Allt som nyttjas så nöites, säger ett ordspråk. Så sant som det är sagt. Såhär i plogtider är det extra aktuellt eftersom det är tid att se över slitdelarna på plogen. Det är nämligen så att en plog är näst intill en evighetsmaskin. Visst, den kan bli sned om man kör mot något hinder, och en växelplogs vändhuvud har väl någon teoretisk bortre livslängd, men jämfört med många andra maskiner håller en plog näst intill hur länge som helst om den bara sköts rätt. Rätt skötsel innebär byte av slitdelarna. En plog vänder ju jorden och kommer i kontakt med varenda sten som finns på hemmanet så visst slits den, men nu är det så finurligt utfunderat så just dom delar som utsätts för det största slitaget är lätt utbytbara och inte heller värda en förmögenhet. En plogskiva består dels av spetsen, som är det första som kommer i kontakt med jorden. Spetsarna brukar hålla ca 50 ha innan det är aktuellt att svänga dom. Spetsarna är alltså svängbara och kostar några euro styck så det är inte hela världen. Själva billarna (inte att förväxla med skivan) år det som slits nästmest, men inte heller här någon större panik. Jag bytte billarna första gången på växelplogen nu över helgen och den är årsmodell 2002. Dvs billarna har hållit ca 400 ha men då skall man minnas att en växelplog bara sliter billar vartannat varv, så ungefär 200 ha stenig leråker håller en bill. De sk landsidorna börjar också vara nötta och kommer att bli bytta i år, men vad gäller sadlar, skivor och skivrister ser jag ingen anledning till oro än på flera år. Detta förstås under förutsättning att dethär med att backa in i stolpar på åkern inte blir någon vana. Den manövern kostade en skiva i förrfjol.
Här har vi då en bill som gjort sitt och en sprillans ny som väntar på att få börja skiftet.
Att byta ut slitdelarna är inte heller något som kräver nån desto högre utbildning. Detta under förutsättning att man byter delarna i tid. Slarvar man med detta så flyttas nötningen över på muttrarna och bultarna och då kan det bli en hel del svärande och excerserande med vinkelslipen innan delen är loss. Om nånting lossnar och man inte uppmärksammar detta under plöjningen så kan också resultatet bli besvärligt eftersom nötningen då flyttas till “fel” ställe på plogen.
En växelplog är också ergonomiskt bättre att arbeta med i detta fall, eftersom man inte behöver ligga under densamma och böka med fastvuxna muttrar.
Detta om själva nötningen. Sen till det som tydligen kan diskuteras bönder och handlare emellan från begynnelsen till domedagen, nämligen huruvida man skall använda original eller piratslitdelar. Varje plogmärke har ju förstås egna delar som man ju hårt propagerar för i tid och otid. Samma sak gäller ju förstås tillbehörsfirmorna (typ IKH eller Grene) som ju saluför piratslitdelar till alla plogmärken.
Vad skall man då använda? Ja inte vet jag. Jag har inte ens kommit mig till att jämföra ordentligt eftersom jag av någon anledning (absolut inte av övertygelse) alltid hållit mig till originalslitdelar. Som jag tidigare nämnde så är inte årskostnaden så jättestor att det har blivit av att börja experimentera. Jag har inte ens erfarenhet av olika plogmärken eller modeller eftersom jag ärvde en Kvaerneland av min far och efter 15 år bytte den till en precis likadan men växeldito.
Vad gäller detta så hävdar t.ex Kvaerneland att man har nån hemlig ingrediens i gjutningen av slitdelarna som då skall ge dom närmast osannolik hållbarhet. Jag säger för min del – ho vet?
Plogen har för övrigt sett ganska likadan ut sedan urminnes tider, hästplogens skiva såg ut precis som dagens plogskivor, bara antalet har ökat med åren. Däremot har jag nu börjat se i vissa annonser att Lemken har fört in elektroniken i plöjningen, dvs det skall vara en styrenhet i hytten med vilken man styr plogens funktioner. För mig lite obegripligt för min plog har alltid vänt jorden utan ström. Och bra har det gått – tror jag. Plöjning är en konst, det ordnas ju tom tävlingar i den ädla konsten för som någon sa: Vem som helst kan måla en åker svart men att plöja – det är det inte många som kan.
Nu kan jag inte hålla mig från att avsluta med att citera ett inlägg på en diskussionssida på nätet som jag läste i förra veckan . Det handlade om att odla plöjningsfritt eller inte. Ett inlägg gjorde gällande att den som odlar plöjningsfritt behöver en skummarkör på tröskan, för att se var man har tröskat. Många kommer att säga mot, men jag håller med. Plöjning skall det vara och den skall ske på hösten. Basta!
Hoppas Nisse tar till sig lite ur den sista meningen. 😉
Jag har svårt att säja emot med tanke på vilken öken leråkrarna var i år. Och jag tror att det hade varit mycket bättre att plöja förra hösten – men man kunde inte veta att vintern skulle vara så eländig utan den minsta tjäle. Plöjning är en betydligt säkrare jordbearbetning.
Men man blir verkligen lat av tallriksharven. På ett par dagar kör man över alla åkrarna. Skulle man få nånting för vetet så kanske jag skulle fundera på att börja plöja på nytt men som det är så minimerar jag bara utgifterna och arbetstiden. Det får gärna bli låga hektarskördar. Ju mer vete det kommer desto mer sjunker priset ! Det borde ordnas tävlingar i vem som får lägsta hektarskörden för vi som är usla odlare hjälper till att höja priserna. De som får stora hektarskördar borde få betala böter – så underlig har världen blivit.
Jag skall skaffa skummarkör till nästa höst …
Ha ha! Rätt tänkt på sätt och vis Nisse. Men av hävd vill man ju att åkern och skörden ser nu åtminstone bra ut. Har en ung grannjordbrukare med ditt sätt att odla och tänka,men inte är det någon beundransvärd syn att beskåda hans åkrar. Du skrev att du inte odlade för pengarnas skull så det må vara DIG förlåtet. M.v.h. “uppfödd med traditionsbundna lärospån”.
Nåja, inte vill man se nån öken på åkrarna även om superhöga hektarskördar är mindre viktiga. Men jag hör till den gamla generationen. Jag misstänker att nästa generation kommer att se helt annorlunda på jordbruket och om det inte kommer in pengar så sätter de varken tid eller pengar på det heller. De ser “marknadsmässigt” på det och investerar hellre pengar och tid i nånting mera lönsamt. Sedan kommer det att bli grymt dyrt att få någon att odla på nytt för då skall det löna sej. Vi lever bara i en övergångstid där folk odlar av gammal vana fastän det är olönsamt. Och de nuvarande bönderna är vana vid att man skall ha goda hektarskördar. I framtiden kommer bara lönsamheten att räknas och hektarskördarna kan dra dit pepparn växer. Då kommer vetet att kosta slantar – annars blir det inget vete.
Vi gamla bönder och hobbyodlare kör på som förr – mer eller mindre – men snart är det slut.Sedan kan de oja och voja sej över varför ingen vill odla vete gratis mera. De som skaffar ett annat arbete för att fylla luckorna i inkomsterna minskar troligen hela tiden.Åtminstone lämnar de jordbruket.
Vi är ännu så gammalmodiga här på vår gård, så därför plöjer vi allt , harvar och sår på gammalt vis gör vi oxå. Vi har oxå Kvaerneland plogar 4 skäriga vändplogar, vi plöjer båda så svart blir det mycket på en dag . Gubben min lagade nya orginal billar o spetsar på “min” gamla plog nu i år, den är nästan 30 år och går lika bra som den nyare som är bara 12 år. Han köpte någå “billiga” spetsar i fjol o lagade under men de brast mitt av då man sänkte plogen , visst fick han nya men han lärde sej oxå att det ska vara orginal delar, dessa delar säljes inte mera här i närheten, men han åkte till närmaste ställe som ligger 100km borta och köpte. Vi har oxå på flera skiften stenar, så plogen testas faktiskt men den är hållbar. Jag tycker om att plöja , man ser ju resultatet direkt, och åkern blir redo för vintern… Vi har nyss börjat så några hektar är svart, sädesärlor finns det gott om ännu på åkern , kanske det blir en lång fin höst. Trevliga plöjningsdagar till alla “gammalmodiga” bönder och till modernare oxå .. hälsningar från östnyland
Du ser ut att ha ändamålsenliga grejer och bra så. Kan du förklara varför det används i så liten utsträckning förplogar i Finland men däremot i Danmark Sverige och Tyskland. Har det med priset att göra eller är det bara så att maskinmaffian S-gruppen och Klantbruk inte marknadsför dem.
Min erfarenhet säger att kvernelands originaldelar är överlägset bäst. Gjorde ett test och satte en kverneland spets och resterande spetsar var Grene. Originalspetsen varade lika länge som två omgångar grene spetsar. Jag har också noterat att originalspetsarna kan spricka vid stenpåkänning (hänt en gång) medan grenes spetsar böjer sig (hänt betydligt fler gånger), vilket jag tolkar som att piratdelarna inte är korrekt härdade. Prisskillnaden mellan original och piratdelar är inte stor, så här får det nog bli kverneland stål i fortsättningen.
Hälsningar från Åland
Det finns piratdelar som är dyrare än original har jag märkt. Och dom kan ju knappast vara bättre, på sin höjd lika bra. Efter lite priskoll skulle jag inte använda annat än original.