Nu är jag inte så insatt i fotomodellvärlden, men jag tycker mig har läst eller hört att vissa fotomodeller brukar tala om ofördelaktig fotovinkel.
Nu förhåller det sig så att även mina åkrar har en ofördelaktig fotovinkel, nämligen uppfrån.
Men vi tar det från början. Jag har en granne som har en drönare och använder den flitigt och är riktigt duktig på densamma. Nu råkar det sig så lägligt att jag råkar ha mina utskiften precis vid hans gård och då kan man ibland få se saker som är superintressanta, men inte alltid roliga att se. Häromdan råkade mina skiften att dyka upp i hans Facebookflöde och just precis – det avslöjade allt.
Skiften som sett ganska bra ut när man vandrat i dom avslöjar sig obarmhärtigt på flygfotot.
Foto: Bo-Göran Nygårds
Förklaringar till skiftena enligt dom nummer som finns på bilden (kunskapen sviktade, siffrorna vägrade komma med i texten i WP)
- Detta är ett av de skiften som jag köpte in i höstas och således är vi inte riktigt du med varandra ännu.Trots det ser harvrebrodden helt ok ut, men nog visar bilden att jag inte är van med annat än rektangulära skiften. Det är lite dubbelkört och ostbiten i mitten som följer skiftets form ser näst intill löjlig ut.
- Samma sak, ett nytt skifte och här märkte jag nog vid sådden att hade försenat mig lite så det blivit för torrt. Precis just där växten är som allra sämst märker man nog också “i verkligheten” att strukturen är ogästvänlig. För torr när det är torrt, för vått när det är vått.
- Här finns väl inte så mycket att tillägga. Växten ser väl ut som den skall och sprutspåren är på rätt plats
- Bloggkollegan Christer konstaterade häromsistens när vi träffades vid vägkanten att “du har visst lämnat en nollruta” och det kunde man ju tro, men den är nog helt oavsiktligt missad. Det handlar alltså om remsan nästan i mitten som är ljusgrön. Mer om den senare. Gällande detta skifte är jag dock mer än nöjd för jag gick bort mig totalt längsmed norra sidan (på bilden längst ner) när jag sådde och trodde det skulle se ut som jag vet inte vad vid broddskjutningen, men med hjälp av famnstake och mycket funderande verkar tom sprutspåren ha kommit på rätt plats. Huruvida man får vara stolt över att man lyckats städa upp klanteri man själv åstadkommit eller ej vet jag inte, men hur som helst är jag det.
Sådär helt utanför egna missar tycker jag det är en rätt häftig bild och jag tackar fotografen/flygaren som naturligtvis gett mig lov att använda bilden här på bloggen
Åter till den ljusgröna remsan. Det handlar alltså om att fyllningslarmet på såmaskinen inte vill ha något samarbete med mig och har tackat för sig. Detta i kombination med lathet/tanklöshet gjorde att maskinen gick tom på gödsel och konstruerade en liten bit EKO-åker till mig. På bilden ser det illa ut, men i verkligheten mångdubbelt värre. Bilden tagen 13.7 visar inte så tydligt hur bedrövligt det är ställt, det är lite svårt att fånga detta fenomen på bild.
Däremot visar två uppdragna strån från varsin sida om gödselgränsen tydligt varför man lägger ut tilläggsgödsel till växterna. Jag behöver knappast säga vilket som är vilket, men det ena strået har fått 90 kg kväve, det andra ingenting.
Behöver knappast heller berätta att jag nu förstår ännu mindre hur det är möjligt att idka ekologisk odling och få nånting alls i trösktanken.
Bästa eko-odlare, jag är imponerad över det ni håller på med, men jag förstår inte hur det går till.
Tja, helt utan gödsel går det inte att odla eko heller. Man får lov att använda gröngödsling och kreatursgödsel så mycket det går. Mindre utgifter, högre stöd och ett högre pris för det lilla som kommer i tanken gör ändå ekoodlingen till ett bra alternativ ekonomiskt sett. Men det är klart, ogräs har man så det räcker!
Att kalla en liten gödslingsmiss för EKO åker. Ja sånt hör man inte av av en erfaren bonde varje dag inte.
Att rycka upp ett strå 13,7 (som då inte är ett ekostrå) och göra bokslut. Det skall mycket vatten rinna under broarna innan man är i mål så att säga.
Vad jag vet ordnas det ekoodlingskurser varje år och det rekommenderar jag nog som nästa.
http://www.iltalehti.fi/kotimaa/201707182200270635_u0.shtml
Här en länk om bondens framtid
Hur är det per fd? Är det ekonomin, klimatet eller den ökade ekoodlingen som är största orsaken till en eventuell matbrist?
Om bonden förstod att fakturera alla timmar som han sätter ned på odlandet och sätta upp övertid som man kan ta ut i ledig tid.
Jag är ingen ekoodlare men vill man håller isär begreppen. Någon vanlig bondes fusk eller slarv är ingen ekoodling.
Ju mera ekoodlare desto mindre produkter trycker ned priset för de andra. Ekomjölk från butiken är bättre för känsliga ungar men man missar D vitaminen som meijerier trycker in i vanlig paketmjölk. D vitamin är bra. Men ekomjölk får inte bara vara bra.
Har själv budjeterat med högre tillväxt vid skogsköp pga varmare klimat, men det har blivit kallare.
Matbrist och god odlingsekonomi vill inte fungera ännu i alla fall. I radion idag nötköttbrist men för lågt köttpris åt bonden. I en normal marknadsekonomi borde priserna stiga.
Håller långt med nisse låga insatser ger bättre netto och mera fritid.
Det är nog bra att vara bonde när andra räknar ut skörden långt på förhand.
Hörde om en finsk bonde som är i nord-kor.. och försöker lära de odling. Matbrist råder men insatserna i jordbruket är svindyra om de överhuvudtaget alls finns att tillgå.
Jag förstod att Kalle bara undrade hur man kan odla utan konstgödsel (koskiten räcker inte långt ens om man importerar från Holland). Jag uppfattade inte alls att han på allvar skulle ha menat att det var eko-odling. Snarare att det blev “eko-odling” inom citationstecken.
Jag tror det är ganska många bönder som skakar på huvudet då de ser en miss i det kemiska jordbruket – antingen saknad konstgödsel eller obesprutat. Jag tycker att de ekobönder som får det att fungera är värda all uppskattning men tror mej inte själv klara av det.
Jordbruket fungerar inte riktigt enligt marknadsteorierna eftersom det är så trögt. Det går inte att ändra produktionen så snabbt. Ibland kan det ta tiotals år så man måste ta beslut mera strategiskt och på lång sikt. Annars kan en instabilitet leda till att folk hungrar ihjäl. Det inser till och med marknadsfanatikerna och därför har vi stöd. Inte för bonden utan för konsumenten som ju skulle få hungra eller betala ihjäl sej om jordbruket skulle bli instabilt.
Min strategi är att inte lägga ned men inte heller satsa så mycket då man inte får märkbart ökade nettoinkomster. Om det blir matbrist så kanske nästa generation kan klara sej bättre på jordbruket.
per fd, jag har slutat räkna timmarna…..när man inte orkar jobba längre eller det inte blir till något på grund av trötthet så då tar jag en tupplur. Men jag var faktiskt med i lönsamhetsbokföringen då när vi gick med i EG, där ingick arbetstidsbokföring och jag vill minnas att jag låg på nåt mellan 3300 och 3500 timmar i året lite beroende på vilka projekt som var på gång. De år jag byggde så blev det mera timmar på vintern vilket drog upp antalet. Det är ändå så att om timpengen är låg så måste man kompensera med lite mera timmar 🙂
Övertid gör vi inte just här då det ändå inte går att debitera övertidsförhöjningarna vid försäljning så det blir billigare att låta det som inte hinns med lämna ogjort. Nu har jobbarna slutat för dagen och jag får jobba lite på egen hand dvs sånt man klarar själv som att köra lite jord t.ex. 🙂
Det har kommit lite kommentarer här som jag missat. Ett tillrättaläggande är kanske på sin plats. Nej, förstås begriper väl jag också att man inte kan kalla en odlingsmiss för ekoåker, men för en eko-novis som mig så visar det bra hur det ser ut utan gödsel. Läs sista raden i inlägget så förstår Ni nog vad jag menar.
Vitsen med hela inlägget var bara att visa hur tydligt missarna syns från luften. Det var syftet, allt annat var mest bara bokstäver. Nisse har helt och fullt ut förstått vad jag menade.