Livet på landet i Solf, Ytterholm, Yttermark, Heisala och Hindersby
Kryddad tillvaro
Har skördat kummin i dagarna två så nu doftar man gott och har tårkanalerna rensade. Det samt att skördeutfallet var gott får kompensera det jobbiga med att skyffla och jämna ut skörden i golvtorken.
Den minnesgode bloggföljaren minns säkert den mer eller mindre uteblivna skörden i fjol då lössen i kombination med det heta torra vädret for iväg med skörden. Jag stod i valet och kvalet med att plöja upp eländet men lät det ändå stå kvar då alternativen var få. Det beslutet är jag nu väldigt glad och nöjd över för nu blev andra skördeårets utfall helt ok. Samma areal, minus 0,8ha var jag sådde dill, som i fjol gav två trösktankars skörd producerade nu 25m³.
20.08.2019 Andra skördeårets kummin
Knappt så det rymdes i containern.
Andra skördeårets kummin gav goda 4m³ per ha men första skördeårets gav ytterligare en kubikmeter så nu är frågan om det är någon vits att ta ytterligare skörd från den arealen. Det brukar nämligen vara så att kommer det god skörd första året så blir andra årets skörd sämre och vice versa.
21.08.2019. Kumminskörd på hemåkern.Ytterligare en container med kummin…..
….blev tvungen att hämta dumperflaket för att få rum för det sista.Det blev i tjockare laget i golvtorken men luften gick igenom ändå och torkningsvädret är hyffsat så ingen fara.
Jag brukar följa upp kumminskörden med sådd av råg i växtföljden men rågmarknaden är helt åt skogen så jag överväger nu att så höstvete på andra skördeårets kumminareal. Tror också att jag låter första skördeårets kumminareal stå orörd till våren för att då när jag ser plantantalet ta ställning till om det tas ytterligare en kumminskörd därifrån. Jag har ju inte sått nån kummin i år.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
14 reaktioner till “Kryddad tillvaro”
Jag pratade med grannen i Medåker och förstod att Finland är mycket mera “kumminland” än Sverige. De hade inte alls funderat ens på att så kummin.
Har lite svårt med m3 när man bara förstår sig på ton och €. Minskar m3 med torkningen eller är den alltid samma ?
Tänker ännu på sommarprataren som sade det tar hundra år att få en cm humus till åkern. Någon annan teori är att tar lika länge att få dit den som att få bort den(humusen) När man ser på en vallodlare och spannmålsbonde så kan åkerhöjden skilja 30 cm på grannskiften.
Har själv varit och jagat baldersbrå både med slåttermaskinen och gräsklipparen. Det är ett ogräs som borde likställas med flyghavre på något vis så odlarna tog det på större allvar. Ännu då roundup kommer att förbjudas pga missbruk.
De finns kumminodlare i Sverige men inte alls i den omfattning som här. Jag misstänker att dom inte kan få mycket högre skördar än vad vi får här medan dom får närapå dubbelt större spannmålsskördar vilket gör det mer ekonomiskt att odla spannmål i stället för kummin. Sen har dom väl inte några förädlare som tar hand om marknadsföringen heller utan hamnar att sälja ut på egen hand. Vi är i den lyckliga sitsen här i Österbotten att vi har företagare som satsat på förädling och marknadsföring av varan.
Kumminet vi tröskade höll 15-17% vattenhalt och ska torkas ner till 11 så lite minskar nog mängden efter torkning.
När vi köpte gården här innehöll marken så mycket kvickrot att markytan sjönk 5 cm med att enbart ta bort kvickroten. Här säljs ännu, fast jag inte förstår varför, matjord till gräsmattor runt husbyggena så 30cm försvinner på några dagar. Men visst tär också upprepad bearbetning och odling av växter med liten humusbildande verkan på humuslagret. Tror nog att man t.ex. vid svartträda kan göra av med betydande humuslager.
Baldersbrån som tidigare var ganska sällsynt här i trakten fick sin spridning då direktsådd och lättbearbetning infördes. Den är faktiskt ett stort problem i kummin- och grönsaksodlingen. Likaså så håller gråbo också på att få fotfäste i nejden, ett annat gissel som borde bekämpas bättre.
Jo gråbo växer inte enbart på åkern utan lite överallt kommer det plantor och allergisk är man dessutom mot den.
Vill Du Per med % observationen berätta att det lönar sig att sälja skogen och köpa skogsaktier? Ligger ngt i det resonemanget om man ställer virkesprisutvecklingen i relation till kursutvecklingen. Beaktar man även
avkastningen (dividenden) som ju varit hygglig på skogsbolagen så är saken klar! Dock icke att förglömma den andra “basvaru förlängningen” eller daglighandeln. T.ex Kesko med 5 års kursutveckling på + 98,4% och 10 år +176,15%! Dividenden tillkommer, i år t.om 2 ggr! Ekonomiskt finns nog möjlighet att betala mer
för böndernas produkter men finns viljan…? Går ju ut över dividenden.
Nisse! Håll i hatten! Ni tycks ju ha rena rama “wild west” där i Borgå!
Som jag tidigare berättat bjöd jag totalt 3 ggr på på två olika skogsskiften men tji fick jag det gick allt för dyrt.
Nu kommer jag inte köpa mera skog(tror jag) Är man tjugo lyckas kalkylen men vid femtio år(på skogsköparen) går gränsen. Hade lånet beviljat av banken och allt så jag köpte aktier för hela beloppet.
Räntan 4+. När man köpt traktorer, bilar och tröskor så har värdet bara gått åt ett håll och det snabbt men nu tänkte jag låta lånet finansiera sig själv.
Nu får man indirekt 1ha skog för 168st aktier i holmen, 270 i sca och 909st aktier i stora-enso. Då kommer någon massa, papper, kartongfabrik och såg på köpet. Inga fästingar, älgflugor eller besvärliga grannar.
Har både skog och aktier. Men bokföringens debit och kredit skall sköta sig själv utan att ta ett enda steg, det är målet.
När jag var ung och gick i en liten skola i s-ö på sjuttiotalet så uppmanades eleverna att spara. 2mk varenda fredag gav jag till läraren som fyllde i ett kort och pengarna sattes i ett metallskrin som fördes till sparbanken två gånger i året. Vissa föräldrar tyckte andelsbanken varit bättre, det var ungefär det största problem som kunde uppstå i en liten by på den tiden vilken bank som var bättre. Det finns ingen summa som är för liten att börja med.
I storstan kom det över 50mm regn i helgen och vetet ser ut som hängande stövaröron, är nog rädd falltalet föll ur brödsädsskalan ! Kanske nisse har span på det?
Idag är väl rådet att spendera i stället för att spara. De e väl därför det pratas om att börja ta betalt för att spara pengar på banken?
50 mm skulle varit mumma för grönsakerna 🙂
Lite jordbruk, historia och annan lättsam snack om någon läsare ännu tittat in på bloggen.
Någonstans gick det jä—igt snett i resonemanget från bankerna! Vanliga sparare hyr ju ut sina pengar till bankerna mot ränta (obefintlig idag) som i sin tur säljer dem vidare mot ränta till låntagarna. Tror man då
att man ska kunna ta betalt av de som man hyr pengarna av så är man fullständigt ut och seglar. Hade motsvarande problem med min egen bank när man skulle chockhöja avgifterna. Förklarade att de har mina tillgångar pga min goda vilja och förtjänar pengar på dem. Att i det läget ta avgifter om jag t.ex vill kolla upp
hur man hanterar mina tillgångar betyder att man inte förstått att det handlar om att jag hyr ut mina pengar åt banken som i sin tur hyr ut dem vidare (lånar ut dem eller placerar). Då skall jag givetvis ha en ersättning för detta (ränta) och ingalunda behöva betala för att banken får idka affärsverksamhet med mina medel. Efter den diskussionen med bankdirektören försvann nästan alla avgifter (bankfack, papperskontoutdrag osv finns än). Skulle behövas ngt slags intressebevakningsorganisation från vanliga konsumenters sida i bankärenden som skulle sätta foten stadigt i marken innan det går för långt. Bankerna har ju glömt att det ingalunda är deras medel de leker med utan våra!
Som t.ex detta drävel med att slopa bankkoder på papper och flytta över till mobil pga av säkerhetsskäl.
Vilken är mer stöldbegärlig, mobilen eller pappersremsan? Dessutom lämnar ju tydligen “stripen” kvar för man trodde ju en gång i tiden att bankkoder var just bankkoder men har muterat till att bli viktigaste identifikationen. T.ex skatteverket, Trafi, Kanta mfl, hur funkar dom utan “stripen”? Ser ngn annan korumptionen mellan banker och elektronikföretagen? Vi ska göras så beroende av den lilla telefonen att vi inte kan leva utan för hela livet ska vara lagrat i en liten skör, fuktkänslig låda i byxfickan som dessutom kostar skjortan. Att man dessutom upplevs som ett problemavfall som katten släpat in om man vågar visa upp sig som kund i de flesta banker gör ju inte saken bättre.
Föll lite utanför ämnet kummin, men iaf!
Helt rätt. Undvik alla appar i mobilerna så långt det går. Det är bara skräp eller egentligen är de ännu värre: Apparna är spioner som snokar i allt du gör – inte bara ifråga om bankärenden. De borde helt förbjudas i lag ! I och för sej kan mobilen vara bra att sköta ärenden men INTE med företagens appar. De sparar inte bara allt om dej (var du varit och vad du gjort) utan säljer allt dessutom … Men tydligen krävs det mera skandaler innan töntarna till beslutsfattare förstår att lagstifta bort snokeriet. Sorry nu bara men jag kan det här med datamaskiner och nät så jag vet hur illa det verkligen är.
I stället för de nuvarande apparna borde man ha öppna appar som övervakas av Datainspektionen och det betyder att all källkod skall vara fritt tillgänglig så var och en kan kolla vad app-eländet gör. Likaså bör Google och Facebook ersättas med öppna sociala medier som också övervakas.
Jag följer med diskussionen på Purism-forum (som handlar om säkra, öppna datorer och telefoner) och det är ganska hemskt då man läser vad experterna där berättar. Helst vill man kasta bort hela mobiltelefonen genast men nu har jag beställt en Librem 5 som är helt öppen och säker.
Så håll kvar papperskoderna bara. De är absolut säkrast – inte bara mot nätskurkarna utan också mot banken …
Det ante mig Nisse, men det är tydligen ännu värre än jag anade!!
Detsamma tycker jag då jag läser vad experterna i USA skriver om vad de stora företagen sysslar med. De har ju nära kontakt till dem och har ibland jobbat för dem. Inte utan orsak har de börjat utveckla en mobiltelefon som INTE är Apple och INTE Android (=Google). Det är ibland hårresande historier man får höra. Men folk i allmänhet är lyckligt ovetande om eländet – tills de en vacker dag hamnar ut för nån fientligt lagd person eller firma som köpt alla deras uppgifter. Appar är utpressarnas himmel …
Jag pratade med grannen i Medåker och förstod att Finland är mycket mera “kumminland” än Sverige. De hade inte alls funderat ens på att så kummin.
Har lite svårt med m3 när man bara förstår sig på ton och €. Minskar m3 med torkningen eller är den alltid samma ?
Tänker ännu på sommarprataren som sade det tar hundra år att få en cm humus till åkern. Någon annan teori är att tar lika länge att få dit den som att få bort den(humusen) När man ser på en vallodlare och spannmålsbonde så kan åkerhöjden skilja 30 cm på grannskiften.
Har själv varit och jagat baldersbrå både med slåttermaskinen och gräsklipparen. Det är ett ogräs som borde likställas med flyghavre på något vis så odlarna tog det på större allvar. Ännu då roundup kommer att förbjudas pga missbruk.
De finns kumminodlare i Sverige men inte alls i den omfattning som här. Jag misstänker att dom inte kan få mycket högre skördar än vad vi får här medan dom får närapå dubbelt större spannmålsskördar vilket gör det mer ekonomiskt att odla spannmål i stället för kummin. Sen har dom väl inte några förädlare som tar hand om marknadsföringen heller utan hamnar att sälja ut på egen hand. Vi är i den lyckliga sitsen här i Österbotten att vi har företagare som satsat på förädling och marknadsföring av varan.
Kumminet vi tröskade höll 15-17% vattenhalt och ska torkas ner till 11 så lite minskar nog mängden efter torkning.
När vi köpte gården här innehöll marken så mycket kvickrot att markytan sjönk 5 cm med att enbart ta bort kvickroten. Här säljs ännu, fast jag inte förstår varför, matjord till gräsmattor runt husbyggena så 30cm försvinner på några dagar. Men visst tär också upprepad bearbetning och odling av växter med liten humusbildande verkan på humuslagret. Tror nog att man t.ex. vid svartträda kan göra av med betydande humuslager.
Baldersbrån som tidigare var ganska sällsynt här i trakten fick sin spridning då direktsådd och lättbearbetning infördes. Den är faktiskt ett stort problem i kummin- och grönsaksodlingen. Likaså så håller gråbo också på att få fotfäste i nejden, ett annat gissel som borde bekämpas bättre.
Jo gråbo växer inte enbart på åkern utan lite överallt kommer det plantor och allergisk är man dessutom mot den.
För den som gillar avkastning se på procenterna :https://stojkoinvest.blogspot.com/2019/07/7-basta-skogsbolagen-pa-borsen.html
Vill Du Per med % observationen berätta att det lönar sig att sälja skogen och köpa skogsaktier? Ligger ngt i det resonemanget om man ställer virkesprisutvecklingen i relation till kursutvecklingen. Beaktar man även
avkastningen (dividenden) som ju varit hygglig på skogsbolagen så är saken klar! Dock icke att förglömma den andra “basvaru förlängningen” eller daglighandeln. T.ex Kesko med 5 års kursutveckling på + 98,4% och 10 år +176,15%! Dividenden tillkommer, i år t.om 2 ggr! Ekonomiskt finns nog möjlighet att betala mer
för böndernas produkter men finns viljan…? Går ju ut över dividenden.
Nisse! Håll i hatten! Ni tycks ju ha rena rama “wild west” där i Borgå!
Som jag tidigare berättat bjöd jag totalt 3 ggr på på två olika skogsskiften men tji fick jag det gick allt för dyrt.
Nu kommer jag inte köpa mera skog(tror jag) Är man tjugo lyckas kalkylen men vid femtio år(på skogsköparen) går gränsen. Hade lånet beviljat av banken och allt så jag köpte aktier för hela beloppet.
Räntan 4+. När man köpt traktorer, bilar och tröskor så har värdet bara gått åt ett håll och det snabbt men nu tänkte jag låta lånet finansiera sig själv.
Nu får man indirekt 1ha skog för 168st aktier i holmen, 270 i sca och 909st aktier i stora-enso. Då kommer någon massa, papper, kartongfabrik och såg på köpet. Inga fästingar, älgflugor eller besvärliga grannar.
Har både skog och aktier. Men bokföringens debit och kredit skall sköta sig själv utan att ta ett enda steg, det är målet.
Sätter en länk så var och en kan kolla sin status i år:https://www.is.fi/taloussanomat/art-2000006217778.html
Det är andra som hakat på min idè om skogspriser. https://www.di.se/nyheter/skogspriser-overraskar-fredrik-lundberg-trodde-inte-det-skulle-bli-sa-hogt/
När jag var ung och gick i en liten skola i s-ö på sjuttiotalet så uppmanades eleverna att spara. 2mk varenda fredag gav jag till läraren som fyllde i ett kort och pengarna sattes i ett metallskrin som fördes till sparbanken två gånger i året. Vissa föräldrar tyckte andelsbanken varit bättre, det var ungefär det största problem som kunde uppstå i en liten by på den tiden vilken bank som var bättre. Det finns ingen summa som är för liten att börja med.
I storstan kom det över 50mm regn i helgen och vetet ser ut som hängande stövaröron, är nog rädd falltalet föll ur brödsädsskalan ! Kanske nisse har span på det?
Idag är väl rådet att spendera i stället för att spara. De e väl därför det pratas om att börja ta betalt för att spara pengar på banken?
50 mm skulle varit mumma för grönsakerna 🙂
Lite jordbruk, historia och annan lättsam snack om någon läsare ännu tittat in på bloggen.
https://www.youtube.com/watch?v=ZbhtdAq0pco
Någonstans gick det jä—igt snett i resonemanget från bankerna! Vanliga sparare hyr ju ut sina pengar till bankerna mot ränta (obefintlig idag) som i sin tur säljer dem vidare mot ränta till låntagarna. Tror man då
att man ska kunna ta betalt av de som man hyr pengarna av så är man fullständigt ut och seglar. Hade motsvarande problem med min egen bank när man skulle chockhöja avgifterna. Förklarade att de har mina tillgångar pga min goda vilja och förtjänar pengar på dem. Att i det läget ta avgifter om jag t.ex vill kolla upp
hur man hanterar mina tillgångar betyder att man inte förstått att det handlar om att jag hyr ut mina pengar åt banken som i sin tur hyr ut dem vidare (lånar ut dem eller placerar). Då skall jag givetvis ha en ersättning för detta (ränta) och ingalunda behöva betala för att banken får idka affärsverksamhet med mina medel. Efter den diskussionen med bankdirektören försvann nästan alla avgifter (bankfack, papperskontoutdrag osv finns än). Skulle behövas ngt slags intressebevakningsorganisation från vanliga konsumenters sida i bankärenden som skulle sätta foten stadigt i marken innan det går för långt. Bankerna har ju glömt att det ingalunda är deras medel de leker med utan våra!
Som t.ex detta drävel med att slopa bankkoder på papper och flytta över till mobil pga av säkerhetsskäl.
Vilken är mer stöldbegärlig, mobilen eller pappersremsan? Dessutom lämnar ju tydligen “stripen” kvar för man trodde ju en gång i tiden att bankkoder var just bankkoder men har muterat till att bli viktigaste identifikationen. T.ex skatteverket, Trafi, Kanta mfl, hur funkar dom utan “stripen”? Ser ngn annan korumptionen mellan banker och elektronikföretagen? Vi ska göras så beroende av den lilla telefonen att vi inte kan leva utan för hela livet ska vara lagrat i en liten skör, fuktkänslig låda i byxfickan som dessutom kostar skjortan. Att man dessutom upplevs som ett problemavfall som katten släpat in om man vågar visa upp sig som kund i de flesta banker gör ju inte saken bättre.
Föll lite utanför ämnet kummin, men iaf!
Helt rätt. Undvik alla appar i mobilerna så långt det går. Det är bara skräp eller egentligen är de ännu värre: Apparna är spioner som snokar i allt du gör – inte bara ifråga om bankärenden. De borde helt förbjudas i lag ! I och för sej kan mobilen vara bra att sköta ärenden men INTE med företagens appar. De sparar inte bara allt om dej (var du varit och vad du gjort) utan säljer allt dessutom … Men tydligen krävs det mera skandaler innan töntarna till beslutsfattare förstår att lagstifta bort snokeriet. Sorry nu bara men jag kan det här med datamaskiner och nät så jag vet hur illa det verkligen är.
I stället för de nuvarande apparna borde man ha öppna appar som övervakas av Datainspektionen och det betyder att all källkod skall vara fritt tillgänglig så var och en kan kolla vad app-eländet gör. Likaså bör Google och Facebook ersättas med öppna sociala medier som också övervakas.
Jag följer med diskussionen på Purism-forum (som handlar om säkra, öppna datorer och telefoner) och det är ganska hemskt då man läser vad experterna där berättar. Helst vill man kasta bort hela mobiltelefonen genast men nu har jag beställt en Librem 5 som är helt öppen och säker.
Så håll kvar papperskoderna bara. De är absolut säkrast – inte bara mot nätskurkarna utan också mot banken …
Det ante mig Nisse, men det är tydligen ännu värre än jag anade!!
Detsamma tycker jag då jag läser vad experterna i USA skriver om vad de stora företagen sysslar med. De har ju nära kontakt till dem och har ibland jobbat för dem. Inte utan orsak har de börjat utveckla en mobiltelefon som INTE är Apple och INTE Android (=Google). Det är ibland hårresande historier man får höra. Men folk i allmänhet är lyckligt ovetande om eländet – tills de en vacker dag hamnar ut för nån fientligt lagd person eller firma som köpt alla deras uppgifter. Appar är utpressarnas himmel …