Nu börjar vårbrådskan på allvar för min del. Väderrapporten lovar uppehåll ända till nästa veckas fredag så nu är det bara att åka. Planen är att få sått kornet den här veckan och rybsen i början på nästa. Måndagen gick åt till harvning för kornet i Sundby, lite för blött men bara det får torka nån dag blir det nog bra.
På tisdagen kom dyngspridarna och körde ut c. 200 kubik gödsel på ungefär 2 h. “Armadan” består av två gödselspridare och en lastartraktor, så det går minsann undan. På en del av arealen skall gödseln plöjas ner och det uppdraget åtog min pappa sig. Jag började istället mylla in den gödsel som skall myllas med rullharv. Rullharvens konstruktion avviker rätt så ordentligt från S-pinnharven jag beskrev i ett tidigare inlägg. Rullharven har knivkors som sitter monterade på en gemensam axel och de bearbetar jorden genom att rotera. Arbetssättet liknar en trädgårdsjordfräs, men harven drivs inte av nån motor utan av att man drar den längs marken. Jämfört med S-pinnharven blandar den om jorden mycket mer och gör ett ojämnare arbete. Den är inget vidare som såbäddsharv (annat än på mulljordar) men däremot suverän att mylla in gödsel i marken, något som S-pinnharven är så lämpad för. Jag rullharvade en del av arealen, en del körde jag med tallriksharv och vält i testsyfte. Resultaten ser rätt olika ut och det skall bli intressant att se hur de passar ihop med den harvning som kommer senare.
När jag var klar med myllningen upptäckte jag att det läckte olja ur hydraulpumpen. Tyvärr följde jag inte den numera riksbekanta sk. Husbergs-doktrinen om att börja med att ta en kaffe och fundera utan gick direkt på skruvandet, vilket förstås gjorde att jag jobbade en del i onödan innan jag hittade det egentliga felet. Det var bara en o-ring som blivit för gammal, inga problem. Jag hann precis få ihop pumpen igen när pappa ringde och meddelade att en lyftarm gått av. Lyftarmen sitter bak på traktorn och alla burna maskiner bärs i lyftarmarna. Utan lyftarmar plöjer man ingenting. Det blev att ringa reservdelsbutiken, lyftarm finns men vi förlorar några dagar innan delen är hemma.
Tack och lov har man ju två traktorer. Vi skruvade loss ena dubbelhjulet och skulle precis spänna för plogen när vi upptäckte att dragkroken höll på att lossna! Lyftarmarna går väl av nån gång per årtionde, men jag har ta mej katten aldrig hört om nån som tappat dragkroken med fäste och allt! Dessutom hade (förstås) gängorna skadats i några av bulthålen vilket gör att det blir lite mer avancerad service än jag fixar med en hovtång och en hammare. Fram med telefonen och ny rundringning. Min hovleverantör på servicesidan tror sig ha en lösning, han svänger in i morgon så får vi se.
Från vädereufori till dubbelt traktorhaveri på samma dag, det är vårbruk det. Men såna här dagar hör till spelets regler, låt vara att jag nog aldrig haft båda traktorerna i oskick samtidigt. Tack och lov att väderprognosen lovar uppehållsväder.
Enligt lagen om alltings “kråklåheit” (krånglighet) så finns felet alltid i den sista del man skruvar loss – och som man skulle ha kunnat titta på mycket enkelt utan att skruva sönder allting.
Lagen om alltings kråklåheit kallas också Murphys lag men den är många tusen år äldre än Murphy.
Murphys lag är grundbulten i världsalltet. 🙂
Du verkar göra ganska stor arbetsinsats per ha. Hur tror du det blir med täckningsbidraget ? Man räds ju för varje tankning man måst göra ..
Cowboy: syftar du på skruvandet eller harvandet? 🙂 Min arbetsinsats är tämligen ordinär: plöjning, en till två harvningar och vältning.Gödelsspridning och sådd sköts på entreprenad.
Stubbharvningen räknar jag inte till vårbruket, men förstås innebär den ändå en viss arbetsinsats. Normalt kör jag en överfart av den också och bara på hösten. Nu ger den varma våren möjlighet att göra det nu också, men det hör till ovanligheterna.
Nja, jag tänkte mest på all djupbearbetning drar soppa och tid..
Djupbearbetningen är nog bara plöjning och i viss mån tallriksharvningen. Rullharven går rätt så ytligt.