Det är nära nu.

Eller egentligen kunde man ha börjat i dag….. med vårbruket alltså. De senaste åren har man slitit sitt hår under Valborgsmässoafton med att försöka få rätsida på stödblanketterna men i och med att inlämnandet flyttats fram så känns det inte så aktuellt…….. det är ju inget vidare roligt heller för den delen. Betydligt roligare är det att förbereda maskinerna, precis som Nisse gör, för vårbruket. Fast egentligen är det som jag tog itu med igår något som jag haft på agendan ända sedan i höstas.

Jag köpte radodlingshjul och sensorutrustning för NH:n redan i fjol för att kunna använda den vid besprutningsarbeten och på så vis få större flexibilitet i och med att det skulle finnas två traktorer som klarar jobbet.  Men det blev inte av att montera utrustningen då utan jag tänkte att det fixar jag under vintern när det finns gott om tid 🙂

Nå tid och tid. Men bättre sent än aldrig och hade jag inte tagit itu med saken nu så hade det antagligen inte blivit av under kommande säsong heller för av erfarenhet vet jag att under säsong hinner man inte med mycket annat än det absolut nödvändigaste. Så när det ännu såg lite för vått ut för vårbruk igår så satte jag igång. Idag hade det ändå torkat så pass att det nog hade gått att fräsa lite bäddar för sådd och plantering. Nu får vi se hur det blir i morgon, det har utlovats lite regn igen men förhoppningsvis torkar molnen ut innan de når land. Det brukar det nämligen göra så här års i dessa trakter.

Lite bilder från dagens projekt:

Radodlingshjulen köptes lite större än original för att få rejäl markfrigång och det var lite spännande att se om dom skulle rymmas under stänkskärmarna :)
Radodlingshjulen köptes lite större än original för att få rejäl markfrigång och det var lite spännande att se om dom skulle rymmas under stänkskärmarna 🙂
Montering av magnet och sensor på drivaxeln för hastighetskontrol på gång.
Montering av magnet och sensor på drivaxeln för hastighetskontroll på gång.
Kameran i telefon är ovärdeelig när det gäller dokumentation innan demontering.
Kameran i telefon är ovärdeelig när det gäller dokumentation innan demontering. Mycket bättre än suddiga noteringar på papperslapp som är försvunnen när den behövs.
Manövercentralen på plats och efter kalibrering av sensorerna är det klart.
Manövercentralen på plats och efter kalibrering av sensorerna är det klart.

Satte ner lite tid på att montera alla sladdar i skyddsrör och innanför hyttpanelerna så det tog sin lilla tid. Men bättre göra det ordentligt när man en gång gör det, nödlösningar har annars tendens att bli bestående.

Av vinterns “att göra-lista” återstår också att montera reglerutrustningen för gödselspridaren för jag tänkte försöka köra bäddarna med NH:n i stället för Samen härefter. Men det får bli en annan dag………..

Nåt Valborgsfirande blev det inte i år heller men det är lika så bra så är man i skick för arbete i morgon 🙂

Glad Valborg och trevlig Första Maj!

 

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

7 reaktioner till “Det är nära nu.”

  1. Jag håller helt med om att kameran är ett mycket viktigt verktyg. Så fort man har skruvat fast locket så har man glömt hur man kopplade allt …

    Sedan kommer nästa problem och det är att hitta rätt bild balnd tiotals tusen ! Jag har litet försökt sortera mina bilder enligt ämne och tid men man borde ännu sätt in ett bra namn på dem. Men det tar tid. Jag har ännu kvar negativen från torkbygget 1975 som jag inte hunnit göra bilder av :-). Jag har negativskanner men tiden är det som fattas.

    Jag dokumenterar både med bild och text i datamaskinen – i den mån jag hinner.

  2. Joo, lite visste jag hur kameran i telefon skulle komma till användning då jag köpte min första telefon med kamera. Försäljaren menade att jag nog skall ta en med kamera, själv var jag mera tveksam till nyttan.
    Samma problem med arkivet här, har också en skåp med negativ som borde skannas in. Men borde få tid att skanna in och ordna arkivet. Det som tog udden ur projektet är att de digitala arkiven inte är värst beständiga de heller. Kvanthopp hade visst ett inslag om bildarkivering men minns inte om det kom fram något riktigt bra alternativ. Ett är i alla fall säkert att samtidigt som man skannar borde man ordna upp negativarkivet.

  3. Papper är egentligen ganska bra för arkivering. Om det förvaras torrt och skyddas mot eld så håller det hundratals år utan problem.

    Men jag föredrar i alla fall digitala arkiv eftersom de är sökbara så effektivt. Men man skall inte tro att en CD-skiva håller hur länge som helst. Jag brukar kopiera mina gamla dokument till nya hårdskivor hela tiden. Det går bra eftersom skivornas storlek ökar och samtidigt kan man överföra till modernare format som kan läsas av modernare program.

    Däremot lagrar jag aldrig nånting i “molnet”. Det är enligt min mening rent vansinne från början till slut. All lagring skall ske lokalt och helst i flera kopioroch allt skall gå att läsa lokalt med egna maskiner.

    Det stora problemet är att hitta tiden att organisera arkivet – i vilken form det än är …

  4. Murphy skulle säkert göra volter av glädje om han såg dom där bilderna…herre-du-milde så många potentiella möjligheter till misstag och så mycket som på riktigt kan gå fel & sönder vid en kritisk tidpunkt med så där komplicerade manicker i en traktor.

  5. Murphy har hållit sig borta från denna manick än så länge. Jag har faktiskt kört den klanderfritt i den andra traktorn i åtta år redan. Men visst skulle det vara illa om den nedre boxen för hydrauliska styrningen skulle ge upp. Sprutbommen låter sig antagligen inte manövreras utan denna. Däremot kan man faktisk manövrera ventilerna för styrning av sprutvätskan manuellt ifall den övre boxen skulle ge upp. Detta är faktiskt ett av de redskap som jag inte behövt bygga om för att få det att passa mig 🙂

  6. Va har du för telefon eller kamera eller va ska man kalla eländet, kanske båda. Du har fin bild på kopplingen, jag står i beråd att köpa ny mackapär åt mig så ja är intresserad hur man får så bra bilder.

  7. Jag är väldigt nöjd med kameran på min nya Lumia 830, den tar dessutom hyffsade bilder i svagare ljus i motsats till min tidigare telefon (Lumia 800) som annars fungerade bra fram till att USB-kontakten gav upp så att jag inte längre fick den laddad. Denna har nu hängt med både i skog och på åker sen februari och verkar hålla trots att den har lite större skärm och är lite svårare att få att rymmas i fickorna.
    Men nu tillbaks ut på åkern efter att ha bunkrat lite kaffe, det är fina vårbruksförhållanden här nu!

Kommentarer är stängda.