Viljelijä pulassa.

Jag är inte så bevandrad i finska språket men antar att Vipu är en förkortning av det jag skrev som inläggsrubrik. För tyvärr så delar jag inte Nisses och Sonjas åsikter om den elektroniska odlingsanmälningens förträfflighet. Ifjol och i förrfjol fungerade anmälningen bra men nu var vi tillbaka till situationen för tre år sen.

Jag tänkte att inmatningen på sin höjd skulle ta en timme i går morse men istället gick det åt närmare fem timmar med att vänta på att varje klick skulle registreras. Halvvägs började jag fundera om det inte skulle ha gått snabbare att söka fram pappersblanketterna och åka in till lantbrukskansliet i stället. Vet inte var orsaken till trögheten ligger men det har gjorts lite “utvecklingsarbete” av programmet sen i fjol och det är just sådant som man ska undvika i fungerande system. Programperioden har ju förlängts så att börja göra ändringar i systemet redan i år var väl lite onödigt?

Sen anmälan.

Varför då spara anmälan till sista dagen kommer säkert någon att mena. Och visst ligger det något i det men nu är det faktiskt så att jag försökt göra det tidigare, första gången redan i mars, men då hade tjänsten ännu inte öppnats. Fick sen i samband med blankettskolningen veta att den öppnas den nionde april. Följande försök gjordes, vill jag minnas, under påsken men då hann jag bara logga in och bekanta mig lite med ändringarna i systemet innan någon ropade på hjälp med nåt annat arbete här på gården. När jag kom tillbaka till datorn hade jag “slängts ut” ur programmet, antagligen för att jag inte varit aktiv på en stund. Det brukar vara likadant med bankprogrammet, om till exempel telefonen ringer under tiden man matar in räkningarna….. bara att logga in på nytt och fundera vad som riktigt blev betalt. Undrar om det finns något program som skulle hålla musen i rörelse under tiden man pratar i telefon eller dricker kaffe? Eller borde man konstruera ett vippbräde som skulle få musen att åka fram och åter under tiden man funderar 🙂

Att tjänsten öppnades så sent gjorde att jag anade ugglor i mossen, förseningar i programuppdateringar brukar vara en förvarning om att det uppstått problem i “utvecklingsarbetet”. När jag sen också hörde att andra haft problem försökte jag mig på ett nytt försök kvällen innan deadline. Men då drabbades jag av nån form av blackout så att jag inte mindes inloggningsuppgifterna för bankprogrammet. Nytt för i år är nämligen att man istället för personliga vipukoder loggar in med bankprogrammets koder. Nu mindes jag inte de 8 siffrorna som krävdes för inloggning och det gick inte längre att använda de vipulösen jag hade kvar i skrivbordslådan. Också det en följd av “utvecklingsarbetet”. Att jag inte fick till det med siffrorna var ju lite underligt för jag hade betalt några räkningar nån timme tidigare och då var det inga problem med sifferminnet, men det är ju mycket att fundera på i dessa tider och frustrationen över byråkratin ledde antagligen till att minnet blockerades. -Sov på saken så kommer nog siffrorna- var frugans förslag, antagligen ville hon åt datorn för andra uppgifter 🙂 Jag tänkte att det säkert är lika bra att försöka igen tidigt följande morgon och om blackouten satt kvar kunde jag ta kontakt med banken för att få de siffror som fattades i minnet. Och visst fungerade minnet bättre på morgonen, om nu inte på första så på tredje försöket sökte sig fingrarna till de rätta tangenterna och allt hade varit frid och fröjd blott datatrafiken löpt som den skall.

Bankens inloggningsuppgifter ska man ju vara försiktiga med så jag brukar memorera numrorna, de är ju ändå inte svårare än att minnas ett telefonnummer som exempel. Hörde annars också att lantbruksrådgivarna inte var riktigt nöjda med övergången till bankinloggning, de blir nämligen tvungna att använda sina personliga bankkoder för att kunna sköta sina klienters anmälningar. En annan sak i “utvecklingsarbetet” är att när man lägger till nya jordbruksskiften så hamnar de längst ner i listan. Istället borde de ju placeras överst strax under basskiftesuppgifterna där det skulle vara betydligt lättare att till exempel jämföra jordbruksskiftets arealer med basskiftets. Nu blev det en hel massa “scrollande” upp och ner på sidan och det underlättades inte av trögheten precis. Fanns ytterligare några saker som jag inte tyckte om så jag skall väl ta mig tid till att ge myndigheterna lite feedback om inte för annat så för att delta i utlottningen av några minnesstickor……… det tycks ju vara behov av dylika 🙂

Förlängd anmälningstid.

Det är ju en klen tröst att också andra haft problem och till den grad att man nu beslutat förlänga ansökningstiden. Måste ge minister Koskinen en eloge för att han erkänner och beklagar problemen och förlängde ansökningstiden till den åttonde maj. Det var fint gjort. Men varför kunde det inte meddelats redan på morgonen så att man istället för att sitta och vänta på uppgiftsregistreringen kunde ha, som planerat, påbörjat sallatsplanteringen? Det är ju lite svårare att få ihop arbetsfolk idag och plantorna som är ute på avhärdning borde fås i jorden för att ge utrymme för nästa omgång.

 

Nå nu känns det lite bättre när man fått skriva av sig lite, solen skiner men det är kallt. Kallt var det också i morse så kanske det var lika bra att plantorna är oplanterade…….. ha en trevlig första maj!

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

12 reaktioner till “Viljelijä pulassa.”

  1. Så brukar det gå. Man bygger upp ett system och om det blir bra så börjar alla använda det och då märker man att resurserna inte räcker till. Det heter på fackspråk att “skala upp” och är inte alltid så trivialt. Ett demosystem som fungerar utmärkt på en liten maskin kan behöva skrivas om grundligt för att fungera på ett större system bestående av många parallella maskiner (mitt specialområde). Tydligen har det gått så med stödprogrammet.

    Men själva systemet är fint ur brukarens synvinkel. Utom att det blir långsamt då många använder det tillika. Jag misstänkte litet det så jag lämnade in ansökan redan i går vilket var ganska ovanligt för jag brukar lämna in en minut före deadline :-).

    Tydligen hann de inte göra belastningtest utan försökte använda det (till hälften utvecklade) demosystemet för stödansökningarna. Det är inte första gången och tyvärr knappast sista heller som IT-system tas i bruk som halvfärdiga dvs. utan belastningstest.

  2. Jo, det är inte alla gånger så lämpligt med de här onlinesystemen. Kunde vara bättre att bara ladda ner fylla i och sända men det är antagligen för att kunna kombinera med aktiva hjälpfunktioner som det görs online. Tyckte annars också att det kändes lite oklart om vad som gått fram men svarskvittot per e-post fungerar väl som garanti över att allt är i sin ordning.

  3. Jag tycker nog att Vipu har förbättrats avsevärt till i år. Den elektroniska ansökan är nu mer fristående i förhållande tilll pappersblanketterna. Nya funktioner har också tillkommit, jag kunde t.ex. sammanslå några basskiften utan besvärlig pappersbyråkrati.

    När jag gjorde min ansökan kring mitten av april var det inga som helst problem med överbelastning. Men systemet borde förstås fungera också under dom sista dagarna före deadline. Nätbankskoderna torde vara ett av dom säkraste inloggningssätten, ganska onödigt med skilda koder enbart för Vipu.

  4. Visst nätbankskoderna anses relativt säkra (speciellt om man som i mitt fall bara har dom i huvudet) men jag undrar om inte säkerhetsriskerna ökar om de används inom alla system?
    Försökte mig också på att göra lite jordbruksskiftesmätningar i kartprogrammet men fick det inte att fungera. Vet inte om det berodde på belastningen eller inte för tidigare har det gått bra att göra basskiftesjusteringar via programmet. Det ryktas att jordbruksskiftesanmälningarna återigen skall ritas in på kartorna såsom vi gjorde de första åren. I så fall får jag nog avdela flera dagar till anmälningen…….. eller rationalisera odlingen. Med närmare 50 grödor varav ett 10-tal med upp till 12 planteringsomgångar blir det några odlingsrutor att hålla ordning på.

  5. Blanketterna fungerar bra men kartorna fungerar inte. Jag hoppas de inte börjar med att man skall rita in skiften på kartorna. All grafik ökar belastningen våldsamt och förorsakar ständiga problem. Vipu har jag försökt använda i flera år men gav upp till slut. Det är för krångligt. I stället har jag egna CAD-program med kartor över åkrarna. De fungerar bra i den egna maskinen. Alla “moln”tjänster kommer bara att leda till bekymmer. Det är just nu på modet men jag var med redan senast då det var modernt (för 40 år sedan) och det var en grym lättnad att kunna ha egna program i den egna maskinen då de personliga maskinerna (PC) kom. Men tydligen skall alla generationer göra om alla misstag förrän de tror …

  6. Drar mig till minnes dåtida lantbrukssekreterarens kommentar då han såg mina kartor från den tiden, “det här är ju till och med värre än grundkartorna över Söderfjärden”.
    Det var onekligen besvärligt att rita in 2 meter breda (eller smala) jordbruksskiften med en halv millimeter bred penna då sträcket motsvarade 2,5 meter. Jag hoppas att det inte återkommer även om det kanske med uppförstoringsmöjligheter i kartprogrammet är lite lättare att rita än för hand.
    Lite historia skulle säkert vara på plats för en och var…. minns när jag frågade en nyss utdimitterad student får nåt år sen då det var tal om recension om han läst om förra “laman”. Döm om min förvåning då han sade att nåt sånt har han inte hört om.

  7. i egenskap av inspektör en gång försöka övervaka ett par hektars skifte som var delat till N eller O-skifte. en rad med majs var ett jbr-skifte osv…

    Men på tal om att måsta rita in jbr-skiftena så e int de flesta grödor odlar Christer i samma stödgrupp? Då är de väl int nödvändigt att rita in dom skillt? Klart att spannmål e skillt från blomkål men frinlandsgrödor är väl i samma grupp?

  8. Jo, de flesta hör till samma stödgrupp och får samma ersättning så att hålla dom skilt både på kartor (vilket nu ännu inte fordras) och i odlingsanmälan är nog mest för att krångla till det. I mitt fall skulle det vara en hel del mindre byråkrati om alla grönsaker behandlades som en grupp. Men de är ju å andra sidan inte många odlare som håller ett dylikt sortiment.

  9. Det borde ju bli en del sanktioner för de som jobbat med att “utveckla” det elektroniska ansökningsprogramet. Om en bonde missar ett datum för att lämna en blankett eller dylikt, så blir det genast mindre stöd som straff. Om man skulle använda samma system som för bönderna skulle väl kanske 2-3 månadslöner kunna lämnas bort åt dataprogrammerarna för att de inte hade ett fungerande program inom utsatt tid.

  10. Nånå Matts, nu ska vi inte jämföra hårt arbetande tjänstemän med fuskande bönder 🙂
    Nää, skämt åsido, visst är det bra att det utvecklas hjälpmedel för att underlätta odlingsanmälan. Men ibland undrar man nog om det inte skulle vara bäst om tjänstemännen också fyllde i blanketterna åt oss, kanske skulle den tid som läggs ner på utvecklande av programmen, granskningar och övervakningar räcka till för att sköta EU-administrationen utan vår inblandning. Då skulle ju allt gå rätt till på en gång och vi kunde ägna oss åt produktion på heltid. Snart går all tid åt dokumentation och då blir det ingen produktion!

  11. Har inte läst kommentarerna här ovan ordagrant så kanske ni har behandlat detta redan men jag tycker att Vipu hade blivit avsevärt sämre till i år. Blanketterna i utprintad version var inte alls lika överskådliga som förut och med ett stort antal basskiften så blir det svårt att få en överblick över det hela. Man lämnade med en osäkerhetskänsla, är allt rätt ifyllt?

    Och varför i hela friden ska de behöva ändra på allt i vipu varje år jämfört med föregående år så att allt är mer eller mindre obekant varje år man ska börja på? I år var det ännu värre än vanligt.

  12. Smaken är väl som baken men jag håller med, också jag och jag har hört andra som också tyckt att det lämnade lite osäkert vad som gått fram. Alla har heller inte fått svarskvitto har jag förstått. Tycker också att det var onödigt att ändra nu då programperioden förlängts. Få se hur det ser ut nästa år? God fortsättning på vårbruket……

Kommentarer är stängda.