Kanske det intresserar någon att se hur en bondes bokslut ser ut ? Men OBS, OBS, OBS – det här gäller bara en enda bonde och alla gårdar är olika. Vi är dessutom ovanligt olika eftersom jag sysslar med hi-tech naturahushållning :-). Så det går inte att generalisera alls. Några summor sätter jag inte ut för det är affärshemligheter (vi kan också ha våra hemligheter …).
Intressant nog är den största utgiftsposten försäkringar. Det är till största delen lantbrukspensionens premier som förorsakar det. Nu kan man ju se det som en investering i pensionen – ifall vi inte dör knall och fall innan vi hinner få ut nån lantbrukspension. Det hoppas förstås politikerna och tjänstemännen på. En god medborgare arbetar fram till pensionen och kastar därefter veven omedelbart. Men det gäller inte riktigt bönderna för många arbetar ännu långt efter det de pensionerats. Utan deras arbetsinsats skulle många yngre få sluta sitt jobb och ta över jordbruket i stället.
Sedan kommer reparationer av maskiner och reparationer av byggnader. Tröskan börjar bli gammal och så sprack den det våta året då en massa våt halm fastnade i den (vi måste jobba många timmar för att få ut den hårt fastkilade halmen). Byggnaderna börjar också bli gamla. Ladan/uthuset är byggd 1930 och ladugården 1945. Det är illa tvunget att reparera där nu.
Konstgödsel är också en stor post fastän jag inte gödslar speciellt mycket. Det går inte att lämna bort den för då ser åkrarna ganska sorgliga ut. Sedan går det en hel del elström eftersom vi har kalluftstork med en mängd 11 kW stora fläktar. De går inte så många veckor per år men det blir i alla fall kilowatttimmar. Ungefär lika mycket går till bränsle och olja. Ungefär hälften går åt inom jordbruket och hälften i skogen eftersom vi hugger nästan allting själva.
För år 2013 var avdragen för maskininvesteringar ännu ganska stora. De brukar vara små eftersom jag bara har gamla skrotmaskiner men jag satsade ju på en ny (begagnad) traktor och ny (begagnad) såmaskin för några år sedan och de avdragen syns än.
Det var de stora utgifterna – övriga utgifter är relativt små. Växtskyddet var litet högre än vanligt i fjol eftersom jag måste få bort kvickroten som bredde ut sej det våta året 2012. Oftast sprutar jag bara en minimal grundsats. Det känns inte så trevligt att sprida en massa kemikalier vars långtidsinverkan ännu är ganska osäker. Och då avser jag bonden. Han får i sej mycket mer kemikalier vid sprutandet än de obetydliga rester som eventuellt finns i produkterna. Om vi inte dör av att andas in stora mängder så torde konsumenterna vara väldigt säkra.
Utgifterna var de vanliga (även om de var högre) men inkomsterna från vetet var katastrofalt låga eftersom jag sålde det våta årets skörd. De gick ned till hälften av föregående års inkomster. och täckte inte ens till de rörliga utgifterna. Utan stöden hade produktionen upphört för länge sedan. Vi skulle säkert producera för eget bruk men inte för salu. Så stöden är stöd för konsumenterna. Tas de bort så är det slut med matproduktionen. Stöden minskade litet också för politikerna stryper oss långsamt. Det är litet som med tattarns häst. Han gav den allt mindre mat för att vänja den av med det dyra fodret men just som han hade vant den av fullständigt så dog den (gammal historia som jag hörde för länge sedan).
Så nu är rätta tillfället ifall nån stadsbo vill bli bonde. Efter bokslutet kan mången gammal bonde vara benägen att sälja gården. Men det gäller att ha bråttom. Snart kommer vårsådden och då spritter det i de gamla benen, fjolåret är glömt och hoppet vaknar på nytt.
Men ifall nån gör slag i saken och flyttar ut till landet, ut till fåglarne så kan det vara bra att hålla kvar ett inkomstbringande arbete. Det behövs för att täcka hålen i inkomsterna från jordbruket. Resor, restaurang- och teaterbesök kan man glömma. Alla pengarna behövs inom jordbruket. Men det går ju att se på TV och numera också “resa” via datanätet. Maten blir hemlagad av äkta hemodlade råvaror så det är mycket mera hälsosamt än färdiglagad mat som mest består av billiga kemikalier.
Och köp bra stövlar ! Just nu är det plaskföre och så fort man rör sej utomhus så är det stövlar som gäller (i början på mars !?). Sina fina lackskor kan man sälja – de behövs inte här. Idag måste jag föra paketbilen på efterbesiktning men det passade bra för det är inte alls roligt med skogsarbete i den våta skogen. Så jag sitter och städar undan efter deklarationspaniken och lusläser alla väderprognoser för att hitta litet minusgrader. Men i morgon bär det av till skogs igen – vilket väder det än är …
Intressant, för mig var konstgödseln för ~50ha överlägset största posten (dock blev det hamstrat en aning i överkant inför nästa år), därpå följande post åkerarrende och på tredje plats kommer försäkringarna. Kanske skulle vara att börja överväga ekologisk inriktning.
J
Jo, konstgödseln är dyr. Därför använder jag inte heller så mycket. Största lönsamheten med konstgödsel är på den brantaste delen av kurvan (över skörd och konstgödselkostnad). Därefter ger 1 euro mersatsning på konstgödsel allt mindre tillbaka i form av skörd och då man kommit upp till högsta möjliga skörd på kurvan så ger en större konstgödselmängd ingenting alls tillbaka.
Det är alltså i teorin. Sedan kan vädret krångla till det alldeles förskräckligt och så finns det en massa andra faktorer som måste beaktas. Därför håller jag mej till en försiktig gödsling utan att dra ned alltför mycket.
Växelodling med vall skulle passa våra lerjordar men jag fick mej ordentligt på nöten då kvickroten tog över efter vallen och glyfosatbesprutningen år 2012 (det våta året) misslyckades totalt. Nyttan av den goda klöverväxten försvann i blötan.
Vi har inga åkerarrenden alls här eftersom vi bara odlar egna åkrar. Det positiva är att jag lyckats hålla ned de fasta kostnaderna (maskiner och byggnader) ganska bra.
Jag har också funderat på ekologisk odling men problemet är ogräset som jag är rädd fär att inte klara av utan besprutning. Att använda träda och mekanisk bearbetning ger lätt ännu större utgifter.
Men stiger konstgödselpriset ännu mera så blir det att fundera.
Att glysofaten påverkar även i små doser kommer vi att få veta om 40år när det är vedertaget om dess skadeverkningar på mänskan. Nu pratas det om glutenintoleransen i US och att just glysofaten är orsaken, lite tidigt innan nogrannare studier gjorts men det skulle förklara explosionen. Tror dock att vi föhoppningsvis kan skynda på den forskningen för att det tog 40år att förklara DDTns koppling till Altzheimer är ju sorgligt.
Förklara gärna hur du tänker med kopplingen mellan eko och besprutning via konstgödslet ?
Glysofat kopplingen : http://www.youtube.com/watch?v=NMHxIH6mgA8
Det är inte bara glyfosat som är problemet utan tusentals kemikalier som används i vår mat (utom hemma hos oss …). Faktum är att folk under de senaste 50 åren fått i sej helt nya kemikalier som ingen vet hur de fungerar på längre sikt. Det är all orsak att vara försiktig men tvärtom så kommer det bara mer billiga kemikalier med i maten.
Jag skulle gärna lämna bort besprutningen helt men är osäker om jag skulle klara av kvickroten utan besprutning. Det är helt klart att skördenivån skulle rasa ordentligt och åkrarna mest se ut som ogräsodlingar. De eko-odlare som klarar av att hålla tillbaka ogräset är väldigt duktiga. Tyvärr hör jag inte till dem och jag misstänker att det skulle ta mej många år att lära mej odla utan konstgödsel och speciellt utan besprutning. Det skulle i alla fall inte bli någon överproduktion.
Så jag drar i stället ned på kemikalierna men upphör inte med dem.
Jo, så har jag också förstått saken: Glyfosatet i sig torde vara rätt bra granskat, men kombinationen med alla andra kemikalier vet man inte så mycket om, helt enkelt för att det finns så många olika. I det här fallet tyckte jag det lät som att man misstänkte kombinationen genmodifiering och Roundup.
Där är igen en liknande tudelning: själva den konstgjorda ändringen av generna är inte mer eller mindre farlig än vilken som helst annan korsning (omkombination) av egenskaper eller mutation (kopieringsfel), det går bara så mycket snabbare än i naturen att vi inte riktigt hinner med att upptäcka eventuella skadliga effekter av de nya egenskapskombinationerna. Det kan alltså vara att också någon annan egenskap än moståndskraft mot glyfosatet har ändrat, ‘kommit på köpet’, vid förädlingsarbetet, t.ex. att de nya sorterna innehåller eller saknar något som fanns i de traditionella sorterna som gjorde att våra magar klarade vetet bättre. Som Kim P antydde kan det ta sin tid att upptäcka det, dvs. sådana saker som man inte förväntat sig att skulle hända söker man ju int eaktivt efter. Med ‘god’ tur är det kombinationen Roundup + de nya GM sorterna som eventuellt förorsakar de påstådda effekterna och då har vi ju det rätt bra här i Europa.
I går var vi och promenerade med hundarna i skogen. Rätt imponerande såg vi ett häckande havsörnspar och under åskådandet funderade frun om örnen har någon ‘fiende’ , borde ju vara så att den inte har det men med facit i hand så vet vi ju vad som höll att ta kål på den under 70-talet. Nu vill jag ju påstå att vi också har en (o)naturlig steg i vår egen näringskedja och de är den vi måste fundera på om vi vill ha det så. Att GM(O) påverkar ser man ju i debatterna , speciellt i landet i väster där man betalar sig sjuk för att inte behöva visa att man använder det . Visselblåsaren hos monsanto är intressant läsning då han så klart och tydligt visar på en indiciekedja mellan GMO och Galna Ko-sjukan. Men i övrigt är det en ‘förgylld väg till helvetet (Road to hell pawned with good intentions)’ i hela GM debatten. Den liknar den amerikanska vapendebatten i retoriken för GM kanske inte har dödat , bara användandet. Vi ser ju rapporter på super-ogräs som RU inte rår på och det lösar man med ett klorderivat av fenoxiättiksyra. För de historiekunniga så har vi ju sett resultat av tidigare användning av detta , termer som Agent orange och Hormoslyr har ju tydligt visat vad dessa substanser är kapabla att prestera (och jo , ett fantastiskt medel att bekämpa ogräs med ).
Som biodlare har vi ju följt debatten om de systematiska neonikotiniderna och trodde att våra sexfotingar skulle få andas ut , men efter en snabbutredning har ju Tekes återigen tillåtit användandet. Einstein har sagt att mänskligheten dör fyra år efter sista biet försvunnit och med spänning väntar vi igen på statistik på vinterdödligheten.
Är det så här vi skall lämna över till följande generationer ?
Precis som med allt annat skall det gå snabbt men då ökar riskerna. Också neddragningen av den inhemska matproduktionen ökar riskerna. Hur mycket risker är vi beredda att ta ?
Det här med miljöfrågor är stora, långsiktiga frågor. Det som vi gör idag syns som inbesparingar eller kostnader/skador i framtiden (2, 5, 40, 100 år?). Det här är för lång tid för det enskilda företaget som skall leva med den inkomst det får idag/i år.
Ofta är miljöfrågor för stora för det enskilda företaget: Om du ensam går in för en ny miljösparande åtgärd får du sämre konkurrenskraft (börjar idag bli ett fult ord) jämfört med medelföretagen. I värsta fall får det radikalt miljövänliga företaget lägga lapp på luckan och vem blir då kvar? Jo de som satsar på ekonomin (före miljön), d.v.s. det gick på längre sikt helt fel väg ur miljösynpunkt!
För att miljöfrågor på riktigt skall gå framåt måste nog myndigheter eller andra stora aktörer (organisationer, företag, konsumentgrupper) kopplas in så att det blir olönsamt eller förbjudet att använda skadliga metoder och lönsamt att vara vettig!