Kontrollrunda

10.6 såddes korn och rybs kring hemknutarna. Nu har det gått c. tre veckor och det är lite intressant att ta en runda och kolla hur de artar sig. Tyvärr har min moped inte varit igång på flera år så det blev att ta till apostlahästarna. Kalles inlägg gjorde mej dock så pass nostalgisk att jag tror jag måste försöka åtgärda mopedbristen ännu i sommar.

Kornet räknar jag med att borde klara sig bra, det är redan ganska tätt och ännu har ogräset inte hunnit bli nåt allvarligt problem. Ju större spannmålsplantorna blir desto bättre konkurrerar och skuggar de, så varje dag som går utan att ogräsen hunnit i kapp är positivt. En ekologisk odling helt utan ogräs är en utopi, man får vara glad om ogräset inte tar överhanden och stör den egentliga grödan.

Rybsen är lite osäkrare än kornet, eftersom den kräver varmt väder för att växa bra och följaktligen växer den förtvivlat långsamt när det är svalt . Därför innebär en kall försommar större risk för att ogräset hinner växa förbi rybsen, eftersom ogräsen till skillnad från rybsen inte låter sig störas av låga temperaturer. Men så här långt ser det ändå rätt lovande ut. I rybsen ser man inga sårader, eftersom vi bredsådde den, alltså spred utsädet jämnt över hela åkerytan istället för att så den i rader. På pappret skall det hämma ogräsen. När man sår i rader blir det stora, öppna mellanrum mellan såraderna där ogräsen får fritt fram och det slipper man ju när man bredsår. Men i ärlighetens namn har jag svårt att se några enorma skillnader.

Jag lägger ut en del bilder på bestånden. De såddes alltså 10.6 och bilderna är från 17-18.6 och 30.6.

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.

13 reaktioner till “Kontrollrunda”

  2. Helt vanlig såmaskin. Jonas river ut slangarna ur billarna och låter rybsfröet ramla ur knastren rätt ner på marken. Eftersom fröet lätt hamnar lite för djupt på våra lätta jordar prövade vi det där häromåret och det gick hur bra som helst. Rybsen skall inte sås djupare än c. 1 cm och till det räcker myllningseffekten från billarna. Fast då har vi ju väldigt fukthållande jordar också, hur det skulle funka på torrare marker vet jag inte.

  3. Måste kanske förtydliga lite… 🙂 Jag tar inte bort några slangar, utan låter bara bli att vika tillbaka vridprovslådan, således ramlar fröna direkt på marken. Någon myllningseffekt från billarna torde ha varit rätt så minimal i år eftersom jag hade ställt maskinen så högt som möjligt. Den enda myllningseffekten i år är vältningen!

  4. Ok, där ser ni hur mycket jag vet om hur sådden går till i detalj. 🙂 Men det är också en av fördelarna med att anlita en entreprenör, man slipper fundera på alla detaljer själv.

    Fast viss myllningseffekt har vi ju haft av billarna, åtminstone tidigare år när man kunde se spår av dem?

  5. Jag skaffa centrifugalsåmaskin för höfrösådd, borde testa att så ryps med den.. Tror ni det lyckas? 😛

  6. Har ingen erfarenhet. Vissa av dem har enligt tester rätt ojämn spridning, på vall är det ju inte hela världen men på rybs kan det vara till nackdel. Men det borde ju bli jämnare om man kör med lämplig överlappning och kanske inte så stor arbetsbredd. Åtminstone har jag läst nånstans att de används för sådd av höstrybs. Tror jag ….

  9. Kalle:
    Min erfarenhet är att det där blir till ingenting på torkkänsliga jordar (har förstått att du har sådana), jag har nämligen prövat.

  10. Vi har prövat det mest på morjordar, men även på en del torkkänslig grovmo/momorän och det fungerade nog. Fast det kan ju förstås bero på att det råkade vara ett lämpligt år. Och lerjord har jag absolut ingen erfarenhet av.

  11. Jo, OM det kommer regn vid lämplig tidpunkt så fungerar det även på torkkänsliga jordar

Kommentarer är stängda.