I dag flisade vi hela årsbehovet – på 80 minuter … Med Christers stora flistugg (se fotot) så går det fort. Det var också slutet på en epok för nu satte vi för första gången flisen i den nya torken. Den gamla torken har litet flis kvar än men då den är slut så skall den torken rivas. Det var första skedet – testskedet – i fliseldningens historia på Bos-Sestu.
År 1983 köpte jag den första flismataren (som då var ovanlig) och kopplade den till vår gamla dubbelpanna. Den var inte dyr – bara 9000 mark – men det var ett nytt system som jag bara skulle pröva. Inte heller flistorken kostade mycket – jag använde den gamla kalluftstorken på bodvinden och köpte bara fyra gångjärn för att göra rvå tömningsluckor. Som transportsystem använde jag tömningsfickan och transportfläktarna i torken på ladugårdsvinden.
Men systemet fungerade alldeles för bra – så bra att testsystemet var i bruk tills för ett år sedan. Men nu är det utbytt mot ett större och bättre system och ny biovärmepanna. Det nya systemet är inte helt färdigt men har varit i funktion sedan förra vintern. Huvudsakligen är det mellanlagret som skall byggas ännu i höst. Och det skall jag börja med nu då höstbearbetningen är avklarad. Det tog en eftermiddag plus en timme att köra över allting med tallriksharven.
Men i kväll firade vi sommarens slut med höstkaffe på Hurtigs torp. Det är en tradition som fornminnesföreningen haft i omkring 50 år. Det är en speciell stämning då hopenbackarna förstärkta med mosabackarna och sminnsbackarna träffas i stearinljusets sken – det finns ingen elektricitet i torpet. Vi minns den gångna sommaren och tänder ljus för de medlemmar som gått till den sista vilan.
Gemytlig bild! Låter onekligen som ett fint sätt att avsluta sommaren på.
Jo, man får en känsla av hur det var förr då gubbarna och gummorna satt och pratade under mörka höstkvällar vid pärtans sken (stearinljus var dyra och lyx).
Torpet är precis i samma skick som det var på 1800-talet med gammal spis och grytkrok.
Vilket fint sätt att avsluta sommaren på. Kan tänka mej den värme denna avslutning ger. Vi borde kanske lite mer släcka lyset och njuta av tända ljus. Ta sig tid att bara sitta tillsammans och prata.
Man missar inte gärna höstkaffet. Förresten är fornminnesföreningens alla tillfällen väldigt trevliga. Till och med mötena som mera går ut på kaffeprat än på tråkiga mötesförhandlingar. Det har med tiden blivit så trevliga traditioner inom föreningen. Men visst gör föreningen en massa också. Nästa program är julgranen invid åbron på byns allmänning Leikanlindån (Lekstrand).