Det kalla vårvädret gav mig några skogsdagar till under påskhelgen så nu börjar jag ha det mesta klart för mitt tillsammans med några grannar lilla skogsdikesrensningsprojekt. Eller klart och klart? Det är bara den viktigaste biten kvar, alltså själva grävandet.
Sände offertförfrågan efter nyår till några som sysslar med skogsdikning och tänkte att intresset säkert är stort. Men det var inte så, några meddelade att dom har händerna fulla och en del hörde inte av sig alls. Kanske avskräckte formuleringarna i förfrågan eventuella aspiranter? Området är nämligen lite speciellt eftersom det finns några järnåldersgravar uppe på åsen och det rör sig en del folk längs den vandringsled som museiföreningen anlagt. Nere på mossen där dikesrensningen skall utföras finns dock inga forngravar men dikningen bör ändå göras med omsorg eftersom det rör sig folk på området. Men samtidigt så kunde projektet vara en god referens för den omsorgsfulle grävaren. För att göra saken klar skrev jag bland annat följande i förfrågan.
” På området finns forngravar och vandringsleder upprättade av Malax Museiförening men intill dikena ligger inga kända forngravar. Att många rör sig i området sommartid ställer eventuellt sina krav men å andra sidan kan ett gott arbete också tjäna som referens för entrepenören ifråga. I övrigt borde inte områdets speciella karaktär på något vis inverka på arbetets utförande från vad som är normalt visavi iståndsättningsdikningar i nejden.
Dikningen omfattar ca 2430m rensning av befintliga diken och berör 5 markägare.
Största delen borde enligt vad jag känner till bestå av mjuk mossmark även om en del sten också finns.
Körväg på dikesslänt önskas på ca 530m
Dike #5a (ca 220m) som angränsar till åker önskas att jorden läggs upp på åkern medan fasta delar som sten och stubbar läggs till skogs.
Läggning av (åtminstone) 4 rörtrummor (6m plaströr) ingår i arbetet.
Avverkning och röjning av dikeslinjerna är i detta nu så gott som slutförda så dikningen kan göras så fort entrepenören valts och eftersom skogen lider av stående vatten vore det önskvärt att dikningen om möjligt görs innan sommaren. Väder och vind rår ju ingen på förstås :)”
Nåå, får väl ta nya tag och fråga vidare, grävmaskiner står ju på var och varannan gård numera. Vill det sig riktigt illa så får man väl skaffa sig en egen 🙂
Hann med ett par motorsågstankar ikväll innan skymningen och imorgon bitti lovas ännu kallt väder så får väl lov att försöka få ut virket då.
Museiföreningen har senaste sommar satt upp riktigt fina informationstavlor, så det gäller att se upp när man fäller så att inte tavlorna skadas.
Väg på dikesslänt är en bra uppfinning. Man får flera nyttosaker samtidigt. Överlag så är ju skogsdikning viktigt och bra. Det finns dock saker som kunde göras bättre. När det bildas en jordvall vid sidan om diket så hindrar det till viss del avrinningen samtidigt som det tar bort växtyta utan att man kan köra där. Så med väg på dikesslänt så får man bort dessa nackdelar o får dessutom en väg. Där man inte gör så borde det tas mer hänsyn till att jorden i alla fall skulle läggas ut på ett större område, har uppfattat att man gör så i Sverige?
Jag har börjat bygga vägar invid diken överallt. Vattenavrinning kan man sköta genom att låta vägan gå nedåt där det finns en svacka – den behöver inte vara på samma höjd överallt för en traktor. De gamla vallarna stänger inte heller vattnet för där lämnades det diken i lägder genom vallen.
Oftast ligger jordhögarna ett par meter ifrån diket och då är det besvärligt att köra längs diket. Kör man nära diket lutar det betänkligt när “skogssidans” hjulpar går på högarna, kör man gränsle över högarna så vill markfrigången bli knapp. Att anlägga vägen en bit från diket leder ju till att man får två öppna stråk bredvid varandra och en stor improduktiv yta.
Sen vill vissa grävare ha den olägenheten att de lägger rensningshögen ovanpå den förra högen istället för emellan tidigare högar och då är dt nog kört att köra där med traktorn.
De lägger utanpå den gamla högen för att inte hindra vattnet från skogen att nå diket. Jag kom överens med vår dikare att han inte behöver lägga nånting i lägderna men gör hoparna så sluttande att man kan köra upp och ned . Dert blir litet berg- och dalbana men det går att köra. En annan möjlighet är att lägga trummor i lägderna så att vattnet från skogen går under vägen som då blir jämnare. Men det är ju dyrare …
Som entrepenör funderar man nog två gånger innan man lämnar in på en sådan förfrågan man vet inte vad man hamnar på ,du skulle ha beställt en lokal entrepenör på timpeng skulle det vara dikat redan för det är väl 3-4 dagars arbete.Frasen man får väl köpa egen grävmaskin hör man ofta som hot så inte skall bönderna klaga att det är dåliga tider .dessutom får du ju anlitat en grävmaskin med chaufför för samma taxa som en elektriker!
Det var ord och inga visor. Att göra sig alltför lustig redan när man begär offert kan ha sina sidor.
Ta mot timtaxa och en spadakar går före och känner efter med spaden om det slår i några forngravar.
Efter dagens jordfästningar och sista begravningsgästen drar igen bildörren, så brakar det till och kistan trycks sönder innan mullen fylls igen. Har någon sett att jorden sjunkit en kisthöjd på 4-5 år ? Dyrt nöje om man tagit den dyraste ekkista.
Flera hundra år gamla (ofta plundrade) kan väl inte vara noggrannare !
Visst Hocke, skulle det bara ha gällt mig så gick det bra att köra på timtaxa men då jag behöver få grannarna med för att få bort vattnet så är det ju bra att kunna presentera ett kostnadsförslag. Tycker ändå att det inte för en van grävare vore nåt större besvär att beräkna ett pris. Jag bifogade karta som jag av upphovsrättsliga (copyright) skäl inte vågade publicera här på bloggen så vill man kan man gott bekanta sig med projektet på plats.
Det är ju sen inte frågan om nån nydikning utan bara en rensning till ursprungligt djup så några nya “fornfynd” behöver man inte vara rädd att stöta på.
Och nää grävarnas timtaxor är nog inte för höga så av den anledningen löns det inte att skaffa maskin…….
Lustig och lustig per fd, det är väl bra att förklara hur man vill ha det redan innan man börjar på? I övrigt kan du se mitt svar åt Hocke.
Finns två sorters folk, detsamma om det gäller vägar diken bäckar eller husbolag. De som verkligen vill förbättra och de som bara vill vara och inte alls betala eller förbättra någonting alls.
Hos oss har förekommit skogshajar som köpt kalhuggit och tagit pengarna. Inte planterat inte gett tillåtelse att rensa bäckar eller förbättrat vägar. Bäst att unga(20-65) byssbor äger marken och drar år samma håll.
Själv har fått beställningar på grävjobb fast ja ej ännu kommit över någon maskin och vet ej ännu om ja alls kan gräva någonting ditåt. Här i storstan räknade jag skopor på ett husrenoveringsprojekt, kom till 15st tänkte fota så folk tror mig, men tänkte de tror väl jag förbereder någon stöld så ja lät bli.
Hej Nisse. Jag undrar om det inte ibland vore klokt att dämpa vattnets framfart med dylika dikesvallar, det skulle kanske minska risken för översvämningar nedströms om vattnet sakta sipprade till diket. Hellre får vattnet hållas i skogen några dagar framom att få åkergrödorna, hus och bosättning under vatten.
Så det fattas grävmaskin för dig med, per fd 🙂 En egen maskin är varje pojkes och kanske numera också varje flickas dröm 😀 Kanske därför som det finns så många på en byggplats?
Just precis vad jag tänkte på.
Har den erfarenheten att timtaxa blir billigare och framförallt rättvisare om det visar sig att det blir extrajobb som man inte tänkt sig så är ju bördan på sätt och vis delad mellan uppdragsgivare och entreprenör. Dessutom räknar de flesta entreprenörer med råge om man räknar på metertaxa just för att
gardera sig mot extra överraskningar. En van entreprenör har nog tidsåtgången klar för sig och kan ge
ett ca pris för det mesta. Vi hade ett projekt för några år sedan där timtaxa blev 30% förmånligare när
projektet var klart.
Vet inte om det är rättvisare.. om grannen har t.ex. mera sten så kanske det tar mera tid där men det är ju mitt vatten som ska dit. Tycker det är rättvisare om jag deltar i stenarbetet på det skiftet också. Och vise versa förstås 🙂