Sommarens nöjeskonto…

Nå, inte är väl sommaren helt slut ännu, men, skolan börjar imorgon… Det är ett till tydligt tecken på att sommaren, fast man så språtar emot allt man orkar, nog kommer att övergå i höst så småningom…

Tiden går så otroligt fort!!! Jo, jag vet, jag låter precis som en gammal tant, för så sa dom där gamla tanterna när man va liten. “oj va du har växt” och “oj vad tiden går fort”.

I skrivande stund sitter jag på Amorella påväg till Mariehamn för att hämta hem Mathias, och gissa om jag kommer att säga “oj vad du har växt” åt honom, så, jo, jag är en gammal tant. 🙂

Men, om tiden går fort när man har roligt, så måste jag ju haft väldigt roligt i sommar, om tiden nu gått så fort?

Och visst, när jag börjar bläddra bland bilderna jag tagit längs sommaren, så visst har de hänt en hel del… Allt är inte, och ska inte vara jobb. Inte alla dagar, dygnet runt. Tyvärr brukar det bli lite mycket jobb och allt för lite dedär med att tänka på sej själv. Man behöver nog avbrott från vardagslunken också. Små eller stora saker. Göra nånting annat emellanåt och sen är man nästan som ny när man återgår till det där vardagliga. Sommaren är nog väldigt spretig vad gäller jobb, med det jobbet jag har, men för det mesta är man ju på hemmaholmen i nån traktor, eller i fårhuset, eller kör får från någon ända till en annan… Så att komma bort lite är nog riktigt hälsosamt, eller vara hemma och göra nånting helt annat, som att bygga nåt kul, eller pyssla i trädgården… Det är nämligen lite små byggprojekt på gångs, men, mer om dem senare…

Årets semesterresa gick till Sverige, med besök på bla. Älgens hus där man fick gå så nära de stora älgarna man vågade, och så gosa med älgkalvarna. Man tror man kan älgar. Man har ju haft dem boende bakom knuten ända sedan liten. Ni vet, de äter trädplantor och gräs. Man ska inte köra på dem för då blir man mos. Man ska inte mukka gräl med dem när de har kalv. De har horn och simmar bra …. osv… Men… de är nog bara toppen av isberget! På Älgens hus fick man så mycket ny information matad i sej så man blev lite vingelkantig. Väldigt intressanta, och framförallt stora djur är det…

Resan fortsatte, via trappstegsforsar, Fatmomakke och Klimpfjäll mot målet, Stekenjokkplatån.

Medan många andra sökt sej till varmare breddgrader pga den “kalla sommaren”, så sökte vi oss så långt upp att de fanns snö kvar ännu midsommarveckan 🙂

Någonting som fascinerar är vattenfall, så naturligtvis tog vi en krok via Hällingsåfallet. Ifjol såg vi på Tennforsen och Ristafallet, men, Hällingsåfallet tar nog ändå priset. Stället var nästan som magiskt med sin kanjon och trollskogen runtomkring. Det var nästan så man nog såg lite små rumpnissar tassa omkring här och där…

En vecka på vift blev det, med besök i städer som Vilhelmina, Klimpfjäll, Gäddede, Norråker, Junsele, Örnsköldsvik och Umeå.

Båten till Vasa och sen hem, back ti basic…

Hur kul de än är att vara ut på resa, så nog är de trevligt att komma hem till livet på holmen… Hemma är hemma 🙂

Jag köpte mej en tork i våras, och den har nu fått gå varm i sommar. Jag har snudd fått pippifågel på att torka växter/örter. I vinter ska de kokas te så de står härliga till 🙂

Hittills har jag i mitt skåp glasburkar med rölleka, rödklöverblom, nässlor, hallonblad, rosor, camomill och ännu hinner jag torka lite diverse 🙂

Tvätta mattor är också ett slags “sommarnöje”. Nytvättade, fräsha mattor på ett nytvättat golv… aaahhh… de är nog fint de… Jag saknar bara dedär nytvättade golvet, sen skulle lyckan på den fronten vara komplett

Lägga nät är kul och spännande. Kommer de fisk, eller kommer de inte? Och vad får man? Ofta får man “lekkå” och “skit” i näten. Om man får nånting alls. Sälen arbetar underifrån och skarven ovaifrån, så… Fiskefångsten kan ju variera en hel del, men visst har vi fått abborre i sommar, till och med så pass att vi fick pälsabborre en gång 🙂 Tänk att kokt abborre kan vara så gott!

Så nära, men ändå så långt borta – Jurmo. Man skuttar inte iväg till Jurmo vilken dag som helst med en liten snurra, men varför oroa sej för vädret, det går ju förbindelsebåt! Dessutom finns det såna turer som båten tar iland på Jurmo mitt i dagen, sedan har man hela dagen på sej att utforska ön innan båten på sena eftermiddagen går tillbaka. Men, vad ska man till Jurmo och göra? Och vad är det för ett ställe kanske någon undrar!? Ja, Jurmo ja… Ett ställe man nästan måste besöka för att förstå…. Helt kort sagt är det en ö, långt ute i havsbandet, ganska snettrakt söderut från Ytterholm, med en helt osannolik natur och historia. Ön är en del av salpausselkä åsen och består mest av stenar, stenar, stenar och åter stenar, ett berg, en gästhamn och en by.

Uppe på berget har man otrolig utsikt över ön, gästhamnen längst till höger i bild.

Jag minns att jag varit hit när jag var liten, någon enstaka gång, minnen som etsat sej fast i minnet. Ön är så speciell att man minns de gånger man stigit iland här…

Förutom att flaxa runt, nu och då, så försöker jag koppla av med lite cykling eller nån skogspromenad. Några bär och svampplockningspromenader har de inte blivit pga torkan, men, de är ganska avkopplande och bekymmerslöst att cykla. De är liksom bara att hålla till höger och trampa på.

De va väl liksom det jag hade på nöjeskontot efter sommaren… + några turer till Töjby, lite handel och vandel på loppisar, en auktion, en sommardans, en släktträff och mysiga middagar som gör små avbrott i vardagen… Nå, fast hösten kommer smygande betyder de ju inte att man ska sluta göra små utfärder och hitta på små kuligheter, kanske tvärtom? Man borde kanske göra små utflykter ännu oftare om man bara hinner, orkar och kan? Ifjol vintras gick jag på diverse kurser och de gjorde nog att man hade så mycket att fundera på att man inte hann få lejdon på mörkret. Möten med nya människor, kunskap och kurser lyser nog upp så till och med djupaste, träckiga novembermörkret får sej en skjuts….