Efter närmare ett par veckors “vinterväder” har vi nu fått höstväder med regn och rusk och tillika har det torra och av lite snö upplysta omgivningarna förbytts i väta och mörker anefter som snön regnat bort.
Samtidigt börjar marken åter tina upp och bland annat min bloggkollega Kalle frågar sig i ett facebookinlägg om det snart går att återuppta plöjningen. Det är en sak som också jag undrar över. Om nu åtminstone i mitt fall oktober ännu är skördemånad så brukar jag räkna november som plöjningsmånad men det blev ju en kortvarig plöjning hittills. Sen plöjning är inte främmande för mig och visst har jag också tidigare återupptagit plöjningen efter att marken åter tinat upp. Oftast har det då kommit lite snö som förhindrat alltför djup tillfrysning men nu i höst frös nog marken ganska djupt. Exakta uppgifter har jag inte eftersom jag ännu inte placerat ut mina tjälmätare. Jag tippar ändå att vi hann få 15-20 cm tjäle under den kalla perioden. Men som sagt värmegrader och regn med blåst kan nog tina upp även ett 20-tal cm djup tjäle men en grov uppskattning från min sida skulle vara att ännu en vecka fordras innan det blir aktuellt att tänka på plöjning. Ska vi tippa på att det går till lillajul om vädret fortsätter som idag.
Hur som så tilltalar det nu aktuella vädret till varken skidåkning eller skogsarbete och som sagt ännu inte plöjning så under tiden kan man förslagsvis läsa om och se en favorit i repris med en video som jag bandade för 5 år sen.
Jag har också nu som då fått förfrågningar om videomaterial som publicerats här på bloggen och eftersom det inte alltid är så lätt att hitta dem så tänkte jag pröva att lägga upp dem på¨youtube så jag bytte ut länken till videon i inlägget så får vi samtidigt testa hur det fungerar. Går det bra och intresse finns så ska jag försöka lägga upp mera videomaterial på youtube anefter tid och lust finns.
“Höstväder”? Det är ju vårväder, och då är det ju vårplöjning som kan vara aktuell.
Jaa du så kan man kanske se på saken 🙂
Det plöjdes lite efter nyår för ett par vintrar sen och jag fick en förfrågan om det skall noteras som höst- eller vårplöjning i de skiftevisa anteckningarna men då hade det inte varit nån vinter innan plöjningen så jag rekommenderade att det skulle anses som höstplöjning. Nu har det ju varit lite fruset så man kan kanske se lite annorlunda på saken.
Jag var ut med ett borstskaft för en stund sen och det gick faktiskt att på de platser där det fanns lite mera halm att trycka ner det igenom tjälen ner till plöjningsdjupet så det är nog inte uteslutet att det blir att plöja ännu i höst om värmen håller i sig några dagar till.
Vänta nu tills det säkert är endera genomfruset eller genomtinat! Har bitter erfarenhet av vinterplöjning med
frusen yta sedan begynnelsen av -80 talet. Var ett par centimeter fruset på ytan. Vartenda lager i skivristarna
på gamla Fiskarsen tackade för sig och sade upp samarbetet. Blev dyrt att byta. Har man knivristar eller alternativt skruvar lös skivristarna och kör utan kan det nog vara ganska fruset på ytan. Jordvärmen är väl
ännu så vid pass att den lilla tjäle vi fick tinar underifrån likväl som från ytan. Ska ner till Estland i morgon
och är det som förr så tröskar man sista majsen i dessa dagar. I fjol var tröskorna i full gång mellan Tartu
och Pärnu dagarna före lillajul. Lär slinka lätt genom tröskan när blasten på majsen är frusen?! Isen låg på havet i Pärnu och när jag kom hem svallade havet fritt vid Fäboda!
Har fjädrade skivristar och brukar avbryta plöjningen då dom inte längre skär igenom utan börjar “uppföra” sig oroligt. Lite noggrannare med smörjningen skadar det inte heller att vara när man plöjer i “hårda” förhållanden. Det blir nog plöjning först neråt veckan för det verkar som om jag kan fortsätta skördandet, åtminstone kålrötter, grönkål och brysselkål verkar vara i skick eventuellt också purjon. Vi får se när det tinat upp ordentligt. De e nog märkligt vad växtligheten kan tåla däremellan. Trevlig arbetsresa för det är väl en sådan du företar till grannlandet i söder?
Jovisst var det en arbetsresa. Tog lite prisuppgifter från snabbköpet och marknaden i Tartu på grönsaker som
kan intressera. Potatis 0,35€/kg, gurka 2,39, tomat 1,69, äpplen 0,34. Gris- och nötkött ca 20-25% billigare
än hemma. Annorlunda styckat så det var lite svårt att jämföra. Mjölk 0,48 €/liter, morötter 0,32 €/kg.Fisk dyrt med priser över 20€/kg på nästan all fisk. All den myckna snön som kom för ett par veckor sedan hade blivit till vatten. Allt skördat och klart.
Hej Micke.
Sitter å plöjer som bäst det går lätt nu som att köra i en smörask. 0-gradigt och lite snö i luften.
Det verkar förmånligt där på andra sidan viken. Skatter löner och andra pålagor är kanske lite annorlunda där? Du har säkert bättre koll än jag på sådant.
En ganska normal lön är ca 700-800 €/mån vad arbetaren får i handen. Slaktare/styckare får man inte under
1500 €/mån. Arbetsgivarens pålagor är helt annat än i Finland liksom beskattningen. ca 15-20% beroende på branch. Bränsle beskattas också annorlunda och bensinen kostar ca 1,05€ och dieseln ca 1,10€/liter. Som synes så är bensinen billigare än dieseln. Brännolja ungefär som här, ca 0,75€/liter. Bensinen behöver nog vara förmånlig för det används ännu rätt mycket gamla ryssgrejor med bensin V8:or som sörplar i sig rätt friskt. 6-hjulsdriven Kraz med V8:a och svämtunna flyttar sig inte gratis! Buss kostar t.ex från
Tallinn till Tartu (230km) från 3 € och uppåt. Då är det verklig klass på bussen med egen dator eluttag samt
fri tillgång till Internet från varenda sittplats. Vill man lyxa till det och ha egen plats med ett litet bord i en
Lounge bak i bussen betalar man 13,50€. Då kommer även en bussvärdinna och kollar att allt är ok samt bjuder kaffe, saft el dyl. Behöver väl inte tilläggas att bussarna alltid är fullsatta och man gör gott i att boka
på förhand. Hyrbil kan man hyra för 21,00€/dag + bränsle. Ingen kilometerbegränsning och försäkring ingår. Brukar vara en WV Polo, Nissan Note el motsvarande. Spannmålspriserna är för tillfället nästan identiska med Finska priser. Handelsgödsel och andra tillbehör ca 30-40% billigare. Arrendepriserna rör
sig från ca 60 €/ha och uppåt men väldigt sällan över 150€/ha. För det mesta är arronderingen väldigt bra med baskiften på 20-250 hektar! Naturligt dränerad så när som på ngt utfall här och där i stora delar av
landet. Pga hög kalkhalt i marken så är för högt pH ett vanligare problem än för lågt. Glöm inte glitterbanden kring NH:n om du plöjer på lilla-jul!!!
Tack Micke för utförlig rapport. Stor skillnad mellan grannländerna verkar det vara. Åkte själv buss en gång mellan Tallinn och Pärnu minns att det kostade ungefär samma som in till stan här hemma alltså endaste en tiondedel om man tar avståndet i beaktande. Lite omnibus över busstrafiken där.
Det måste nog komma till en ändring här i landet mångt och mycket är dyrare än i grannländerna t.o.m. i Sverige ligger priserna på en stor del förnödenheter lägre. Dom gjorde nog klokt i att behålla kronan där.
Kalkstensgrunden är väl så porös att dränering inte behövs antar jag och mark och arrendepriserna verkar vara på en rimlig nivå. Man förstår att det är möjligt med de produktpriser du nämnde tidigare. Antagligen är också handelns påslag lägre än här hemma?
Några nackdelar nämnde du inte men säkert har du sett nånting som är sämre också?
Drabbades av magsjuka under plöjningen i går kväll så det blev ett litet avbrott efter en natt med ämbaret vid sängkanten återupptog jag plöjningen idag och hann få åkern jag höll på med klar innan eländet ville ut den nedre vägen så det blev en ny paus i arbetet, det är ju inget vidare att gunga på i traktorn med lös mage.
Hmmm…. kanske lite glitterband inte sku va så dumt. Nu har jag inte så mycket plöjning kvar men det är mycket annat som också ska göras så här års men ett par dagar till på stubbåkrarna, grönsaksåkrarna är lite blöta nu just så det blir antagligen att lämna dem till våren.
Trevlig lillajul tillönskas!
Vad jag tycker att kanske inte är så positivt är avfolkningen av landsbygden. Allt fler flyttar in till städerna
eller t.om utomlands. Många estländare anser att ungdomen, och då speciellt de som har huvudet lite på
skaft, far utomlands efter arbete. Likaså har man ett ökande problem med att en del unga flickor har noterat
att de sitter på banken och börjar utöva kvinnans äldsta yrke. Likaså sätter det sin prägel på speciellt Tallinn
när 10-tusentals människor kommer dit och far varje dag. Bra grogrund för kriminalitet och dyl. Endast från
H:fors går ca 15 färjeturer per dag. Speciellt nu när julen närmar sig är “bunkringsturisterna” ett markant
inslag. Köper både mat, sprit och kläder till miljonbelopp varje dag. Speciellt i början på veckan när också
biljetterna är som billigast är gruppen “asfull 70+ med rullatorn full med öllådor” överrrepresenterad. Mot
slutet av veckan stiger priserna och mera festfolk som vill kanske ta en hotellnatt i Tallinn eller ett kryssnings-
paket reser + ungdomar. Ungdomarna sköter sig underligt nog bäst av alla!? Priserna i förra kommentaren
är inte signifikanta för Tallinn för där är prisnivån nästan densamma som i Finland. Att det glesnar mellan
rökarna på landsbygden beror enligt en lokal källa på John-Deere. Tidigare när man körde med Bevareoss
fodrades 8-10 traktorer på ett hemman vilket betydde 8 traktorchaufförer och 2 montörer. Nu klarar 1
langnäsa, amerikansk modell av John-Deere med 250 hk+ av biffen. Än idag kan man se gamla bälttraktorer av rysk härstamning på ngn riktigt liten gård.
Jo allt har en baksida. En sak som jag blev att fundera över i samband med dina uppgifter om mark och arrendepriser är på vilken nivå stöden ligger där. Vet att dom fick rejäla omställningsstöd (bl.a. fick man bidrag till de gröna traktorerna du nämnde) då när de gick med i EU men hur ser situationen ut idag?
Ulla-Maj skulle med all makt ha med Estland i EU. Det höll på och gå överstyr när finnarna ökade drickandet betydligt. Det var ända gången 2 axlade bussar började bötfällas för överlass i finlands historia. Det blev modern med 3axlade för att få hem alla öl lådor lagligt. Sedan sänktes skatten i Finland och drickandet ökade ännu mera, sedan höjde Finland skatten igen och nu höjer snart Estland också. Då blir det litauen eller tyskland som har förmånligt. Det är väl nu ca 60000 ester som jobbar i Finland. Finns inte många finnländare som är vanliga byggjobbare i huvudsstadsregionen kvar. Övervakare och högre nog. I Finland finns nog jobb men inte så många som vill jobba. Det är enklare och gå runt med en plastkass och gå till snabbköpet tidigt måndag morgon.
Bra med vår östra granne är att de måste ha visum att besöka oss medan balterna kommer och far som dom vill. Vilket i vårt västra grannland har stora problem med ligor som för iväg maskiner.
Jaa du, vi tycks ha svårt att hantera eldvattnet här i landet de må sen gälla vanliga duunare, ishockeyhjältar eller ministeriefolk på talmansmiddagar.
Duktigt arbetsfolk finns de väl utrymme för men kriminella ligor klarar vi oss utan. En bekant blev nyss av med bilen på blanka eftermiddagen när hon lämnat den på tomgång i samband med att hon sprang in i ett ärende, sånt har nog inte varit vanligt på den österbottniska landsbygden tidigare. I en rikssvensk grupp som jag följer på fb varnades nyligen för att GPS-utrustning och monitorer stjäls ur traktorer och arbetsmaskiner, då är det inte bara hårdvaran som går förlorad utan i värsta fall också en hel massa insamlad data som kan vara svår att värdera och i det närmaste oersättlig. Världen är inte längre vad den varit……..kanske var det trots allt bättre förr?
Stödpolitiken är en sak som jag inte desto mera har underrättat mig om. Tror (utan att veta) inte att
själva odlandet stöds så mycket med hänvisning till arrendepriserna. Däremot nog kanske investeringar i
byggnader och maskiner. Jobbade för några år sedan som konsult på en stor grisfarm i Lehola, nära Keila,
och där kunde man prata om skilda världar. På ena sidan farmen låg tiotals hektar för fäfot och hade inte odlats på många herrans år. Eftersom “vidibåska” inte växer i Estland så skulle det bara ha varit att sätta plogen i utan konstigheter. På andra sidan farmen raka motsatsen med det sista i odlingsinsatser och gödsling
och maskiner. Fick tillfälle att provköra granngårdens tröska, en Lexion med nästan 8 meters bord och bält.
Spannmålstanken rymde lika mycket som en medelstor Velsavagn. Var av den tidigare versionens bältmaskin
utan fjädring i bälten så det var minst sagt stötig skjuts, men mäktig maskin var det! Kriminaliteten är också
något som gör sig påmind överallt. T.ex på farmen gick jag omkring med en nyckelknippa med ca 20 nycklar eftersom varenda ytter- och mellandörr var låsta. Ägaren och arbetsledningen hade skilda utrymmen dit den övriga personalen inte fick sätta sin fot. Behövde en arbetstagare material av ngt slag
säg t.ex en hammare fick han ha mig att låsa upp och kvittera att han tagit verktyget och kvittera på nytt
när det återlämnats. Också när man skulle arbeta i en avdelning så låstes den upp, och när jobbet var klart
låstes avdelningen på nytt. Ett jäkla extrajobb och snacka om förtroende för personalen!! Allt gick att stjäla men aluminium var bland det mest eftertraktade. Personalen på
farmen var till 90% Ukrainare men förman estländare. Enligt ägaren var arbetsmarknaden som ett kommunicerande kärl. När dugliga estländare for utomlands, t.ex till Finland, kom istället suputer från
Ukraina som ersättare enligt honom. Ägaren hade aluminiumfabrik och till och med stuprören så högt man nådde hade sågats ner och stulits från fabriken.
Höjdpunkten var kanske i alla fall stölden av en livs levande ko ur hagen mitt på blanka dagen! Även inne
i Keila var det lite av skilda världar med kyrkan och puben mittemot varann!!
Och så nära inpå ändå, att det kan skilja så mycket.
Jag har en tro om att när arbetstagare ges ansvar och förtroende så finns ett slags samvete som leder till att man sköter sig men om man möts med misstroende så lever man upp till de förväntningarna. Kanske är jag naiv men så tänker jag och så borde vi också möta nyfinländarna som anländer hit.
Kyrkan och puben mittemot varandra är kanske inte så dumt, när man fått för mycket av det ena passar det säkert att gå in till det andra 🙂
Var på La Gomera (en kanarieö) i vårast och där var det alltid pubar/krogar mittemot kyrkan. Alltid vid slutet av vigseln började männen söka sig över gatan. Bröllopet bestäms i god tid. Nu råkade en viktig(igen) fotbollsmatch pågå i TVn samtidigt. Till och med prästen smet över gatan när någon annan sade någonting. De fick hämta tillbaka honom när det blev hans tur. Tur att Luther satte moral i oss arbetande.
Där på ön finns en skog som hör till de typ 10 värdefullaste i europa.
En ganska betydande sak glömde jag nämna angående ekonomin i Estland och det är att bolagsvinster beskattas först när de tas ut ur bolaget vilket betyder att man har möjlighet att skapa en ganska bra soliditet
i bolaget utan att göda skattmasen först. Är ju väldigt viktigt speciellt för nystartade företag som ju på så
sätt kommer igång lättare och snabbare. Investeringar är lättare att finansiera med eget kapital eftersom det
inte skattas innan det lämnar bolaget i form av vinst. Dividender beskattas med 20%. Detta har stor betydelse
även på landsbygden eftersom merparten av lantbruksföretagen är rätt stora bolag. Direkta lantbruksstöd är
ca 20% av finsk nivå och som tidigare nämnts med betoning på investeringar. Blev lite lång diskussion dethär
men det är ju alltid intressant att jämföra med grannen.