I motsats till de stackars djurbönderna så har stödansökan för en gammal vetebonde varit enkel. Man bara kopierar fjolårets ansökan och ändrar något litet och så klickar man iväg den … Trodde jag.
Nähä, det gick inte alls. Systemet började gnälla om ekoareal. Inte för att jag fattar vad fasen ekologiskt fokuserad areal är för nånting (annat än att det är nån byråkrats vanliga fåniga påhitt). Ändå hade jag allting ungefär som i fjol då det inte var problem. Efter att ha försökt läsa guiderna på nätet (som är gjorda för tryck och alltså riktigt svårlästa på skärmen) så fick jag ge upp och skicka epost åt Sam (vår duktiga landsbygdschef). Och det blev ju alldeles klart var felet låg. Då jag kopierade från fjolåret så kom Silfverhagan som gröngödslingsvall och då syntes inte den ruta där man sätter kryss för efa (ekologiskt fokuserad areal). Men si, om man ändrar till grönträda så syns rutan och man kan sätta kryss i den varvid allt är frid och fröjd.
Fråga inte mej vad skillnaden mellan gröngödslingsvall och grönträda är (annat än i ansökan) men tydligen är det stor skillnad för byråkraterna. På åkern märks inte någon skillnad.
De krångliga reglerna hindrade i alla fall mitt arbete. Sprutan fick stå fastän det är fint väder för man vågar inte lämna stödansökan för att göra nånting nyttigt. Det har varit ett grymt liv om förlängd arbetstid men jag undrar hur mycket tid det går förlorad på grund av byråkraterna ? Troligen miljontals timmar. En bra besparingsåtgärd vore att sparka byråkraterna så att de inte kommer åt att ställa till elände för folk.
Och så anser jag att alla dessa grön-hit och grön-dit borde avskaffas. Det räcker bra med en enda sorts grönträda eller vall. Ute på åkern är det ju precis detsamma.
Gröngödslingsvall räknas t.ex. inte med som växttäcke vintertid. Det gör däremot en stubbåker som bearbetats med kultivatorplog. Ingendera avbryter heller en vall. Om du har en femårig vall som du plöjer och sår in som gröngödslingsvall nollas inte vallen ifall du inte plöjer upp gröngödslingsvallen på nytt och sår in med spannmål eller har som svartträda.
Jag råkade ut för att reglerna ändrades ifjol efter stödansökan, så jag blev ganska förb. när jag märkte det när årets stödansökan skulle fyllas i.
grönträdan har mindre än 20% kvävefixerande växter. gröngödslingsvallen kan bestå av t.ex 50%klöver och 50%rörsvingen.gröngödslingsvallen kan man ha max 3 år.
ha nisse int vari på stöd utdindningana som myndigheterna ordnar?
sku ja få bestämma så sku alla bönder måsta ha mint 10% av arealen med klöver eller liknande växt som förbättrar jorden
Nu har jag förstås använt utsäde med 20 % klöver så det kan sättas både som grönträda och gröngödslingsvall. Jag avsåg närmast de mängder av byråkratiska begrepp som börjar på grön- … Visst har jag varit på utbildning med Sam som är väldigt bra på dessa byråkratiska svängar i långdansen. Enligt min mening kunde de minska på de olika definitionerna så man kan minnas dem. Och så kunde de låta bli att ändra varje år …
Jag håller helt med om att klövern är bra. Speciellt på våra lerjordar är den en utmärkt växt. Synd bara att den inte ger några inkomster.
Många stater i EU håller ju på att konka… Kanske det är lite meningen att kollra bort oss så vi går miste om stödpengar? Är ju lite den känslan man får när man ska försöka klara sig igenom alla byrokratiska påhitt OCH bibehålla nån form av lönsamhet…
Annars… Grönträda är ju bara så “ute”… Ska väl kallas ensilagevall i år för att få hem nån slant. Inget skördekrav och den biten… Nisse har nån timme på sig att ändra ännu. 🙂
Joo det är mycket grönt till och med de här j..la bollarna som jag försöker dra hit och dit på skärmen är gröna. Förstår inte varför det ska ta så länge att registrera jordbruksskiftesnoteringarna heller. Härom natten då jag satt med ett öga på termometern för att hålla koll på frosten så passade jag på att rita in lite skiften som redan är sådda och planterade och jag har lärt mig att spara ändringarna mellan varje ändring för att inte behöva göra om allt flera gånger. Jag tänkte att det inte borde vara så stor belastning på nätet vid 4-tiden på morgonen så att det skulle gå snabbt men det tog ändå mellan 40-50 sekunder att uppdatera sidan mellan ändringarna. Nå jag satt ju några timmar så en del fick jag dit.
Har ikväll varit på lantmannagillets info och besprutningarna är på tapeten samt vädret OK just nu men det blir väl nog att starta upp vipun och fortsätta med bolldragandet. Men du har helt rätt Nisse att den här begreppsdjungeln är frustrerande…… och så är det som bond77 skriver ensilagevallen du ska satsa på 🙂 Du har många timmar tid ännu det är först i morgon kväll tiden går ut 🙂
Ensilagevallar är nog bra! Med 20% klöver i. Gärna olika sorters klöver ifall inte rödklövern trivs. Inte blir man rik på Klövern men nog ger den ett bättre netto än spannmålen med dagens priser. Jag håller med Magnus, alla borde ha minst 10% av arealen med klöver. Då fick bönderna bättre markatruktur, sjukdomsläge och medelskördar i bättre skick. Samtidigt blev spannmålspriset bättre med mindre utbud.
Det verkar ju som om folk äntligen börjar förstå det här med utbud och efterfrågan men de flesta anser att det är någon annan som borde göra något åt saken. Jag tror att om man själv föregår med gott Exempel så smittar det av sig så småningom. Vi bönder har haft det bra, vi har fått fortsätta som förr. Nu börjar verkligheten komma Ikapp och vi hamnar själva att ta ansvar för det vi håller på med.
Håller med Johnny till 100 %!
Tack, Bonde!
Jag glömde visst att räkna upp fördelen att det blir mindre bollande med pengar med klöver. Arrendatorer har annars bra balans mellan omsättning och vinst (100/100). Vad ligger medelbonden på, 100/15 % ? Är det någon som är med i lönsamhetsbokföringen som kan svara?
*visslar*… 🙂 Ska man tro statistiken för lantbruksinkomsten så är det 1800 euro som lämnar i genomsnitt åt spannmålsbonden på en 60 ha’s gård. 30-40% av landets åkrar är väl arrenderade så där har man kanske en orsak till den låga summan, blir en arrendekostnad för 20 ha det:
https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/taloustohtori/kannattavuuskirjanpito/aikasarja/Yrittajatulo_tuotantosuunnittain
Ser ut att landa på en 3% för spannmålsbonden om man bläddrar lite bland länkarna i vänsterkanten.
Så att arrendera ut innebär nog en viss skillnad…
Tackar!
Synd att statistiken syns så sällan i tidningar. Visst har det höga arrendet och den usla lönen ett samband. Om man betalar så gott som hela stöde i arrende så är det som att odla utan stöd och det går ju inte att odla utan stöd. Det som jag vill framhålla är att det är bönderna som betalar höga arrenden frivilligt. Ingen kan påstå att t.ex. En 50 eller 100 ha gård skulle behöva arrendera mera, ändå gör man det till ett sånt arrende som inte ger någon tilläggsinkomst. Man kan inte räkna med vad spannmålspriset ligger på ett år av 5 utan priset de andra 4 åren. Något ska ju dessutom betala utebliven inkomst t.ex. Lägre skörd än uppskattat. Då det gäller djurgårdar så har vi billig och bra spannmål att köpa och gödsel kan man ge bort gratis för att slippa skaffa mer spridningsareal. Tyvärr