde utan det måste vara 20, 31 och 43 mm.
En vecka satt jag och väntade på verktyg till fräsen. Enbart en fräs räcker inte till utan man måste också ha verktyg för att spänna fast arbetsstycket och så lämpliga frässtål. Man kan antingen sätta en svarvchuck på fräsen eller så skaffa ett rundmatningsbord för att spänna fast arbetsstycket. Jag hade ingendera men beställde båda för framtida behov. Tur var det för jag fick först rundmatningsbordet och konstaterade att det var ganska svettigt att veva det. Utväxlingen var 90:1 så jag måste veva 90 varv för varje varv som arbetsstycket vreds.
Det viktigaste är att fastspänningen är riktigt stabil. Provstycket ovan är ett gammalt rostigt rör och det blev ingen större precision för det. Det tog tid att skruva fast rundbordet också för de fästen som följde med var 16 mm medan fräsens bord har 14 mm spår – trots att bägge kom från samma tillverkare. Det gick ju att fräsa ned fästena på ena sidan till 14 mm men det visar att man skall vara grymt noggrann och kolla all mått flera gånger. Fast visst får man fel ändå.
På bilden ovan är motspetsen (till höger) ännu inte i bruk. Den förbättrar precisionen betydligt. En 100 mm svarvchuck skall jag koppla till fräsen i stället för den nuvarande pinnfräsen och då roterar arbetsstycket medan skären sitter fast i koordinatbordet. Det borde ge betydligt mindre vevande. Men precisionen torde vara bättre med arbetsstycket inspänt mellan rundmatningsbordet och mothållet.
Att ha ett rostigt rör som lätt kröker sej ger ingen precision som man kan se av bilden ovan. En plan bit som var ordentligt fastspänd gav en betydligt snyggare yta. Det här är en ny teknik för mej så det kommer att ta tid innan jag får bra resultat. Förr körde man med smärgel och filade på fri hand vilket inte heller gav någon större precision.
Fördelen med en fräs och svarvtillsats är att man kan göra helt ny saker. Det går att svarva ned en axel och svarva ut en lagerhållare. Dessutom kan man fräsa kilspår i en axel. Kort sagt så går det att tillverka enklare reservdelar själv. För många år sedan hade jag en mekanisk verkstad att svarva upp ett lager men det kostade lika mycket som hela rundmatningsbordet (närmare 300 euro). Det var till vår gamla tallriksharv som har åtta lager och dem är två ännu osvarvade. Hela tallriksharven kostade i tiderna 5000 mark så det var mycket olönsamt. Problemet var att lagren inte var i standardstorlek.
Det behövs inte många reparationer som jag gör själv innan jag har sparat mer än vad hela fräsen plus verktyg har kostat. Och man behöver inte köra nånstans och inte vänta då man har egna verktyg. Sedan är det en annan sak att man är en klåpare så det tar mera tid för mej.
Nu gäller det ännu att skruva fast hytten och fästjärnen för frontlastaren innan traktorn kan köras ut och tröskan kan tas in och sättas i skick. Jag tog ett varv kring åkrarna och även om det inte blev nån bra skörd så är den inte katastrofalt dålig heller. Besprutningen gick något så när och vetet har växt hyfsat. Men råddet med vårens stödansökningar gjorde att över tio hektar vete blev vall eller mångfaldsåker så det är för liten areal och ingen skörd kan kompensera det.
Det som åter i år har växt alldeles förskräckligt är vallen – eller närmare sagt klövern. Det är en så fin återväxt att man harmar sej över att vi inte mera har kossor. Och det är ju omöjligt att börja med kossor på nytt på grund av alla byråkratkrav.
Efter morgonnattens två regnskurar à 4mm lyser nu solen.
Fick första havreskiftet tröskat 20.8 lite oklart av vem för grannens viltkamer hade fångat in en tröska som inte funnits i byn, efter lite efterforskningar var det nog “pojkarna” som de borde varit.
De hade bytt tröska och hade nu en 20″ eller sex meters skärbord N-H. De var efter en bättre begagnad men ny blev plötsligt lika förmånligt. Maskinfirmorna tydligen köper in ett x antal till landet och när hösten närmar med stormsteg och de flesta ännu är osålda så kan vem som helst av den gamla stammen som räknat ränta i slutet av åttio och början av nittiotalet att det blir en dyr vinter med många tröskor osålda på backen över vintern. Hemåker har ännu gröna inslag och väntar ännu på mognad. På en sväng till och från storstan på en vecka så har jag sett sex skörade sädesfält.
Morotsbonden väntar på bra skörd för det jämna regnandet har gynnat senhöstväxande växter.
Vi fick 20 mm en natt och det har kommit små eftermiddagsskurar nästan varje dag. Nu har vi 33 mm i regnmätaren för omkring en vecka. Höstvetet börjar vara tröskat men vårvetet är ännu inte färdigt att tröska så det går nog till september för mej.Stora Zetorn är igång igen efter diverse oljeläckor som alltid kommer efter det att man skruvat loss förbindelserna. Verkstadsarbete är det ingen brist på så det gör inte så mycket fast det regnar. Handbromsen gick inte genom besiktningen så vajern måste fixas.
Annars är det riktigt skönt väder här nu.
Såg på nätet att man beviljat undantagstillstånd att “fääd åpp e” med glyfosatpreparat i Sverige pga
dels den torra försommaren som gjorde att (liksom på många åkrar här) en del av grödan började på nytt när regnet kom och växtarna är ojämna med mycket grönskott och halvfärdig säd. Har prövat detdär en gång och nog är det billigt sätt att torka på! Löper lätt genom tröskan också! Dessutom tar det faktiskt betydligt bättre mot kvickroten jfr med att spruta på stubben.
Tog i ett svagt ögonblick på att slå vassar med slyröjaren åt villaborna vid Fäboda. Hann slå hälften så började havsvattnet stiga (ca 30 cm på en timme) så jag fick ge mig. Det var den 24.07 och sedan dess så har det regnat av bara och havsvattnet varit alldeles för högt för att färdera projektet! Hade ju förståss varit kul för dem att få undanröjd vassen innan veneziaden (villaavslutningen). Ställvis är den så välväxt att fast man står i traktorhytten är det nätt och jämnt man ser över den. Vi pratar givetvis bara lägsta växlarna och ändå behövs precis allt som finns framför vindrutan.
Med dethär regnandet kommer det att bli problem med bärigheten på åkrarna. Ställvis har säden lagt sig rätt kraftigt också och där växer det ju förståss igenom och gror i axen med 18-20 graders värme och en regnskvätt varenda dag!
Ni har haft helt annorlunda väder än här. Visserligen har det i augusti kommit omkring 22+33 mm men tar man ett spadtag så är det kruttorrt under. Det underliga är att det kan regna i Borgå och ännu i kyrkobyn men vid Hindersby rå så tar det slut … Utom ifall regnet kommer söderifrån. Men den här sommaren har nästan allting gått väster om oss. Historiskt har vi minsann fått regn och jag kommer bra ihåg 1962 då vattnet för första gången kom upp till huset och vi inte kom ned till byn ens med traktor. Det är de senaste åren som har varit så torra.
Jag misstänker bara att det nog kommer regn – då vi börjat tröska.
Efter 31 mm senaste natt så har ett par tröskor gett sig ut på fälten igen i eftermiddag. Efter det får väl torkarna vänta sig en hård kamp att få fram handelsduglig spannmål.
Fick det klart tröskat senaste fredag och efteråt eftervård igår genom att slå dikesrenar och idag att markartera, nu är det ordet också hotat för det heter jordanalys när det gäller ett specialmiljöstöd eller va fan det nu heter idag men bevattning i vårt fall. Jordanalysen är skitdyr(86€) gemfört med markkartering. Jordanalysen räcker dock med två prov. Har ännu att köra bort (ut)en liten jordvall men det fick vänta pga mycket regn så det inte packar åkern i onödan.
Gick igår in i börsel och har spot +0,38€ per Kw/h. Tror det blir el över när vi nu går in i en lågkonjunktur.
Väderprognoserna var milt sagt osäkra – mellan 0 och 30 mm. Sist och slutligen hade vi 17 mm i mätaren men det skall komma mer på torsdag morgon.
Elpriserna varierar mycket men vi använder just nu väldigt litet så solpanelerna skickar ut 30-80 kWh per dag. Vi värmer vatten (500 liter) med el mitt på natten då det är billigt och säljer el på dagen.
Kornet gick på 30,6% fuckthalt hörde jag av en bekant som avbröt tröskningen nyligen.
Temperaturen är för hög på natten och idag igen regn. Det här kommer inte att sluta bra och dagarna blir kortare dag för dag och imorgon är det september. Igår höjde bokstavsmacken dieselpriset ca 20 cent/liter var den orkanen i usa eller var det något annat, ingen aning ännu.Idag har två tankbilar passerat med oljeleveranser. Har alla räddat utsädet? Spänningen stiger. Skall forsätta köra ut diksjord.
“Raindrops keep falling on my head…” Nu äre våått i Pedesi!! 34 mm i förrgår och 28 mm hittills idag! Och regnar fortfarande!! Mera regn utlovas i helgen men från nästa vecka något bättre,kanske… ?
Per, detta att bränslepriset höjs varenda höst beror på att jag startar torken! Sedan i oktober när jag slutar torka brukar det gå ner. Årligen förekommande fenomen. Vissa påstår att det har ngn connection
med att semestersäsongen börjar i europa, men jag tror nog att det är tämmeligen marginellt vad det påverkar jfr min torkstart!! Ser för jävligt ut på åkrarna med allt regnande! Kvickroten tycks vara en vattenväxt tillika som den tål torka bra. På vissa skiften tar den helt överhand. Spannmålen finns nog där under kvickrotsbladen men den har ingen chans att torka upp och med 12-13 grader på nätterna och 15-20 på dagarna så är den som i ett våtvarmt omslag och axgroningen kommer som ett brev på posten. Så torkning kommer nog att behövas i höst!
Här kom det bara 5 mm så ni har det betydligt värre. I augusti fick vi 22+33+33+5=93 mm ungefär – mest i slutet på månaden.
Ogräset har varit besvärligt. Det var så torrt på försommaren att det inte grodde förrän vi hade sprutat men sedan eftr midsommar började det gro då det kom litet regn och nu finns det en hel del ogräs på åkrarna. På mångfaldsåkrarna grodde allt först i juli – utom tistlarna som har djupa rötter. Så nu finns där minsann mångfald. Men inte precis den avsedda.
8 mm i morse och hittills 3,5mm men nu ljusnar det något men!
Håller på med dikesvallen ca 3m hög som ännu är kruttorr innuti men i stubbåker går lastbilsdäcken på släpvagnen igenom och skär vassa spår. Ändrinsdeadlinen på stödansökan gick ut och sateliten kör förbi tre gånger om dagen eller va det var tredje dag, o för ofta i alla fall. Somliga tycker med en timlön på 6,40€ per timme som medelbonde så skall man inte klaga om det drar ut på tiden. Försöker ändå tänka på åkerns bästa. En massa tid tar det och inte blir det optimalt, i teorin skulle man gjort det betydligt bättre men när man lever i verkligheten så blir det som det blir.
Här har också kvickroten tagit över delvis och helt vissa skiften.
Igår lördag satte regnet igång igen och den här gången kom det 30 mm.
Metsä i kaskö ordnade också öppethusdag för allmänheten för att skapa possitiv attityd inför det kommande fabriksbygget. Bra arrangemang utförd i bra väder. Folk bussades runt och fick se nuvarande
mottagning barkeri hack. Ca trettio virkesbilar mottas dagligen varav 70% löv och 30% barrtäd varav över nittio procent inhemskt virke. En bra dag hackas 3500 kubik flis. Bark blandas med slamrester från reningsverket som bränns i ångpannan som ger ånga till vidare prosesser i framställningen. Någon elproduktion finns inte utan köps från koncernens övriga fabriker. Fabrikslagret med massabalar var välfyllt så åtgången kunnde varit bättre.Det blev några korvar och några kaffe ja plus en del lotteri. Tiden får utvisa om vi får någon ny fabrik eller inte.
11 mm är dagens skörd av regnet.
Gjorde ett motoroljebyte i j-Dn Efter varmkörningen så blev det att tappa ur och det blev en tredjedel i avtappningskärlet en tredje del på kjällargolvet och en tredjedel på halarna allt orsakat av en styrslang som någon placerat lämpligt att korsa strålen ur oljetråget. Satte hylsskaftet på framskyddaren varav det föll i betonggolvet och gick sönder. Tror det var biltema så får väl åka dit och begära ett nytt på garanti, då brukar de fråga efter kvitto så brukar jag säga kvittot är hemma helt men grejjen här är sönder. Fick också hämta en ny kopparbricka för pluggen. Förgalret till kylarna var tilltäppt av “ludd” så det blev ta till högtryckstvätten och tvätta rent på högra sidan när man en gång hade bort “plåtarna” någon var av plast sas. Ännu är det något spännhjul som väsnas till fläcktremmen, prövade med lite siliconspray men får si om det hjälper.
Hörde i kauhajoki brukade fuktmäteren slå i botten när de prövat leverera spannmål till mottagningen.
S-Ö +13 grader med kraftig dimma och ett eltimpris på 26,35c/kWh. Det råkar vara väldigt högt mot medeltalet för ofta har det varit 1-8 cent.
Vägdikesjordvallen är äntligen utkörd och nog kan en femsiffrig byggdevägs jord också innehålla allt möjligt. Plogpinnar navkoppar balsplast gödselsäckar(små) stabbar alltså korta av trä gjorda att sätta under släpvagnsbommen videbuskrötter ölflaskor av glas som hållits hela hela vägen ut på åkern ,någon apoteksflaska av glas, en råsten(råpinne) och så stenar mycket stenar ca 2 snöskopor(måttligt fyllda).
Allt av ca 30 st lass på boggiesisu. En skopa kördes till en skogsrå för att få bättre bärighet och den andra gjordes till ett monument i parken som finns mellan båda infarterna till gårdsplanen.
Har annars varit allergisk mot sten för med potatiströskan har det kommit några ton per år. Stenar mellan 30-300mm plus alla nyröjningar och dikesprojekt med betydligt större stenar.
Hade också besök av en fästing och en älgfluga för någon vecka sedan. Fästingen fixades bort med en fästinglasso. Konstigt när de inte känns av dem men till sist anar man att något är fel men utan smärta. Hörde på radion att de nu också börjar förekomma i växthus. De kan nog också överleva några dagar i kläderna.
Efter den för österbottningar berömda dragsviksrutten vägnummer 8 2 41 E63 224 110 52 och till sist 25an så kan man bara konstatera att nästan hela den rutten är i samma skördeläge. Finns nog tröskat och nog tröskades det och nog finns ännu väldigt mycket otröskat. På väg 41 hade lite höstplöjts och närmare aura hedelite höstsåtts. Tillbaka till tröskandet nog hade många skiften saxats och hoppats över på ett onaturilgt sätt. Allt för att få bort något och kanske få hjämn fukt i partiet och sedan ta bort det sista om det nu blir klart och bra väder. Claas och new-holland var det dominerande tröskmärken och såg bara 4-5 st sampo. På en åker hade elsparkbrädan lämnats kvar när någon hämtat bort tröskan.
Temperaturen var 21 och en god stund 22 grader och solsken.
I väntan på börsmorgon så finns några minuter.
Pumpen på farmartanken slog tomt och det var dålig tajmning med rekordhögt råoljepris.
Räntan på jordbrukskrediten är 7,40%, grävarn 6,982 och billiglånet på skog 4,40. Även om summorna är överkomliga så nog börjar det bita. Vi kommer gå in i en lågkonjunktur som år 89-91. Frakten som brukar gå från raumo till europa brukar innehålla 25 enheter nu går 2-3 enhter per gång.
Med timmpriser på elavtalet så blev man “ännu” beroende av en sak. Dyraste idag 37 cent kW/h och vissa dar 8timmar nästan gratis. Först har man lärt sig spara men nu är man helt ställd när elen är gratis och man vet ej vad man skall göra av den. Man borde varit ingengör för nog finns ännu saker att hitta på och uppfinna.
Hällde 10mm ur regnmåttet igen och 20mm i söndags.
Sässkiften med insådd för lite gröngödsling torkar inte mera upp utan tröskhjulen är förblir våta(fuktiga) ocd då är det bäst att svedda av topparna om ens det är vettigt.
Spanmålskvaliteten ändras med en rasande fart livsmedelsdugligt- foder och till sist brännbart i någon stoker. Allt detta med den dyraste gödselinköpen inte bara i mannaminne utan i historien och drivmedel ungefär samma. Stödutbetalningarna däremot blir det senaste i hela eu hitorien för oss då bönder.
På senare år har uppståt något nytt man bara tar bort ett yrke(näringsutövning) över natten.
Torvproducent, pälsfarmare och nu då också strömmingsfiskare. Tänk om man hade den makten och det mandatet. Själv skulle jag spara sådana som gör något vettigt och ta bort sådana som bara producerar tal och skrift som bara försvårar andras livseksistens.
Granskiftet som det odlas ekoärt på så tog kvittroten från början från mitten men nu har 80% farit och nu kalasar en duvflock på ett par hundra individer på resten. Växt och djurriket tog all skörd och kvar är kvickrot som borde fått sig roundup i en vanligt odling men här icke möjligt.