Enligt gammal tradition så samlas hopenbackaren och sminnsbackaren och sjeggasbackaren varje Johanni (som kallas midsommar i nyare svenska) på Leikanlindån (nyare namn Lekstrand). Det är en allmänning där man förr blötte linet som på 50-talet byggdes om till festplats av Fornminnesföreningen under Sigge Strömbergs ledning. Varje år så binder vi kransar och pryder johannistandjin (midsommarstången) som dras upp inför kvällens fest.
Det är rena folkfesten att pryda johannistången. Men en tradition har vi lämnat och det är att dra upp den för hand. Det var inte lätt och dessutom farligt. Så nu dras den upp med en skogslastare i stället.
lövprydnad flaggor upp …
Och så det viktigaste: kaffet !
Författare: Nisse
Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden.
Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.
Visa alla inlägg av Nisse
Nåhej Nisse!
Hälsningar från Jamtland! – Ni har en riktigt vacker majstång där i Hindersby. Faktiskt den finaste jag har sett genom åren. Ni verkar ha en bra byakänsla och sådan ska bevaras.
Ha en riktigt bra sommar Nisse, och lyd nu frugan i allt hon säger. 🙂
Mvh/Engla
Vet man sitt eget bästa så lyder man alltid den bättre hälften. Fast ibland känner man sej litet obstinat …
Vad jag har hört så kom traditionen efter det Sigge Strömberg (som bodde alldeles bredvid Leikanlindån) hade varit i Dalarna. Och där finns ju en stark tradition. Men vår stång har tre tvärslåar – och så är den ändå mindre än vad den var på 50-talet då Sigge började med de stora festerna som ibland hade upp till 1000 personer i publiken.
Sigge sysslade en hel del med teater och skrev böcker. I början på juli har hans bok “Brudvalet” premiär i dramatiserad form på Lurens sommarteater. Å he gaar opa östnyylendskå.
Jag såg på nätet att man firar midsommar ordentligt i Jämtland också. Även om ni har litet svalt där idag (men solsken).
En bra sommar till dej och alla jämtar också !
Nisse
Nå voj helvetesatan! Varför skall hela ens långa fina text försvinna om man glömmer skriva in CAPTCHA-koden
“Johanni (som kallas midsommar i nyare svenska)” sägs här. Men rimligtvis kan väl “Johanni” inte vara ett så vanligt namn heller. Det är väl Johannes Döparen som åsyftas, medan firandet ifråga har anor som sträcker sig långt in i förkristen tid. Vad är det _riktigt_ gamla namnet?
Ursäkta! Jag menade givetvis “Men rimligtvis kan väl ”Johanni” inte vara ett så GAMMALT namn heller”.
Nä, inte är Johanni så väldigt gammalt men i alla fall från tiden före reformationen i början på 1500-talet. Det riktigt gamla namnet är “miðsumar” som fanns redan i fornsvenskan.
Miðsumarfirandet har uråldriga rötter och då kyrkan för tusen år sedan inte lyckades hindra folkfesten så gjorde man om den till ett firande av Johannes döparens dag men efter reformationen så fick man inte fira helgon mera och det blev midsommar på nytt. Men folk är ju tröga att ändra sej så Johanni hänger med i vårt språk allt fram till denna dag trots reformationen.
Trots allt är vi inte SÅ gammalmodiga att vi skulle hålla fast vid “miðsumar” …