Det upplystes mig i kommentarerna till mitt förra inlägg att jag hade någonting på hälft. Det är visserligen inte nån nyhet, ibland känns det som om hela jag är på hälft men denna gång skall jag städa upp efter mig och reparera skadan.
Det handlar alltså om inlägget “Nervklott” från några år tillbaks. Det handlade om problem med styrningen på grävmaskinen. Det vill säga den maskinen som jag köpte 2012 i den enfaldiga tron att jag hittat ett fynd. Om det är något man borde lärt sig är att huruvida ett maskinköp är ett fynd eller inte, det tar 15 år att komma underfund med, men motsatsen, det märks ganska fort.
När inlägget “nervklott” skrevs var allting oklart, det är det ännu också, fast värre. Ford 655 har två cylindrar som påverkar varsitt hjul och för att befinna sig på en grävmaskin är dom väldigt utsatt placerade. Fortsättningen på inlägget blev att vi bytte ut stängerna mot ännu stabilare material (inte original dock) och att vi också kortade av parallellstången en aning så att cylindern fick kortare slag. Nu plogar maskinen ganska ordentligt istället, men det spelar ingen roll i min användning. Det blir kanske kört 5 km per år och det håller nog både däck och lager fast det stretar mot lite.
Så då är väl allt gott och väl?
Nä!
Nu fungerar visserligen styrningen men absolut inte som den skall. Svänger man till vänster är det bra men om man svänger hjulen mot höger uppstår ett fenomen där ratten aldrig “tar mot” utan när hjulen gått mot fullt hjulutslag kan man rulla ratten vidare i all evighet. Eller evighet, det har jag nu inte provat av rädsla för att skrämma ihjäl orbirolen igen.
För övrigt spelar detta överhuvudtaget inte den minsta roll numera för i skrivande stund har maskinen stått där Gud glömde den för ett och ett halvt år sen.
Det började som en skakning på nedre däck – skrev Mikael Wiehe i Titanic och lite så var detta också. Våren 2017 var det lite svårt att få i draget till momentomvandlaren, själva spaken ville inte riktigt gå i läge men löste sig efter en del nötande. Våren 2018 fick jag nöta lite längre men efter det funkade lådan och momentomvandlaren bra resten av sommaren. Våren 2019 var det dock stopp på riktigt.
Det går helt enkelt inte att få i driften, varken framåt eller bakåt. Den mekaniska spaken vid ratten är liksom stum och går inte i läge. Den är inte helt stum utan mera fjädrande och går att “tvinga” i läge men släpper man den går den tillbaks till neutral. Det går att få maskinen att gå framåt om man FÖRST trycker riktningsomkopplaren framåt och medan man håller i den tvingar växelväljaren i läge och låter bli att lyssna på skrapet från kuggarna.
Nu är det tyvärr så att hela den här manicken är väldigt ogästvänligt byggd, man borde egentligen lyfta av hytten för att komma åt alla mekaniska stag som går mellan spaken och lådan, men vad jag nu kan se med ficklampa och inspektionskamera verkar allt vara i skick.
Först trodde jag kanske att det var så enkelt att jord kommit mellan växelstagen nånstans och sedan frusit, men inte hjälpte det heller att vänta på högsommarvärmen. Grävlingen stod där den stod.
Nu har ju detta lite utvecklat sig till ett moment 22 problem, maskinen är ju egentligen i toppskick (ja, jag hör själv hur dumt det låter) men vad jag menar är ju att motorn går och låter som Jungfru Marias drömmar, alla leder och anslutningar är fasta och fina, inga bomsprickor eller nånting och till på köpet är maskinen precis perfekt för mina behov. Om den bara skulle röra på sig. Att föra maskinen till Fordservice antar jag skulle betyda en fem-sex tusen i reparationskostnader och det känns ju nog sådär med tanke på att ju bla styrningen fortfarande är uppkäftig. En sånhär maskin är ju värd kanske 10.000 i bästa fall så att nästan dubblera värdet genom en reparation är väl rätt hyfast korkat. Men det kostar ju att köpa något annat också och det finns inga garanter för att en annan maskin är bättre heller så vad skall man göra? Jag har visserligen en bekant som är fd traktorreparatör som nog kan vara mig behjälplig, men att dra en grävmaskin i två halvor hemma på tomten känns lite sådär. Dessutom är det knappast gratis heller med delar och så vidare bortåt.
Ser man det krasst ekonomiskt finns det väl ingen ekonomi för mig att hålla med med egen grävmaskin, men dels är det så roligt att hålla på och terapigräva, och sen ringer man ju inte in en proffsmaskin heller bara för att ta bort en rot på gräsmattan eller ta upp en stor sten ut åkern. Dessutom har jag ju använt denna maskin till att fylla i såmaskinen med på vårarna för att kunna lösgöra frontlastartraktorn till åkerarbete. Nog finns det uppgifter för en grävlastare åtminstone på detta hemman, det märkte man nog i somras när den var sjukledig. (eller sjukpensionär)
Så bästa bloggläsare. tips och ideer mottages med tacksamhet. Jag försökte fråga på “Maskinisten” men där var enda svaret som kom att det kanske fastnat en bäver bakom spaken. I och för sig är det något jag själv skulle kunna häva ur mig, men det löste ju inte precis mitt problem.
Till slut kan jag återge en diskussion med en viss sensmoral. Jag uttryckte en gång en farhåga över alla “gubbar” i min ålder som skaffat motorcykel som nån slags åldersnoja. Min diskussionspartner kontrade med att han var betydligt mera rätt för alla åldersnojiga gubbar i grävmaskin som härjade på nuförtiden bland alla samhällstekniska kablar. Ja – kanske det.
Ajdå, det var inte roligt, jag hade liksom hoppats på att det hela gått enligt den gamla devisen “Inga nyheter är goda nyheter” d.v.s. att problemet med styrningen hade löst sig till det bästa och att du därför inte kommit dej för att skriva en fortsättning/avslutning.
Det där är ju surast möjliga situation, där maskinen som sådan ändå har ett märkbart värde mätt i pengar, vilket betyder att man mycket ogärna skrotar den, men samtidigt kräver den dyr reparation för att alls kunna användas.
Inte råkar ni ha någon motorteknisk yrkesskola eller liknande i närheten som kanske skulle vara villiga att ta sig an en sån där patient som undervisningsmaterial, det kunde kanske vara en tänkbar lösning?
Du har förstås kollat om det finns nån lucka i hyttgolvet ? Eller i värsta fall så fixar man en lucka med vinkelslipen (inte så trevligt). Men det hjälper bara om det är ett yttre fel. Annars måste man klyva traktorn. Eller så kan man söka efter inspektionsluckor på sidan av kroppen.
Jag vet inte vilken bastraktor som användes till 855 men det kanske inte hjälper mycket ifall bakbryggan är speciell för grävaren.
Problemet är välbekant. Jag funderade också i ett par år innan jag började skruva sönder hela Belarusmotorn för att komma åt cylinderfodret som hade en liten spricka. Det gick att köra om man på morgonen tappade ut vattnet från oljetråget innan man startade. Vattnet lägger sej ju längst ner.
Jo, det finns nog luckor, men dom är bara till för oljekoll och påfyllning. Länkarmarna går framför hytten under bränsletanken.
Precis som peik blev jag funderande vad som hände sedan!
Styrningen orsakades antagligen av “pirat” del.
Har varit med om två hyundai dieselbilar som börjat ta tjuvluft vid piratbränslefilter. Varav fått byta hela filterhållarbottnen.
Försök fråga på nytt på maskinisten om driften men inte på fredag kväll. Det finns alltid någon som vet eller vet någon som vet. Säger som kokkolabon sa till vetilbon, om man inte vet någonting skall man inte säga någonting=kokkola humor.
Som grävmaskinsägare så finns det tre kunder.
1.Storjobb typ en dag som man aldrig får.
2.Småjobb lyfta upp några buskar i trädgården, man säger 20€ och det är precis som solen gick i moln, det borde varit gratis.
3. Sådana som varit helt nöjda.
Hörde av en entreprenör att småjobben bara tar tid och sedan när det fakturerat, så går ryktet på byn att de är dyra, när det tagit betalt för kostnaden. Flyttat och tagit maskinen av lavetten, larvat och grävt litet mm. Att fem andra haft förstånd och tackat nej nämns inte. Otack är värden lön.
Själv gjorde jag som kalle och skippade mc`n och satsade på grävaren. Väldigt stimulerande när man kan fixa till även den minsta sak. Så gäller det att vänta på den dagen när reparationskostnaden närmar sig grävaren värde.
Nu är jag kanske helt vilse, men är inte själva riktningsväljaren hydraulisk och spaken vid ratten verkar bara på en ventil? (Jag hoppas du har tillgång till en servicehandbok)
Jo, lite vilse är du, men bara lite. Det är senare modellen 655C som i övrigt ser identisk ut förutom i hytten som är konstruerad på det viset. Här är det mekanik ända ner i lådan, och hur det funkar där vet jag inte. Lite lite hopp har jag att det skall vara något elfel, för det går att koppla bort draget med en elknapp på skopspaken och strömmen har varit lite si och så i hela maskinen, men samma sak, man kommer inte åt.
Visst, mekanik hela vägen ner till lådan, men är det faktiskt inte hydraulik sedan genast i nästa steg innanför lådan också i första generationens 655:a? Om det faktiskt är helmekaniskt från början till slut är jag nog helt vilse och inte bara lite.
Ett elfel låter kanske litet långsökt om dom första symptomen var att spaken kärvade, men visst, så fort någon konstruktör blandar ihop el och hydraulik är allting möjligt.
Jag har ett svagt minne av att “handbromsen” på 655:an har någonslags givare som också kopplar bort draget, så misstänker du ett elfel kan det kanske vara värt att kolla den också.
Hej!!
Köpa grävmaskin på rot är inte det lättaste. Man får alltid med fel som dyker upp oväntat vid fel tillfälle.
om jag fattade rätt så har pärlan en spak för fram och back? Då brukar det sitta en fjäderbelastad kula nere i v-lådan som ska hålla den på plats. Har varit med om att bitar av fjädern gått sönder och då är det tvärstopp på spaken och det blir bara fjädringsverkan i lederna men i vid kulan där det är stopp. Bara att plocka isär grejerna. det är inga dyra prylar heller. Den måste gå i rätt läge för att momentomvandlaren ska funka riktigt.
Sedan är alla traktorer oavsett märke inte så servicevänliga när det gäller att reparera. Så kolla alla leder fram till ventilen så inte nån sprint åkt ur och låstfast i något.
Är det någonting som maskinen måste delas för att komma åt? Fjäderna alltså. För din beskrivning av felet låter precis rätt