Långvägagäster

En “gammal” studiekompis från våra tider i Skuffis, tog häromdagen kontakt med oss och frågade om vi skulle vara intresserade av att ta emot en gäst från Nya Zeeland. Gordon är ordförande för NZ ayrshire förening och mjölkbonde, med en besättning på 270 kor. Han brukar vara i Finland ca. 1 gång per år och åka omkring och titta på djur. Orsaken till att han är intresserad av Finlands ayrshire är den att han seminerar en ganska stor del av sina djur med finska tjurar. Han vill därför komma och titta hurudana efterkommor tjurarna lämnar.

Varför han var intresserad av att komma till oss, berodde på det att han hade hört om Heisala Ponnistus och försökt få doser efter den. Carina (hälsningar och tack, då du säkert sitter och läser detta 😉 ) träffade honom förra veckan och råkade se Ponnistus namn på hans lista över tjurar han ville ta reda på. Hon har varit hit och avbyta i tiderna, så hon passade på att ordna besöket hit.
Vi har Ponnistus mor och x-antal andra släktingar kvar i besättningen, så det var ju roligt att kunna visa dem för honom!

Det var ett intressant besök, igen blev man lite klokare. Det som skiljer Gordon från många av finländska “förståsigpåare” är det, att han har sina åsikter om aveln, men tillåter också andra att ha annorlunda tankar om saker och ting än vad han själv har. Detta är en egenskap jag respekterar väldigt högt!

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!