Det var jämmer och elände, sjuk rygg och värk överallt då golvet i tröskhuset skulle förnyas. Att slå nytt cementgolv borde inte vara så svårt men jag kom fram till att det måste sänkas med 15 cm. Man kan bara inte sätta in ett nytt golv som är armerat utan att sänka det. Det gamla golvet från 1945 var lätt att riva för då var det brist på cement och det var tunt och svagt men ny betong kräver grymma maskiner att få bort så det måste sänkas så mycket som möjligt med tanke på stora maskiner och lastbilar. Man vill helst inte lyfta en 30 meters ladugård uppåt.
Det gamla golvet låg ganska högt och jag hade fyllt upp med 20 cm grus utanför så det fanns utrymme för en sänkning. Problemet var att det fanns stora stenar under golvet för ladugården var byggd på en stenbacke. Nå, det gick att ta bort de flesta stenarna och kila sönder de stora även om det var ett grymt arbete. Misstaget var att en gammal gubbe började svänga släggan som om han var 40 år yngre. Det gick bra i början men sedan blev det allt svårare att komma upp ur sängen följande morgon och det gick åt en hel del värkpiller.
Det går inte att få in lastbilarna under vetesilorna förrän golvet var klart så det var bara att borra och kila. Den största stenen krävde hundratals hål innan den var tillräckligt låg. Det var inte möjligt att spränga den för den låg under ena ändan på huset. Men efter en månads arbete så kunde vi börja gå uppåt.
Ett lager sand under golvet sattes in för att jämna ut underlaget. Det blev inte tjockt för på sina ställen fanns det kvar rötterna till stenar som jag inte orkade kila ned mer. Men det blev tio centimeter under den nya golvytan så det fick duga. Underlaget var delvis sten och delvis lera men orörd lera är ganska stabil så länge den är torr.
Sedan var det bara att släpa in betongnäten av 6mm järn och sätta lyftare under. I jämförelse med det gamla golvet som inte hade några järn alls och var under 5 cm tjockt så borde det nog bli betydligt starkare. Det gamla golvet har fungerat i 80 år även om det på sista tiden började brytas sönder här och där. Då man sopade det så åkte en del av golvet ut också.
Sedan blir det en lucka i fotografierna för ingen hade tid att fotografera då vi bredde ut betongmassan. Det är ett tungt arbete och det är bråttom för då massan börjar stelna så blir det omöjligt att jämna ut den även om den är lös då den kommer ut ut cementbilen.
Efter en tid då man kan gå på betongen så skall den slipas med “helikopter” eller planglättare. Jag undrade först vad en plang-lättare var för nånting tills jag kom på att det är en plan-glättare … Det var en tung maskin som lätt for iväg på egna vägar men vår granne Skoars Mika som är erfaren byggkarl kunde nog styra den.
Slutresultatet blev bra och vattnet rann faktiskt åt rätt håll då jag testade följande dag. Golvet har en lutning på 2 centimeter åt ena sidan där det finns en grund ränna som skall föra vattnet ut ur huset. Golvet är visserligen under tak men på vårarna rinner det lätt in smältvatten då snön kommer ned från taket och blockerar avrinningen. Nu finns det rör ned i en brunn vid täckdiket och med en värmeslinga kan man hålla det öppet så vattnet rinner bort.
Att beställa rätt mängd betong är nästan omöjligt så vi byggde formar för plattor utanför dörrarna. Ganska bra gick det för den ena plattan blev färdig medan den andra blev enbart påbörjad. Men det gick att hämta 1000 kg torrbetong från Österholms i kyrkobyn och så blandade vi till den så den andra plattan blev klar.
Då vi sänkte golvet så blev den gamla sockelns nedre del ovanför golvet på sina ställen. Dessutom var sockeln avbruten här och där så det behövdes stöd i form av en sträng betong. Man kan inte köra alldeles fast i sockeln så stödsträngen borde inte störa.
Färsk betong måste täckas med plast i minst en vecka så den inte torkar för snabbt i sommarhettan. Plasten håller effektivt kvar fukten så man behöver sällan vattna. Viktigast är det på solsidan. Sedan är det bara att vänta en månad så att golvet blir tillräckligt starkt.
Det var en lättnad att få golvet färdigt. Efter ett par nätter så kunde jag komma upp ur sängen på morgonen redan i andra försöket och nu skuttar jag omkring som en kalv på grönbete. Bara nacken börjar ge med sej så jag kan se åt sidan så blir det som om man var 40 år :-). Och så kan jag hitta på nånting lika galet igen. Man lär sej aldrig av erfarenheten fastän kroppen får lida för ett dumt huvud.
I går for jag till Borgå och köpte vaniljwienerbröd och så firade vi golvhasi med kaffe. Riktigt bra gick inte den resan för då jag kom tillbaka så fanns inte vår kaffesort i butiken och jag måste åka tillbaka till Borgå för att få rätt sort. I den här åldern så börjar man vara ganska stel också då det gäller vanor så det är bara en sorts kaffe som går an :-).
Nu behövs inga värkpiller och det känns ungefär som i den gamla revykupletten som Ernst Rolf lanserade 1923. Wikipedia som vet allting berättar att den kom från en engelsk sång och anknyter till franske psykologen Émile Coués metod att med självsuggestion göra sej lycklig – kallas nuförtiden “positivt tänkande”. Det är ju helt emot mitt tänkande för jag är pessimist och en gammal surgubbe som tror allt går åt fanders. Men just nu kan jag inte låta bli att tycka att det går:
Bättre och bättre dag för dag,
Bättre och bättre dag för dag
Bara glädje hjärtat rymmer
Strunt i sorgerna och alla bekymmer!
Om än ställningen är svag, så sjung med välbehag:
Ah-ah-ah-ah-ah-ah-ah!
Det blir bättre och bättre dag för dag.
Ernst Rolf är litet före min tid så jag har bara hört BAO (Benny Anderssons orkester och Helen Sjöholm). Se i slutet på klippet.
Bara på nån vecka har grödorna växt till och det hade blivit en hyfsad skörd om utsädet hade grott i tid. Det var sprickanveetån som saknades. Potatisen har stuckit upp och även om det är fullt med tistlar så kanske det blir nånting i höst – potatislandet måste fåras.
Logosolsågverket tappade plötsligt effekt och fastän jag mätte både spänningar och strömmar i alla tre faserna med och utan belastning så visade det inga fel. Men motorn bara inte orkade. En ny motor var inte så dyr men det harmar att man inte hittade något direkt fel. Efter ett nappatag med en skruv som var limmad (fan ta Loctite) så fick vi motorn utbytt och nu verkar sågverket gå normalt.
Det är harm att man inte får spruta i mångfaldsogräsåkern före 15 september så man hinner inte så höstsäd där. Men den 1 augusti få man hacka eländet så då skall djungeln av baldersbrån och tistlar bort. Man undrar vad byråkraterna som hittat på det här har i skallen …
Men vi skall börja med positivt tänkande så hur galet allt än är så sjunger vi bara att “det blir bättre och bättre dag för dag”. I växthuset växer gurka och tomat och hallon och jordgubbar så vi klarar oss nog.
Och så fick man gå i bastun efter golvarbetet, julikvällen var fin och surmjölken god. Vad kan man mer begära ?
Var på en tripp ner till huvudstadsregionen och västra Nyland under helgen. Kunde bara konstatera längs med färden att nederbörden verkligen tycks ha kommit ojämnt denna sommar. Vi börjar nästan ha fått onödigt mycket väta här i trakten, medans det helt klart var för torrt på vissa ställen. Ibland såg man frodiga fält som var alldeles mörkgröna bara för att någon kilometer längre fram få se liknande åkrar och grödor som torkat bort. Ju längre söderut man kom desto vanligare tyckte jag att de dåliga åkrarna blev. Mycket baldersbrå och tistel syntes också.
Jo, vi är riktigt illa ute. Utsädet grodde inte ordentligt så nu kan det göra detsamma om det kommer regn. Mina mångfaldsogräsåkrar är smockfulla av baldersbrå och tistlar. De klarade nog torkan. Den 1 augusti skall jag hacka eländet men det finns redan en fröbank med ogräs så det tar väl flera år att få ordning på åkrarna. Men som jag skrev så har vallarna varit ganska bra.
Från föregående kommentar 7mm regn igår 14mm förrgår och 12 veckan före.
Växten är bra men ännu inte i ladorna må tilläggas.
April månads elpris6,49c/kwh och majs 5,01.+ carunas 5,07 c/kwh+ div månadsavgifter.
Sådde ännu skog för någon dag sedan i regnet(de redan betalda fröna gör större nytta i skogen än i kylskåpet). Även om skogen ser ut som en mindre byggplats av varningstejp och linor så är duvorna väldigt närgångna. 10.8 börjar duvjakten så det blir väl att sätta upp hagel som kostand i skogsbokföringen.
Angående ditt betonggolv så är underliggarna till kamstålet en väldigt bra uppfinning.
Vi fick förra natten – hör och häpna – hela 24 mm regn ! Det är det första riktiga regnet den här sommaren. Men för sent. Det borde ha kommit efter vårsådden.
Elpriset har varit kring 3 cent/kWh ganska länge nu. Vi kör via Herrfors numera och de fungerar ganska bra. Fast överföringen går förstås via Kymmenedalen och den andelen verkar bara öka hela tiden.
Sommarens största misstag. Del 1
Som många vet och ännu flera kommer att upptäcka vid vindkraftsparksetableringar så sker nivåskilnader vid infarten till alla långsmala skogsskiften. På ett av mina så blev det två meter rakt upp och i andra änden 1,5meter rakt ned. Som en händig man så flyttade man dit grävmaskinen och tog bort tre lastbilskärror från den ena och kippade lassen ned i den andra infarten. Jämnade ut fint men det var fortfarande brandt ned. Backade ned för att trampa till varpå grävaren hostade till och stannade. Med lite i tanken och sugsilen framtill så blev det soppatorsk. Här gjorde jag alla fel man bara kan göra. Den kom i plant och startade två gånger men sen gick den inte att få igång mera. Jag borde lyft grävaggregatet i låsläge och lyft upp frontlastaren och säkrat den med. Före det hämnta bränsle och fyllt fullt. Den kom att stå i tio dar innan man skaffa hjälp, dessutom 17km hemifrån. Fyra dars skruvande avbröts av regn. Filterbyte, batterierna hem och laddas kompressorn med och blåste ur bränsleslangar. Luftfiltret gick ej att dra ur pga frontlastarn var i backen, för att komma åt alla skruvar. Har aldrig luftat någon commonrail förut, vilket borde vara lättare än vanliga dieslar.
Pratade med väldigt många och fick mycket goda råd till sist fick jag en med mig. Strömmen på lufta filret fast med skruven och in med bromsclaner(startpilot är för tort åt dieslar) i luftintaget, upp med mera muttrar och försöka få bort luften och bränslet kom ut, fast med mera muttrar och mera cleaner.
fyra fem gånger stannade den men till sist så gick den. När en diesel går sköter den alla sug och pumpfunktioner men om den står är det mycket svårt. Själv bär jag nog två jerrykannor en km i skogen än att få soppatorsk igen.
Del 2
Köpte ny motorsåg, smal och fin kedja inga kast och en fruktanvärd skärhastighet.
Som i alla situationer så får tiden utvisa om det är bra. Den skulle spännas stup i ett för tunna kjedjor sträcks snabbt ut. Dessutom hade drivhjulet raka kuggar som i en gammal valmet växellåda. Stora sidokrafter kändes det som. Andra gången det hoppade av så rymdes den inte in i svärdet mera så bara att åka hem. Väl hemma filades eller försökde fila graderna på draglänkarna men icke sa nicke, den rymdes inte i spåret. Till försäljaren och på med riktiga grejjor 3/8 1,3mm 52DL X-Forse husku svärd.
95€ till till den redan dyra sågen. Kan inte minnas förut att man måste fara hem från skogen för man får inte på sågkjedjan.
Grader på svärdspåret/kedjan brukar man få med för dålig kvalitet på kedjeoljan. Finns det något steg att ta på den fronten? Vet inte hur “klistrighet” klassificeras… oljans hanterbara punktlast ska vara upp i skyarna… Kedja under 1,3 mm har jag inte på några motorsågar iofs…
Vi har 1,3mm på alla sågar. Det är ganska smalt och jag vet inte om man vågar gå under det – åtminstone innan de är ordentligt testade. Vi har i många år (över 20) använt gammal motorolja som kedolja utan större problem – men vi har den stående länge (oftast över ett år) i byttor så att det mesta sörjan lägger sej på bottnen. Det är intressant att se på bottnen hur mycket sörja det finns i använd motorolja. Men i Logosol använder vi ny kedolja. Där är pressen på ked och svärd ganska stor. Största problemet med sågkedjor är då man sågar i sten – det kan förstöra hela kedjan på nolltid. Och vi har mycket stenbackar. I Logosolen är pressen på svärdets mitt betydande och det nöts först där.
Brukar använda begagnad transmissionsolja som kedjeolja. Har seg oljefilm och är ju gjord för att tåla hög belastning. Har fungerat bra tycker jag. Åtminstone behöver man inte spänna kedjan så ofta tycker jag. Så är det ju förståss skillnad på kedjor också. Tillbehörskedjor kan man ju få för en tia, men brukar använda Stihls originalkedjor. Dyrare, ja, men hållbarare och behöver inte vässas jämnt.
Nu har vi hamnat riktigt in i åskrännan här med åskskurar på 10-15 mm varje eftermiddag. Konstigt
nog har grödorna (hittills iaf) klarat sig och inte lagt sig. Igår fick vi 13 mm på ca 25 minuter och hittills idag fördelat på 2 skuror 22 mm. Håller takten i sig kan det bli mjukt under tassarna till tröskningen. Värmen är det heller inget fel på med 25-28 grader om dagarna. Kan bli bra hl-vikter på säden för det är ju som i ett växthus med vatten och värme om vart annat.
Transmissionsolja är vanligen ganska ren även om den är använd – mycket renare än gammal motorolja. Och om man har API GL-5 så är det högsta kvalitet ochmycket bättre än en ny kedjeolja. Då vi bytte olja i växellådan på Zetorn så fick vi 40 liter fin olja som vi använde för motorsågarna.
Brukar bli byte av växellådsoljan på MF-arna en per år och i varje ryms knappa 50 liter så jag har kedjeolja med mitt sågande så länge jag orkar hålla i en motorsåg!
På Zetorn används växellådans olja för hydrauliken och då slangarna läcker så blir det att fylla på hela tiden. Men den oljan hamnar mest i skogen så den går inte att använda som kedjeolja. Skogsarbete tar hårt på slangarna så de går sönder ganska ofta.
Jo, det är samma med MF:arna också att oljan är gemensam. 390:an som är “skogstrollet” så fordrar nog en liten “blodtransfusion” nu som då, men oljan används ju också ganska mycket när yttre hydrauliken är i gång mest hela tiden. Rekomendation i instruktionsboken är att byta var 1000:e timme och det brukar jag försöka följa på båda två. 1 vajertimme motsvarar med mina körslor 1,7 klocktimmar. Hade tidigare Nestes Universalolja, men när vi i tiderna lade turbo på 390:an så ställde vi den troligen lite för högt så snabbväxellamellerna började släppa vid hög belastning. Problemet försvann när vi böt till Valtras 60+ en tidig söndagmorgon vid “hovmekanikerns” verkstad i Nykarleby.
I slutet av veckan blir det dikesslänts slåtter åt kommunen på lättrafiklederna o.dyl innan skolstarten. Brukar många gånger vara litet med “hjärta i nava” om det är torrt före för eldrisken. Vi har strama direktiv från “Roadmastern” att ingenstans utan fungerande eldsläckare med slykrossen. Eldrisken torde vara mycket minimal i år med allt regnande.
Det är bara i västra delen av landet som det har regnat. Här lovas det allt emellanåt 20-40 mm regn och så”kommer det 3 mm – om alls. Här är det riktigt torrt för det har kommit mycket litet på två månader efter sådden. Först i juli kom det ca. 60 mm.
Del 3
Kör sjutton km med traktorn och ett antal plantlådor i skopan och femhundrameter in i skogen är det dags att börja plantera vid första plantan går nedre tappen av och stången faller med över/underfjäder och avtryckaren flyger in i en rishop. Hittar stången och storfjädern med avtryckaren och lillfjäder är borta för alltid. https://www.ebay.com/itm/275597799465
Det är bara lyfta ur lådorna och köra hem igen. Gick att få reservdelar från uittokaluste i savolinna.
Bestälde på fredag eftermiddag och fick måndag förmiddag.
Efter kommentar sade systemet att det du skrev har du redan skrivit, men syntes inte som insänt för granskning inför publicering.
Samma kommentar kom faktiskt tre gånger av någon anledning. Jag godkände en av kopiorna. Tyvärr så kan säkerhetssystemen krångla ibland men vi måste ha dem för nätet är så fullt av dynga att vi drunknar i den annars.
Det där är rätt typiskt när man nån gång får för sig att man ska göra nåt. Antingen har man glömt nåt eller så går nåt sönder, ibland t o m innan man börjar på.
Har dom inte reservdelar på Mellanå, jag köpte mina rör därifrån.
De va väl bara att meddela kraftbolaget att infarten inte är till belåtenhet?
Lite sent med att klaga på infarterna för vår tidiga park men de som skriver på kontrakt idag bör kunna det.
Del 4 misstag.
Kör med röjsågen och ser att klingan har konstiga vibrationer, lyfter från slyet och provkör i luften för okulerisk bedömning, varpå klingan lossar med övre bricka och vänstermuttern. Nedre stopphålsbricka lyckas räddas med klingan men övre brickan med mutter är borta för alltid. Brickan med muttern finns ej att köpa i kstad eller närpes så det blir en bilfärd till isojoki så man får köra sjuttio km för att få igång röjsågen igen. Dit for igen en av sommaren otursdagar som det blivit väl många av i sommar.
Sånt här händer väl de flesta men så kommer någon gröngöling med krav och kommentarer om skog och har knappt varit och jobbat en enda dag i en skog på riktigt.
I går 20mmregn och idag 8mm hittills.
När parken byggdes här fick jag 1½ meter hög vägslänt. Meddelade att jag nog tar mig upp men att dom får räkna med ordentliga slirspår där kedjorna gräftat för varje lass. Ett rör och ett par lass kross kom nog dit ganska snabbt.
Det brukar löna sig att dubbelkolla om man spänt fast alla muttrar. Tappade muttrarna till kastskyddet på partnern så skriver av egen erfarenhet. På Stihlen sitter muttrarna fast i skyddet så dom tappar man inte i första taget.
Misstag 5
Har en eldriven milwaukee vaselinpress som jag brukar ha med i skogen till grävarn. Använt ca 20gånger och laddad två gånger. Plötsligt är den helt livlös och batteriet går inte att ladda. Iväg till ihk och köper ett nytt batteri till den redan för dyra pressen. Fortfarande död iväg igen till samma firma och sade jag vill byta in det nyköpta oanvända batteriet. Det gick inte alls så jag sade jag vill avsluta det märket som nästan bara kostat men levererat skralt. Försäljarn börja räkna upp internetsidor som det går att sälja bort onödiga saker. Det här är ett typiskt finskt sätt att sälja saker och slippa kunden för alltid.
I sverige på skogsmässa fick en medressenär ett nytt hjul till en tre-fyra års gammalt varktygsskåp.
Försäljaren sade ni skall alltid kontakta oss om något går sönder innom rimlig tid så vi vet kvaliteten på det vi säljer. Kunden skall alltid servas och inte lämnas i sticket med uppkomna problem.
Fick bla en helt ny batteriborrmaskin på biltema när den gick sönder efter tre-fyra år.
Tillbaka till vaselinpressen nu på lastbilsmässan i härma träffar jag importören för milwukee och berättar min syn på affärer i olika kulturer. Det tog inte länge hade jag en splittter ny laddare i handen. Nu har jag en laddare och ett batteri som fungerar.
Joo det ligger nåt i det du säger även om det finns företag som sköter after sales bra här också. Efter köpet av tvätt och sortetingslinjen från England, ringde försäljningschefen årligen flera år efteråt och frågade om allt fortfarande fungerar till belåtenhet och hälsningar kom ofta till högtider. Fortfarande svarar dom snabbt på reservdelsförfrågningar och sköter den sidan väl. Har under senaste år frågat efter råd och reservdelar till dörrar och kylmaskin av finländska företag men inte ens fått svar på meddelanden eller mejl. Det verkar som om dom blockerar en efter att man betalt sista raten på köpet.
Min italienska precisionsåmaskin fick några år efter att garantin gick ut missljud i drivning. Jag konstaterade att lagret satt löst på drivaxel och slirade lite. Jag kontaktade fabriken som omgående sände ny axel med lager “free of charge”. Bara som några exempel på välfungerande “after sales”