Förra inlägget var ju en jeremiad av motgångar. Jag lovade återkomma med en uppföljning av vad jag då trodde skulle bli nya färska motgångar, men det kom på skam. Resten av skördesäsongen gick väl så bra som den kunde gå med tanke på att almanackan hunnit så långt som den gjort.
Vi tar en sak i taget.
Tröskan som ätit upp en axlyftare krävde några timmar tid för att lokalisera densamma. Halva låg på veckade planet inbäddad i halm, andra halvan fanns kvar i trumman och underligt nog hade varkendera gjort nån skada alls. Det var bara att peta bort -fast det var inte så bara, en Claas är ju inte precis höjden av gästvänlighet- och fortsätta att köra med den tröskan.
Min egen, som då hade lagerhaveri i slutväxeln kom igång på fredag. Halt ok med tanke på att felet uppdagades en måndagkväll och tröskan är ju inte precis nyast i kommunen om man säger så. Leveranstid om tre arbetsdagar till en 26 år gammal tröska, det kan jag nog acceptera.
Hur som helst kom jag nog undan med blotta förskräckelsen och en lite lättare plånbok. Förutom lagren var det bara ett kugghjul i slutväxeln som behövde förnyas och de kunde nog ses med blotta amatörögat redan vid demonteringen. Visst – det kostade 600 så gratis var det inte, men om man tänker på alternativen får man väl ändå vara nöjd.
Lärpengen som kom med denna historia var en repetion på gammal kunskap. Det lönar sig att lokalisera ett missljud i tröskan genast man hör det, annars kan det bli dyrt. För några år sen gjorde jag precis det och hittade en fästskruv till generatorn som börjat vandra in i fläktvingarna. Det hade också varit otrevligt om det fått fortgå.
Torken gick också riktigt bra under resten av säsongen så återigen en gång får man väl säga slutet gott, allting gott.
En bild från säsongavslutningen då rypsen var klartröskad. Lite häftigt var det nog att köra med dubbla tröskor, arma dagar vad det gick undan och att dom dessutom råkade vara likadana blev ju en visuell kuriositet. Lite noterbart är också att fast båda var ungefär likadant inställda så hade jag mera problem med inmatningen på skärbordet än vad som var fallet på tröskan till vänster.
Hur gick det då? Kornet gick bra, hl vikt +/- 70 kg och hektarskörd ca 5500 kg. Vårrågen tror jag gick dåligt, vet inte ännu men jag tror det blir lite drygt två ton / ha.
Rypsen gav i snitt 1500 kg vilket jag nog inte är helt nöjd med, men det kunde varit värre.
Så skall vi passa på och dra igång en gissnings- eller kunskapstävling i detta ämne. Jag ställer frågan utan svar för jag vill veta vad ni bondekolleger förutsättningslöst tror om detta.
Jag hade rypsen sådd på två olika skiften, men sinsemellan jämförbara.
Skifte 1. Sådd i lättbearbetad jord med solrosor som förfrukt, sådd 22 maj med småfrölådan
Skifte 2. Sådd i plöjd åker, sådatum 7 juni med såbillarna på Simulta. Förfukten var korn.
Alla övriga variabler var samma, kvävegivan 95 på båda, samma rypssort (Juliette) och 6 kg /ha
Resultatmässigt var det stor skillnad på dessa två. Riktigt stor skillnad.
Vilket tror Ni var bättre och motivera gärna. Svar kommer så småningom.
Rybsen är en intressant växt som man inte alltid blir klok på. Sådde själv all rybs kring 20 maj. Tyvärr så blev en åker körd med kultivator bara en dag innan harvning och sådd. Detta gjorde att den rybsåkern kom sämre igång i och med att jorden var kallare. På den åkern så hade jag kummin som förfrukt och tyckte att jag måste spruta Express före kultivering för att ta kål på kumminplantorna som klarat glyfosatbesprutningen hösten innan. Rybsen såg inte ut att få någon förfruktseffekt av kummin. Mina iaktagelser var främst att rybsen ska sås glest och t.ex. Petita är bättre än Eos. En annan sak som man såg var att rybsen liksom kummin så ger en bättre skörd på styvare jordar dvs lermark. Det blev dessutom att köra med välten på mojordarna men ändå så kommer man inte upp till samma skörd som på lerjord.
Jag tror att de olika skördarna som du har fått så har att göra med regnen, åkrarnas skick och utsädesmängden. Jag kan inte tror att solros ger annorlunda förfrukt än kummin. Jag minns att det regnade mycket efter att jag sådde rybsen, vändtegarna tog långt tid innan det blev ordentlig rybs på dem , men det blev nog till sist. Ibland kan åkrarna vara i olika skick fastän man inte ser det med blåtta ögat. Fastän du säger att utsädesmängden var den samma så är de sådda med olika lådor. Så om jag ska Gissa på något så tror jag att regnen störde mindre det som såddes sent. Men det blir intressant att höra din version.
Själv tycker jag att många ser mycket just på bearbetningssättet och ser mindre till att åkern är i skick. Om åkern och växtföljden är i skick så kommer det bra skörd oavsett om det är plöjt eller lättbearbetat (i allmänhet). Men som jag också misstänkte så gav inte t.ex. Kummin någon nämnvärd förfrukt åt rybs, men det var intressant att testa. Men goda förfrukter är alltid bra att ha med i växtföljden. De är en investering för framtiden.
Skulle tro att den senare sådden (alt.2) gav bättre skörd. Nu är jag ingen rybsodlare för den passar inte alls i grönsaksväxtföljden men ser följande risker:
-Lättbearbetning och efter solrosor riskabelt både vad gäller ogräs och bomullsmögel.
-Plöjning gav antagligen bättre genomsläpplighet för vattnet en våtare sommar som denna.
Då jag odlade rybs så var det alltid bättre att så sent (i varm jord). Men det finns förstås en mängd faktorer som inverkar så det är en ren gissning.
Tycker också att det låter som om det senare sådda borde ha gett bättre skörd i år, men man vet aldrig. Jorden blev kanske inte nämnvärt varmare under regnperioden som vi hade i månadsskiftet maj-juni.
Tror på alt. 1. Fröna kom kanske för djupt i alt. 2? samtidigt som det säkert slammade i ytan om du fick liknande regnmängder som här. I alt. 1 torde rybsen ha kommit upp innan det blev alltför vått, vilket gjorde att de klarade vätan bättre. Kul med gissningslekar 🙂
Ibland får man den känslan att hela jordbruket är en gissningslek … Speciellt ifråga om vädret (men också politiken :-).
Jag gissar på skifte 1, delvis av samma orsak som Jonas noterade, dvs. att dom fröna troligtvis hamnade litet ytligare med småfrölådan, delvis tack vare solrosens effektiva “markbearbetning”.
Den lokala temperaturen dom allra första veckorna efter sådden är troligtvis nog den faktor som inverkar allra mest, men facit på det hade ju krävt samtidig sådd av dom två olika skiftena.
Då skall vi presentera svaret. Jag måste bara innan få säga att jag med glädje läst de som svarat och att Ni alla har lyckats blanda bort mig ännu mera. Svaret var att alternativ 1 gav ca 1250 kg och alternativ två nästan 1700 kg. Själv trodde jag att det bara återigen en gång var ett bevis på att rypsen skall sås sent, men visst, det kan ha varit annat också. Om inget konstigt händer kommer jag att nästa år också så rypsen i lättbearbetad solrosåker, så om det misslyckas igen vet vi ju vad det beror på, I rent experimentsyfte skall jag försöka så det tidigt också
Intressant att få höra svaret! Jag hade i år en medelskörd på 1700kg i mina rybsodlingar. Men på styva jordarna så var skörden ca 2000kg och på mojordarna så var skörden ca 1500kg. Lerjordarna var höstkultiverade och mojordarna kultiverades på våren. Man märkte tydligt i blommningen att det blir bättre skörd på lerjordarna. Trodde aldrig att blommningen skulle ta slut. Ifjol mins jag att blommningen blev kort på samtliga åkrar men i alla fall blev skörden närmare 2000kg på lerjord och 1000-1500kg på lättare jordar.
Men som du säger så kan nog en senare sådd göra mycket. En granne sådde rybsen in i juni och den såg otroligt fin ut. Jag brukar tänka för mycket på att tröskningen inte blir alltför sen. Det som var ovanligt för i år var att man kunde också så rybsen ovanligt tidigt. Det finns de som sådde rybs 10 maj med bra resultat. Skriv gärna flera gissningsfrågor, även ni andra bloggare!
På bilden med tröskorna ser det ut som att din tröska har lite större däck än den andra. Om det är så, kan det betyda att skärbordet har en annan vinkel i förhållande till markytan och på det viset påverkar inmatningen. Lite mera “uppförsbacke” för grödan in i tröskan.
Kom ihåg att städa tröskan noga! Min tröska blev på grund av tidsbrist inte urstädad förrän ett par veckor efter den sista tröskningen. Jag öppnade alla luckor och gick loss med tryckluften som vanligt när jag i sinom tid fick tid för städandet. Tröskan var ganska ren och torr, men på fallbordet under skakarna satt det en del skräp som jag måste krypa in och skrapa loss. För att få ut skräpet startade jag maskineriet och lät det gå någon minut. När jag sedan steg ur låg det en död råtta av fetare modell under tröskan! Den hade troligen fått brått ut men kommit i kläm nånstans på vägen. Jag har inget direkt obehag för gnagare, men om jag hade mött råttan när jag låg ovanpå sållen och putsade tror jag nog att jag också tagit mig ut rätt fort…