Turbonde. – Bondbloggen

Jag borde kanske ha lämnat in en lottokupong förra lördagen för när jag tog mig an reparation av hjullagret visade det sig bara vara resterna av kronmuttern som höll hjulet på plats. Hjulet satt det facto så löst att när jag innan reparationen lossade virkeslasten och vagnen gungade till lite av kranens rörelser så ramlade hjulet bort. Det kunde lika gärna ha ramlat bort när jag kurvade på under hemfärden och eventuellt kunde hela vagnen ha stjälpt i någon korsning. Kanske är det inte så dumt att ta del av radiogudstjänsterna när man syndar och arbetar på vilodagarna i alla fall 🙂

Lite väl enkel konstruktion.

Mera vaselin någon gång emellanåt skulle inte ha skadat för det visade sig att navet inte var tätat med någon stefa som jag alltid trott utan bara en enkel plåtbricka.

Så det är nog bara att ösa på med vaselin utan risk för att pressa sönder någon stefa-tätning. Lite dumt med en dylik konstruktion på en skogsvagn som nu och då körs ner i diken och mossar, det är mer eller mindre fritt fram för vatten och smuts att tränga in i lagren.

För att få reda på lagerstorlekar och tätningar blev jag tvungen att demontera ytterligare ett hjulnav och när jag nu såg hur simpelt tätade lagren var så var det bäst att ta och packa om alla hjullager med rejält med vaselin. Fann då ytterligare ett lager som var fullt med smuts så det hade antagligen varit en tidsfråga innan ytterligare ett lager hade gått sönder. Får nog lov att montera smörjnippel på navet så att vaselin kan pressas in mellan lagren i stället för som nu bara från ytterändan av navet. Det inre lagret får annars inte tillräckligt med smörjning.

Gängorna för kronmuttern på axeln hade skadats så jag försökte få tag på en 33 millimeters gängbacka med 2 millimeters stigning för att få dem fixade men någon sådan fanns inte att uppbringa i byn……

….så det blev att med hjälp av gängfilen fila upp gängorna, det var tack och lov relativt mjukt material i axeln så det gick ganska lätt. Nya lager var det inga problem att få tag i. Värre var det med kronmuttern, den lyckades jag inte hitta i stan utan den måste beställas vilket ledde till tre dagars väntan. Under hemresan från stan meddelade väderrapporten att det väntas varma fönvindar under kommande vecka så jag började nästan ångra att jag inte tog en vanlig mutter för att modifiera till kronmutter. Eller egentligen kunde man skurit loss hela axeln och svetsat dit en ny komplett med nav och allt för när jag räknar ihop reservdelskostnaderna så ligger de i samma prisklass som en komplett axel. Det hade antagligen sparat lite väntetid och gett mig möjlighet att delta i bondedemonstrationen.

Kanske blir det åter kallare och förhoppningsvis håller skogsföret även under påsken för just nu är det goda förhållanden och skogsarbete är det inte direkt brist på.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda. Visa alla inlägg av Christer

6 reaktioner till “Turbonde.”

Ja men nu har du väl i alla fall lärt dig att du inte får köra under Påsken!

Inte ens på annandagen? 🙂
Tror det blir lite sådd och igångkörning av växthuset under påskhelgen. Det drar ihop sig till säsongstart.

Det är nog möjligt att smörja innerlagret fastän smörjnippeln finns i ytterädan av navet. Vaselinet trycks mellan rullarna i ytterlagret och fyller utrymmet mellan lagrena och efter det smörjer innerlagret.

Nu är det ingen smörjnippel överhuvudtaget i navet utan bara en vaselinkopp över kronmuttern. Koppen är dessutom bara ditpressad så speciellt vintertid då det är kallt och vaselinet styvt så tror jag nog att det fungerar bättre med en smörjnippel mellan lagren i navet när nu konstruktionen är som den är.

Det bästa är att göra precis som du gjorde och putsa bort allt gammalt smörjfett och fylla hela lagerboet
fullt med nytt. Har en gammal kippkärra modell 1966 som jag en gång per år tar bort hjulen på och tvättar upp alltsammans med brännolja och fyller lagerbona fulla med vaselin. Samtidigt får man ju kollat att lagren
är rätt spända och inte glappar allt för mycket. Nippor i all ära, men de är ingen garant för att fettet far dit det
skall. Det tar alltid minsta motståndets väg. Praktexemplet är Velsa vagnens boggievagga där man lagt nipporna på fel sida av lagret där ingen belastning finns. För att få fettet dit det ska måste man lyfta upp
vagnen och avlasta lagren. Rekommenderar varmt Mobil XHP 222. Sedan jag började använda det nådens år
1994 har jag inte bytt ett lager eller knutkors. Dyrt men bra! Passar till och med att smörja Grållens vattenpump med! Orsaken till att jag började använda nämnda vaselin är att MF fodrar det i servicemanualen.
Räcker med att smörja nipporna var 250:e timme, även knutkorsen i framaxeln.

Bra att man gjort något rätt för en gångs skull ? Minsta motståndets lag är väl att inte smörja alls men det blir problematiskt i längden. Numera konstrueras mycket med “evighetssmorda” lager men rör det sig om maskiner och redskap som används mera sporadiskt eller i svåra förhållanden så är nog smörjbart att föredra. Lite kletigt de här smörjandet men man får ju mjuka händer på köpet. Och joo det gäller att avlasta lagren för att få vaselinet dit där det gör mest nytta.
Har också undrat över hur länge trepunktslyften skall tillverkas utan smörjpunkter?

Kommentarer är stängda.