Det blev som sagt lite väl tjockt lager i golvtorken eller nästan en meter djupt, så nu får vi se om jag klarar av att få det torkat utan kvalitetsförluster. Hittills har det inte varit något problem att hålla rågen kyld och det utlovas torrare väder med relativ fukt% ner mot 50% i kommande vecka så då borde det väl torka bra.
Det blev en hel del tilltrampat innan det som lämnade utanför dörren var inne under tak och rågen utjämnad så för att jämna ut luftmotståndet “borrade” jag igenom hela satsen. Den skruvliknande “borren” fick jag tacknämligt låna av en granne. Relativt bra gick det att blanda om men det tog lite tid och borrmaskin fick nog slita hårt. Det blir väl att konstruera nån typ av borrbalk för att rationellt blanda om hela satsen. Någonting i stil med en balk lika bred som torkgolvet med ett antal “borrar” som går att tilta så att balken drivs framåt. Under balken skulle det kanske passa med någon form av skidor med vilka man kunde ställa in djupet. Har någon av bloggläsarna sett någon dylik konstruktion? Kanske finns det redan på marknaden eller är det något man får lov att snickra ihop själv?
Kollade att luften gick igenom överallt på detta vis.
Golvtorken är kopplad till och regleras med samma system som sköter kylning och ventilation i grönsakslagret. Nisse brukar skriva om att han håller koll på in- och utgående lufttemperatur för att se om torkning sker. I det här fallet så ligger den ingående luftens kanaltemperatur “Duct temperature” på 16,2°C och rågens temperatur “Control temperature” är 13,0°C så lite fuktavgång borde ske eftersom det är 3,2 graders differens.
Säkert kan nån ingenjör räkna ut hur stor avdunstningen är i det aktuella fallet 🙂
Tre graders skillnad är ganska bra. Då jag torkade flisen under de allra hetaste dagarna med sol direkt på plåttaket så kom jag tillfälligtvis upp till sju graders skillnad men det är ovanligt.
Nu måste jag åka till stan och hämta reservdelar men kolla Mollierdiagram på nätet. Det finns en rapport på nätet “Torkning av flis med restvärme” av Anders Eriksson från Umeå universitet som förklarar hur man skall använda Mollierdiagrammet. Det går att utläsa hur mycket vatten som torkas bort om man vet temperaturen och temperaturskillnaden.
För 30 år sedan användes här också skruvar kopplade till borrmaskin. Det är annars bra men kan lämna små bon med fuktig säd. Därför började jag köra om säden till en annan lår men det kräver nog ett system för tömning med luft eller en sugtryckfläkt. Som du skrev så tar det hårt på borrmaskinen så jag använde en gammaldags skyffel. På den tiden var man ung och stark :-). Det värsta året var hela familjen ute i vetelårarna och skyfflade.
Joo det där med att skyffla spannmål har jag också testat. Hemma hade vi ingen tork och i medlet/slutet av 70-talet gjorde vi försök att lagra spannmål genom att syra säden med myrsyra/propionsyra enligt lite samma princip som AIV-ensilering. Det gick oftast bra och grisarna gillade fodret vill jag minnas men sista året vi syrade säden så satte vi antagligen till lite för lite syra vilket ledde till att lagret började gå varmt så där lagom till julhelgen. Det var inte annat att göra än att skyffla igenom hela lagret och med sprutkanna tillsätta mera syra. Det blev också som du nämnde en familjetillställning så också följderna av evenemanget. Antagligen hade det hunnit bildas giftigt mögel för dagen efter hade vi alla som deltog hög feber. Julfirandet blev väl satt på undantag men vi tillfrisknade så småningom och vad jag vet fick ingen av oss några bestående men, blåsorna i händerna av allt skyfflande läkte så småningom de med. Men det blev nog ett slut på syrandet efter det, farsan skaffade två gallerbottnar som vi monterade på två släpvagnar som fylldes direkt på åkern och dockades till centrifugalfläkten med tillhörande oljebrännare Billigt och bra men kapaciteten var inget att hurra för men skörden från en 10-15 hektar körde vi nog igenom några höstar.
I Koneviesti nr14/2005 kan man läsa om en finurlig typ som bland mycket annat byggt egen blandare till kalluftstorken. Med relästyrda X-Y matningar går den genom hela ytan med liknande skruvverktyg som Christers:
http://www2.koneviesti.fi/stc/pdfarchive/getFile.jsp?filename=KV2005_14_067_073.pdf
Joo det var nåt liknande jag funderade på men kanske med ett flertal kedjedrivna skruvar. Sen har jag för mig att jag på Agromek i Danmark sett nån gräsmattsrobotsliknande mojäng som blandat spannmålen…….. men kostar kanske skjortan?
I tiderna funderade jag också på liknande lösningar. Som ingenjör hittar man ofta på grymt invecklade tekniska system men som bonde så är jag mera för LEET-principen (Lag E Enkelt Tåntskall ! = översättning av engelskans KISS=Keep It Simple Stupid !). Och “leet” är ju vårt fornnordiska språks ord för “lätt” :-). Så jag övergav alla mina funderingar på motordrivna balkar som rörde sej över plantorken och återgick till skyffeln med litet hjälp av en 22 kW dubbelfläkt med sugtryckutrustning … Plantorkar är svåra att mekanisera och automatisera så jag har satsat på lufttransportsystem. Kongskilde var inte billigt 1975 då jag byggde första torken men nu har systemet fungerat i över 40 år och fungerar fortfarande utmärkt.
Ställer en fråga som inte har med råg torkning att göra!
Eftersom du odlar grönsaker, så gäller min fråga vanlig gul mat lök. Det är åtminstone andra året i rad som löken ruttnar väldigt lätt när man förvarar den här hemma. Tycker inte att det har varit något problem förr, då höll dom ju hela vintern. Hinner den inte torka tillräckligt länge innan lagring? Är det för regniga somrar? Har du nån åsikt om vad det kan bero på?
TACK annars för att ni orkar hålla på med bondbloggen, den är alltid intressant att läsa!!
Hej. Kan bero på flera orsaker, allt från otillräcklig torkning till svampsjukdomar så det är lite svårt att säga utan att se på vilket vis dom ruttnar.
Jag har själv i år råkat ut för att sniglar skadat löken och sjukdomar angripit i såren efter deras framfart. Observerade sniglarna först i samband med lite skörd till knippen då sniglarna satt under löken nära roten och inte i blasten som man skulle ha förväntat sig. Man lär sig nåt nytt hela tiden :/
Roligt höra att våra skriverier intresserar 🙂
Tänkte inte på att säga i vilken ända dom ruttnar… Dom ruttnar på rotsidan, vanligen märker man det först när man skalar löken. Om dom inte hunnit ruttna så att dom stinker..!
Bara en liten teknisk detaljfråga: Var sitter givarna för “Control temperature” och “Room temperature”?
Nu vet jag ju inte hur anläggningen är konstruerad, men vilkendera givaren mäter egentligen den utgående luftens temp…?
Hej. Egentligen så visar ingen av sensorerna den utgående luftens temperatur.
“Room temperature” sitter på en stolpe ca 4 meter ovanom golvtorken men då jag oftast har dörrarna vidöppna under torkning för att korsdraget ska ta hand om ytfukten så visar den en temperatur på luft som i mindre eller större omfattning pga vindens kraft och riktning blandats med uteluften.
“Control temperature” är värdet från en av de två givare (jag kan välja vilken) som sitter på ett 60 cm långt spjut vilket jag sticker in i varan som torkas. I det här fallet har jag en på 20-30 cm och den andra på 60-70 cm djup. Så “Control temperature” är temperaturen på varan under torkning. Mycket användbart för att hålla koll på om varan börjar få tendens till varmgång, det känner inte en givare på utgående luft av.
Sen har jag också en fuktighetssensor “inside relative humidity” som placeras ovanpå varan, visar 95% på bilden. Tyvärr så verkar den ha satts ur spel sen batteriet som håller databoxen igång under strömavbrott gick tomt för den har konstant visat på 95% sen dess. Antagligen måste den kalibreras om men jag vet inte hur.
Okey, det var litet åt det hållet jag gissade att det stod till. Jag frågade egentligen närmast därför att Nisse där tidigare nämnde Mollier-diagrammet, vilket givetvis är ett fantastiskt användbart verktyg i alla sammanhang där man har att göra med en kombination av luft, fukt o. temperatur…men för att det skall ge rätt slutresultat måste det också “matas” med relevanta indata.
Varken din Room- eller Control-temperatur funkar därför knappast något vidare i Mollier, men ger givetvis nog ett GROVT riktvärde på vartåt det lutar.
Joo så är det, det borde finnas möjlighet att mäta frånluftens temperatur för att få rätta värden till Mollier-diagrammet. Nu ventileras ytfukten ut via luftdrag i byggnaden, kanske borde man bygga lufttätt med fläkt även på utgående luft för att effektivare “lyfta” ut fukten? Faktum är att det redan på 80-talet (tror jag) byggdes en soltork med sugande fläkt här i byn av vår lokala “uppfinnarjocke”, ingenjörerna hade lite roligt åt funderingarna men de kom på skam så småningom. Numera har också de stora torktillverkarna så kallade vacuum modeller att erbjuda.