Statistikförarna har redan meddelat vilken spannmålsskörd vi kommer att få, den meddelas bli 4% större än fjolårets eller 3,7 miljarder kilo. Jag är ändå försiktig med att i detta skede utlova nånting för med säkerhet vet man inget innan skörden är bärgad. Nå, till deras försvar kan man väl räkna att det faktiskt står skördeuppskattning i meddelandet jag fick i min e-post häromdagen.
Visst ser det ändå bra ut om man nu inte råkar ha sett nån kalender på en tid, i mitt fall är det nog min senaste axgång sen jag inledde karriären som självständig bonde anno 1988. Utan att nu göra större beräkningar så kan man gott uppskatta en 3 veckors försening jämfört med normala år. Jag sådde i och för sig sent i början av juni så visst spelar också det sin roll men också de som sådde tidigt i början av maj har försenad utveckling av grödorna. Vädret har annars varit hyffsat härstädes frånsett temperaturen som legat betydligt under det normala, därtill var jorden kall i våras då tjälen låg länge kvar med långsam groning som följd.
Ännu ska vi inte kasta yxan i sjön, förhoppningarna står till en varm augusti och september månad. Kanske blir det som för 2 år sen så att sommaren kommer först då skolorna inleder höstterminen? Då hade vi 6 veckor med, som svenskarna säger, jättefint väder med början i medlet av augusti. Den minnesgode kanske minns att det sen slutade med en iskall inledning av oktober, det är nu inget man ser fram emot denna höst.
Lite bilder får beskriva läget på en av de åkrar som är längst hunnet
Jag var lite i valet och kvalet vad gällde användning av stråförkortningsmedel då det också leder till en försening av mognaden med några dagar. Det såg ändå så grönt ut, tjockt och långt att jag valde att ge en 0,3L Cerone per hektar. Om skörden blir sen är det ju desto viktigare att växten står upprätt för liggväxt torkar nog inte upp om det börjar gå åt oktober till innan tröskningen.
Växtligheten är oftast frisk om man har någon form av växtföljd eller som här korn efter grönsaker. Kalla nätter ger ändå riklig dagg som när växtligheten är tät knappt torkar upp under dagen så jag satte med 0,25L Comet + 0,25L Prosaro per hektar. Kanske lite onödigt när växten ser frisk ut men när man ändå körde stråstärkning så gick det av bara farten. Ett friskt strå hjälper ju också till att hålla växten upprätt.
Axlängden kanske något kortare än vad jag normalt brukar ha, räknade till 9 kärnor i medeltal på huvudskotten. Kanske den sena sådden är orsaken? Jag brukar ha över 10 i allmänhet.
Hoppsan, tiden går snabbt när man har roligt samt lite problem med bildöverföringen från Lumian. Så nu får det här räcka för denna gång så att jag hinner få 4 timmar sömn innan nya utmaningar skall prövas……..
……ska försöka återkomma till läget på mina huvudgrödor grönsakerna inom kort.
Jaa och kornsorten heter Elmeri ifall nån undrar 🙂
Nu god natt!
Axgången är sen här i söder också. Jag började redan bli orolig då allt var tre veckor försenat men nu ser det bättre ut. Min direktsådd gör att åkrarna inte ser lika bra ut som grannarnas men jag är ändå nöjd med tanke på fjolårets katastrof efter två störtregn som broddarna att gulna.
Senheten i sig är kanske inte största bekymret men ju senare desto större risker. Det behövs bara nån frostnatt i augusti för att skörden ska bli värdelös.
I Italien är det katastrof pga torka och påven har stängt av fontänerna i Vatikanen. I delar av Sverige är grundvattnet mycket lågt. I Nyland och stora delar av öb én är grundvattnet lågt. Fastän det regnar regelbundet vägrar grundvattnet stiga. Vad har vi ännu osett ? Pga sval temperatur uteblir den sedvanliga åskan. Får vi den budjeterade skörden i låren har vi havre för fyra år framåt sade någon med insyn.
Så till Christer spar lite kropp och krafter till åldringshemmet så vi orkar ta oss ut till parkbänken någon bättre dag när solen tittar fram. Vi lyckas knappast bibehålla samhället som våra föräldrar byggt upp.
Enligt någon myndighet slipper inte alla kor ut på sommaren, men vem bryr sig om människor. Har någon hört om någon EU myndighet som har granskat att folket har det bra.
Jaa du per fd. I dagens Vbl gjuter man lite olja på vågorna vad gäller en kommande matbrist men vem vet det kan nog hastigt svänga. Den finländska maten duger nog i Berlusconi också om de egna odlingarna torkar bort. Kanske kunde våra högklassiga varor gå åt nere i Europa även utan naturkatastrofer bara vi fick igång nån ordentlig marknadsföring och handel. För tillfället är det brist på inhemsk dill till kräftkoken och kräfthandlaren blev tvungen att skaffa dillen från Tyskland, men enligt hans utsago var den helt smak- och doftlös och inte alls jämförbar med den finländska. Just varor som drar nytta av det svala vädret men långa ljusa dagar borde vi kunna exportera i högre grad. Kummin är ett gott exempel man kunde ta efter. Nå just nu är det till och med lite för svalt för att förse den egna dillmarknaden men om nån vecka borde ordningen vara återställd.
Det blir nog inget åldringshem för min del, farfar dog 58 år och farsan 63 år gammal (eller ung kanske man borde skriva) så timglaset kan börja vara tomt även för min del om jag brås på fädernet. Så det gäller att knega på så länge man finns till. Skulle jag nu brås på mödernet får jag nog en 20-30 år respit innan jag kallas hem. Men skadar inte att knega på för det, vem vet får man nåt uträttat för barnbarnen att minnas i så fall 🙂
Program och regler för djurens välbefinnande finns det gott om men diton för bonden är det glesare av 🙁
Andra kommentatorer ryms också på bloggen.
Tidsperspektiv
Dikar man ett riktigt skogsdike (30cm i bottnen och minst 170 i dagen) märks det efter 100 år.
Ett åkerdike 15-20 år.
Klipper gräsmattan ca 1 vecka.
Dricker en kaffekopp ca 1 h
Grävandet
Har nu hunnit skaffa 4 skopor(fram och bak) månskensdikat ca 90 h Reparerat sju oljelekagen och byt tolv lampor(nästan bara mejseljobb) max 50€ När den är från inlandet, där är man inte så noga som kustfolk.
Ett skogsskifte har lite nostalgi. Kekkonen var dit undan och fiskade när moshe dayan var på stadsbesök.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Moshe_Dayan
Christer undrar vad man gör med bönorna. De tröskas och torkas till foderfabrikerna en del går till livsmedel. Höstvetet sås i medlet av september så man har hunnit bra men få se huru det går i höst.
Hej Göran, det låter som om du håller till på lite sydligare breddgrader? Här är det nog ingen som sår höstvete efter fröskörd av bönor skulle jag tro. I höst blir det nog inte mycket höstsådda grödor då det mesta verkar bli sent färdigt.